Yousif, Tabutha och Ruth kom som kvotflyktingar till Närpes för ett år sedan. De har har funnit en ny vän i Partica Strömbäck.
Yousif, Tabutha och Ruth kom som kvotflyktingar till Närpes för ett år sedan. De har har funnit en ny vän i Partica Strömbäck.

Här knyts vänskapsband

Var tionde Närpesbo har utländsk bakgrund. Nästan tusen personer från tjugo länder har sedan nittiotalet kommit till Närpes för att arbeta eller som flykting. Cafékvällar varannan vecka ska skapa kontakt mellan de ursprungliga och de nyanlända Närpesborna. 25.11.2015 kl. 15:48

Det kallas Multi-culti, cafét som varannan måndag kväll öppnar sina dörrar för alla Närpesbor oavsett härkomst. En av aktörerna för cafékvällerna är Närpes församling.

– Det började egentligen med att det fanns ett tryck på göra något för arbetskraftsinvandrarna. Sedan kom de nya flyktingarna också, säger Patrica Strömbäck.

Hon är diakon i församlingen och ansvarar tillsammans med församlingens ungdomsledare Patric Sjölander, själv invandrare från Sverige för kvällarna. Sjölander är också ordförande för föreningen Förebyggarna som tillsammans med församlingen ordnar kvällarna. I Närpes är man vana att samarbeta över gränserna.

– Här samarbetar vi över gränserna mellan samfund, föreningar, privatpersoner och offentliga sektorn. Vi har ett gemensamt ansvar för samhället. Det är onödigt att vi i församlingen ska börja samla in kläder för flyktingarna då det redan görs på annat håll. Vi gör nåt annat i stället, säger han.

Det man nu gör tillsammans i Multi-culti är en plattform där flyktingar och invandrare kan lära känna ortsbefolkningen.

– Vi vill skapa ett vardagsrum där man kan umgås över kultur- och åldersgränser. Vårt huvudsyfte är att bygga relationer, att folk ska sitta ner och prata med varandra. Det är jätteviktigt att lyssna på flyktingarna, höra deras historia och lära känna dem. Man umgås inte när man sitter och lyssnar på ett program. Medmänsklighet och gemenskap är vad folk vill ha. Det behöver inte vara invecklat, säger Sjölander.

Kvällarna håller en låg kyrklig profil. De har inget ordnat program utan man sitter och samtalar medan de flera av ungdomarna håller till i källaren. Den kyrkliga närvaron syns främst i att Strömbäck och kyrkoherden Tom Ingvesgård är iklädda sina ämbetsskjortor.

– Tanken är att man kan komma till cafét för att umgås med sin flyktingvän. Det kan underlätta umgänget att ha ett ställe att gå till, säger Strömbäck.

Att få flyktingarna att komma till kvällarna har inte varit något problem. Största delen är av de cirka hundra som kommer till kvällarna är invandrare och flyktingar. Man jobbar på att få flera Närpesbor med, bland annat med en vänkurs som Strömbäck hållit.

– Flyktingarna vill vara med på allt, säger Sjölander och nämner en kickoff för hjälpledarutbildningen församlingen ordnade för en tid sedan. Dit kom 48 ungdomar med olika bakgrund.

Problemet i Närpes ligger mera på det är logistiska planet. Åttio asylsökande bor i Söff i Yttermark och därifrån är det nio kilometer till Närpes centrum.

– Därför uppmanar vi Närpesborna att åka ut till asylboendet, ta med sig någon därifrån och komma hit och umgås med dem, säger Sjölander.

Studerande vid Yrkesakademin upptäckte problemet, talade med sin lärare och får nu sköta en del av transporterna som en del av sin logistiska utbildning.

Ett annat problem i umgänget är språket. – Då vi umgås har vi på fem minuter använt upp vårt gemensamma ordförråd. Men nästa gång har vi kanske ord för fem minuter och femton sekunder, säger Strömbäck.

Kommunikationen har nu underlättats lite av översättningsapparna som finns tillgängliga för smarttelefonerna.

– Det funkar hyfsat att kommunicera via apparna, man kan förstå varandra lite i alla fall, säger Sjölander.

Läs mera i Kyrkpressen nr 48/2015

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11