Helsingforsare en sort för sig

Är du helsingforsare och liberal går du mer i kyrkan än andra. 25.11.2015 kl. 14:41

– Finland är på väg att upplösas, och Helsingfors är på väg åt ett annat håll än resten, säger Mikko Hormio, som jobbar i Medlem 360°-teamet.
– Helsingfors är urbant på riktigt. Också Esbo, som ändå ligger så nära rent geografiskt, ligger långt från Helsingfors när det kommer till attityder.
Det som utmärker helsingforsarna är att de känner att det finns många alternativa sätt att leva sina liv, och att de tycker att det är viktigt att göra egna, personliga val.
– Deras inställning är: världen står öppen för mig, jag får själv välja vad jag vill göra.
Hormio poängterar att det faktiskt är så att vi lever i olika verkligheter. Helsingforsverkligheten är en helt annan än verkligheten i en småstad.
– Allt tyder på att skillnaderna mellan olika landsändor blir allt större. Världen innanför Ring III ser annorlunda ut än världen utanför.

Medlem 360°-utredningen har gjort en segmentering av Finlands hela vuxna befolkning på basis av livsstil och attityder. Projektets syfte är att ge en bild av finländarnas relation bland annat till tro, kyrka, församling och sin egen livsstil.
Projektet indelade finländarna i fyra huvudsegment, som i sin tur indelades i undersegment. Enligt den här indelningen kan finländarna delas in i oberoende, moderata, frisinnade och trogna.
– Det som är typiskt för Helsingfors är att det segment som vi kallar ”trogna” saknas nästan helt. Typiskt för ”trogna” är att kyrkans existens inte behöver motiveras för dem. Kyrkan passar dem även om de inte skulle vara särskilt religiösa.
I Finland beräknas en fjärdedel av befolkningen bestå av ”trogna”. Utom i Helsingfors, förstås.
I Helsingfors beräknas 2/3 av invånarna höra till gruppen ”oberoende”. De ”oberoende” är ofta mycket urbana, ofta yngre än 35 år, de tycker att det är viktigt att göra egna livsval och de leker med olika identiteter.
– Men i Helsingfors verkar det vara så att också andra än under 35-åringar hör till den här gruppen. Man kan tillhöra den oberoende av ålder.
Vilka är det då som nöter kyrkbänkarna i Helsingfors?
– Vi hittade en sådan grupp, men den ser inte likadan ut som de som går i kyrkan på andra ställen i landet. De har till exempel en mycket liberal inställning till invandrare, och de är inte rädda för att samarbeta med andra kyrkor eller samfund. De är frisinnade, globala människor, med en öppenhet för det som är annorlunda.
De är till exempel i allmänhet positivt inställda till homosexuella pars adoptionsrätt.
– I själva verket är de helsingforsare som går i kyrkan mer liberala än andra helsingforsare säger Hormio.

För kyrkan är Medlem 360°-projektets resultat lite skrämmande – med tanke på framtiden. Där Helsingfors går före följer kanske andra orter småningom efter.
– För en fjärdedel av Helsingforsborna, de mest urbana, har kyrkan ingen som helst betydelse, utom som en kulturinstitution.
Hormio frågar sig om det är så att ju viktigare man tycker det är att fatta egna livsbeslut, desto mer främmande känns kyrkan.
– Kyrkan kanske känns som en institution man inte kan påverka, och man är helt främmande inför att till exempel stå och läsa en gemensam trosbekännelse.
De mest urbana är ointresserade av såväl tro som kyrka.
– I hela landet är ateisterna en ganska liten grupp, men i Helsingfors finns det en ganska stor grupp människor som bygger sin identitet på att inte höra till kyrkan.
Resultaten ställer också den kyrkliga informationen inför nya vägval.
– I Helsingfors är det inte bara så att de flesta aldrig letar efter information om kyrkan och dess program, de vill inte ens ha sådan information.
Hormio menar att det är meningslöst att satsa på att bygga webbsidor om ingen hittar till dem. Kyrkan måste tala marknadsföringens språk om den verkligen vill få kontakt med sin publik.
– Då måste den försöka sälja något människor inte vet att de vill ha.

Stefan Forsén, kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors, har suttit med i en grupp som jobbat särskilt med det material Medlem 360°-utredningen vaskat fram. Han känner igen många av de attityder som Medlem 360°-undersökningen lyfter fram, både hos sina församlingsbor och hos sig själv.
– Jag tror att vi ska vara försiktiga med att räkna med att finlandssvenskar skulle vara mer kyrkotrogna än andra bara för att kyrkan också fungerat som en identitetsskapande faktor. Just nu lever vi i en tid då inte bara kyrkan utan också finlandssvenska institutioner som Hbl och Sfp skakar i grunden.
Gruppen av de så kallade ”oberoende”, de som poängterar vikten av egna livsval, finns minsann också bland svenskspråkiga i Helsingfors.
– När vi gjort förfrågningar bland våra församlingsmedlemmar har vi märkt att folk ogärna binder sig vid sådant som kräver ett mer långvarigt åtagande, som till exempel att sjunga i en kör eller att gå en Alpha-kurs med 12 träffar. Men bara för att de inte vill förbinda sig för en lång tid betyder det inte att de är ointresserade av kyrkan.
Han erfarenhet är att det är viktigt att informationen är snabb och lättillgänglig, att verksamheten har låg tröskel och att den inte kräver något kunnande eller tidigare erfarenhet.
– Vi måste bli bättre på att finnas där människorna finns. Vi gör redan mycket sådant i Matteus, särskilt inom barnarbetet: vi har till exempel körverksamhet och pysselklubbar i skolorna.

