Helsingforsare en sort för sig

Är du helsingforsare och liberal går du mer i kyrkan än andra. 25.11.2015 kl. 14:41

– Finland är på väg att upplösas, och Helsingfors är på väg åt ett annat håll än resten, säger Mikko Hormio, som jobbar i Medlem 360°-teamet.
– Helsingfors är urbant på riktigt. Också Esbo, som ändå ligger så nära rent geografiskt, ligger långt från Helsingfors när det kommer till attityder.
Det som utmärker helsingforsarna är att de känner att det finns många alternativa sätt att leva sina liv, och att de tycker att det är viktigt att göra egna, personliga val.
– Deras inställning är: världen står öppen för mig, jag får själv välja vad jag vill göra.
Hormio poängterar att det faktiskt är så att vi lever i olika verkligheter. Helsingforsverkligheten är en helt annan än verkligheten i en småstad.
– Allt tyder på att skillnaderna mellan olika landsändor blir allt större. Världen innanför Ring III ser annorlunda ut än världen utanför.

Medlem 360°-utredningen har gjort en segmentering av Finlands hela vuxna befolkning på basis av livsstil och attityder. Projektets syfte är att ge en bild av finländarnas relation bland annat till tro, kyrka, församling och sin egen livsstil.
Projektet indelade finländarna i fyra huvudsegment, som i sin tur indelades i undersegment. Enligt den här indelningen kan finländarna delas in i oberoende, moderata, frisinnade och trogna.
– Det som är typiskt för Helsingfors är att det segment som vi kallar ”trogna” saknas nästan helt. Typiskt för ”trogna” är att kyrkans existens inte behöver motiveras för dem. Kyrkan passar dem även om de inte skulle vara särskilt religiösa.
I Finland beräknas en fjärdedel av befolkningen bestå av ”trogna”. Utom i Helsingfors, förstås.
I Helsingfors beräknas 2/3 av invånarna höra till gruppen ”oberoende”. De ”oberoende” är ofta mycket urbana, ofta yngre än 35 år, de tycker att det är viktigt att göra egna livsval och de leker med olika identiteter.
– Men i Helsingfors verkar det vara så att också andra än under 35-åringar hör till den här gruppen. Man kan tillhöra den oberoende av ålder.
Vilka är det då som nöter kyrkbänkarna i Helsingfors?
– Vi hittade en sådan grupp, men den ser inte likadan ut som de som går i kyrkan på andra ställen i landet. De har till exempel en mycket liberal inställning till invandrare, och de är inte rädda för att samarbeta med andra kyrkor eller samfund. De är frisinnade, globala människor, med en öppenhet för det som är annorlunda.
De är till exempel i allmänhet positivt inställda till homosexuella pars adoptionsrätt.
– I själva verket är de helsingforsare som går i kyrkan mer liberala än andra helsingforsare säger Hormio.

För kyrkan är Medlem 360°-projektets resultat lite skrämmande – med tanke på framtiden. Där Helsingfors går före följer kanske andra orter småningom efter.
– För en fjärdedel av Helsingforsborna, de mest urbana, har kyrkan ingen som helst betydelse, utom som en kulturinstitution.
Hormio frågar sig om det är så att ju viktigare man tycker det är att fatta egna livsbeslut, desto mer främmande känns kyrkan.
– Kyrkan kanske känns som en institution man inte kan påverka, och man är helt främmande inför att till exempel stå och läsa en gemensam trosbekännelse.
De mest urbana är ointresserade av såväl tro som kyrka.
– I hela landet är ateisterna en ganska liten grupp, men i Helsingfors finns det en ganska stor grupp människor som bygger sin identitet på att inte höra till kyrkan.
Resultaten ställer också den kyrkliga informationen inför nya vägval.
– I Helsingfors är det inte bara så att de flesta aldrig letar efter information om kyrkan och dess program, de vill inte ens ha sådan information.
Hormio menar att det är meningslöst att satsa på att bygga webbsidor om ingen hittar till dem. Kyrkan måste tala marknadsföringens språk om den verkligen vill få kontakt med sin publik.
– Då måste den försöka sälja något människor inte vet att de vill ha.

Stefan Forsén, kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors, har suttit med i en grupp som jobbat särskilt med det material Medlem 360°-utredningen vaskat fram. Han känner igen många av de attityder som Medlem 360°-undersökningen lyfter fram, både hos sina församlingsbor och hos sig själv.
– Jag tror att vi ska vara försiktiga med att räkna med att finlandssvenskar skulle vara mer kyrkotrogna än andra bara för att kyrkan också fungerat som en identitetsskapande faktor. Just nu lever vi i en tid då inte bara kyrkan utan också finlandssvenska institutioner som Hbl och Sfp skakar i grunden.
Gruppen av de så kallade ”oberoende”, de som poängterar vikten av egna livsval, finns minsann också bland svenskspråkiga i Helsingfors.
– När vi gjort förfrågningar bland våra församlingsmedlemmar har vi märkt att folk ogärna binder sig vid sådant som kräver ett mer långvarigt åtagande, som till exempel att sjunga i en kör eller att gå en Alpha-kurs med 12 träffar. Men bara för att de inte vill förbinda sig för en lång tid betyder det inte att de är ointresserade av kyrkan.
Han erfarenhet är att det är viktigt att informationen är snabb och lättillgänglig, att verksamheten har låg tröskel och att den inte kräver något kunnande eller tidigare erfarenhet.
– Vi måste bli bättre på att finnas där människorna finns. Vi gör redan mycket sådant i Matteus, särskilt inom barnarbetet: vi har till exempel körverksamhet och pysselklubbar i skolorna.