Finns det någon verksamhet som du tror att man kan hålla på med i andra delar av Borgå stift, men inte i Helsingfors?
– En traditionell församlingsafton skulle inte fungera i Helsingfors. Sådana var vanliga i min ungdom, men ingen kommer bara för att det ordnas en församlingsafton.
Det vill säga ingen annan än de ”trogna” församlingsvännerna – de som utgör 1/4 av befolkningen i resten av landet, men bara 1 procent i Helsingfors.
– Jag känner ju igen det beteendet hos mig själv. Jag ställer mig ofta frågan ”skulle jag själv gå på det där?” när vi funderar på att ordna något. Vi är alla en del av samma förvandlingsprocess och känner igen oförmågan att förbinda oss vid något som inte verkligen intresserar oss.
Samtidigt hör just gudstjänsterna till den mest traditionella samlande verksamheten i församlingarna, den typ av verksamhet som få verkar vara intresserade av i dag.
– Gudstjänsten är en del av församlingens identitet och dess gemenskapsbygge. Men hur ska vi kunna göra den relevant när människornas beteende förändrats?
Forsén har inte svar på alla de här frågorna.
– Men jag vet att församlingen måste förändras eftersom världen förändras.

Hela Kyrkpressen hittar du här som e-tidning.

Webred



Skolstart. Hon är läraren som är förälskad både i grundskolans idé och i det goda samtalet. 19.8.2021 kl. 15:17
– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort, säger Patrik Hagman.

KYRKANS FRAMTID. Kyrkan måste förändras snabbt för att ha en chans hålla kvar de yngre generationerna, anser Kyrkomötets framtidsutskott. Bland annat föreslår de en ny fördjupande verksamhetsform inspirerad av konfirmand­arbetet. 18.8.2021 kl. 10:01
Mia Anderssén-Löf

PEDERSÖRE. Pedersöre församling har valt Mia Anderssén-Löf till ny kyrkoherde. Det stod klart i kväll när valnämnden räknat alla rösterna. 15.8.2021 kl. 22:25
Förhandsröstningen i Pedersöre har varit livlig.

PEDERSÖRE. 40 procent av medlemmarna i Pedersöre församling har redan röstat i kyrkoherdevalet. 14.8.2021 kl. 12:38
Att en kandidat som inte valts i ett indirekt kyrkoherdeval kan inleda en besvärsprocess är inget vägande argument för direkt val, anser Sixten Ekstrand.

val. Att församlingsborna väljer kyrkoherde är föråldrat anser Sixten Ekstrand: – Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom. Samtidigt pågår en livlig förhandsröstning i kyrkoherdevalet i Pedersöre. 13.8.2021 kl. 15:28
Kyrkomötet avslutas under fredagen.

KYRKOMÖTE. Kyrkomötet avslutas under fredagen. Ombuden från Borgå stift lyfter fram några konkreta beslut som tagits när det gäller bland annat ekonomi och böneliv. 6.8.2021 kl. 15:07
Göran Hellberg gjorde en banbrytande insats som Finlands första idrottspräst.

Nekrolog. Medan de olympiska spelen pågick i Tokyo sänktes idrottsprästen Göran Hellbergs urna i graven på Elisabeths kyrkogård i Karleby måndagen den 2 augusti. Han systerson Björn Vikström har skrivit en nekrolog. 6.8.2021 kl. 14:24
Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar för- och nackdelarna med direkt val av kyrkoherde.

debatt. Onödig polarisering eller sund debatt? Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar kyrkoherdevalet i Pedersöre i Österbottens tidning och på Facebook. 6.8.2021 kl. 12:40
Frågan om vigsel av samkönade väckte livlig debatt också under detta kyrkomöte.

KYRKOMÖTET. Ett mycket litet steg framåt, säger några av kyrkomötesombuden från Borgå stift om initiativet om vigsel av samkönade par. 6.8.2021 kl. 10:32

FOLKHÖGSKOLA. Kristliga folkhögskolans nya rektor tillträder sin tjänst den 1 september. 4.8.2021 kl. 14:10
– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten.

profilen. Det var en vän till Tika Sevón Liljegrens familj som förde henne till barnhemmet. Hon blev adopterad och är tacksam för det. Hon har sett hur svårt hennes bror haft det efter sin uppväxt i den nepalesiska by där hon är född. 4.8.2021 kl. 08:00
I november 2020 samlades kyrkomötesombuden med munskydd – vårens session ordnas i augusti på grund av coronaepidemin.

KYRKOMÖTET. Kyrkomötet samlas den här veckan till session i Åbo. Frågor på agendan är bland annat bönens plats i kyrkan, en jämställdhetsplan för kyrkan – och frågan om samkönade äktenskap. 3.8.2021 kl. 15:43
Katri Kanninen är psykologie doktor, terapeut och författare. Hon vårdar sin Gudsrelation till exempel genom att bikta sig.

BÖN. Den anknytning vi har till våra föräldrar blir en upplevelse som vi upprepar i alla våra relationer – också i relationen till Gud. – Att be för sig själv är svårt men fascinerande, säger psykologen och terapeuten Katri Kanninen. 2.8.2021 kl. 17:42
Leif Kronqvists intresse för att bygga fioler väcktes under en arbiskurs.

SKOTTSKADA. När Leif Kronqvist var åtta år sköt hans vän honom i halsen med ett litet gevär. – Jag är inte bitter på honom – han var ju bara ett barn och han kunde ju inte ha vetat att geväret var laddat. 3.8.2021 kl. 08:00
Johanna Evenson stortrivs hemma i hängmattan i Bovik. Ibland får hon besök av grannens kor.

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00

Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47
Finska Missionssällskapet stöder bland annat miljöfostran i Tanzania med medel för utvecklingssamarbete.

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55