Finns det någon verksamhet som du tror att man kan hålla på med i andra delar av Borgå stift, men inte i Helsingfors?
– En traditionell församlingsafton skulle inte fungera i Helsingfors. Sådana var vanliga i min ungdom, men ingen kommer bara för att det ordnas en församlingsafton.
Det vill säga ingen annan än de ”trogna” församlingsvännerna – de som utgör 1/4 av befolkningen i resten av landet, men bara 1 procent i Helsingfors.
– Jag känner ju igen det beteendet hos mig själv. Jag ställer mig ofta frågan ”skulle jag själv gå på det där?” när vi funderar på att ordna något. Vi är alla en del av samma förvandlingsprocess och känner igen oförmågan att förbinda oss vid något som inte verkligen intresserar oss.
Samtidigt hör just gudstjänsterna till den mest traditionella samlande verksamheten i församlingarna, den typ av verksamhet som få verkar vara intresserade av i dag.
– Gudstjänsten är en del av församlingens identitet och dess gemenskapsbygge. Men hur ska vi kunna göra den relevant när människornas beteende förändrats?
Forsén har inte svar på alla de här frågorna.
– Men jag vet att församlingen måste förändras eftersom världen förändras.

Hela Kyrkpressen hittar du här som e-tidning.

Webred



Ukraina. I lördags vädjade kyrkorna i Ukraina om hjälp och reaktioner på Rysslands inblandning i krisen i landet. 3.3.2014 kl. 15:16

Karleby. I en skrivelse riktad till både det svenska församlingsrådet i Karleby och till domkapitlet i Borgå, uttrycker dryga 150 församlingsbor sitt djupa missnöje över valprocessen inför kyrkoherdevalet i Karleby. 3.3.2014 kl. 15:00
I oktober i fjol föreslog finansministeriet i en promemoria att staten skulle gå in för ett nytt system då det gäller att ersätta kyrkan för kostnader för begravningsväsendet, folkbokföringen och upprätthållandet av historiskt värdefulla byggnader.

björn vikström. Både staten och kyrkan inser att det börjar vara dags att frångå det gamla systemet, där kyrkan ersätts med den andel ur samfundsskatten. Så kommenterar Björn Vikström ekonomin kring de uppgifter kyrkan sköter åt samhället. 28.2.2014 kl. 12:25

slef. Sedan 2007 har de finska Esboförsamlingarna inte beviljat budgetmedel åt Svenska lutherska evangeliföreningen (Slef) och dess finska motsvarighet, på grund av organisationernas bibelsyn. Nu föreslår Esbo samfällighets gemensamma kyrkoråd, med rösterna 7–6, att bidragen ska återinföras. 28.2.2014 kl. 10:51
Caroline Sandström säger att materialet i dialektordboken är brokigt och samtidigt fantastiskt heltäckande. Inget ord är för högt eller för lågt för att tas med.

dialekt. Våra svenska dialekter kan vara många saker: ett modersmål, ett uttryck för komik eller varför inte ett känslospråk i kyrkan? 28.2.2014 kl. 10:24

idrott. I framtiden ska John Vikström-priset årligen delas ut. Det är kyrkans delegation för motion och idrott som tagit initiativ till priset, som ska tilldelas personer och organisationer som verkat för samarbete mellan kyrka och idrott. 27.2.2014 kl. 10:49
Man löser inte en människas problem i en kassakö, säger Rome Kabwe. Men hans tuffa uppväxt i Afrika har lärt honom möta varje kund med medmänsklig respekt.

romeo kabwe. För Romeo Kabwe är varje kund en medmänniska som ska bemötas med respekt och kärlek. Tolv år gammal tvingades han fly undan kriget, ensam och utan sin familj. Det var ett extremt hårt sätt att lära sig värdesätta de människor vi har omkring oss. 27.2.2014 kl. 00:00
May Wikström vill att kyrkan i Svenskfinland både ska finnas och synas. – Tillsammans är vi en stark kraft.

Kyrkpressen. May Wikström, chefredaktör för Kyrkpressen, hälsar alla med intresse för Svenskfinland, kyrka och samarbete välkomna till ett öppet rådslag i Tammerfors. 26.2.2014 kl. 13:45
Marjaana Toiviainen är initiativtagare till kampanjen Toisenlainen hiihtoloma som samlade in kläder och mat samt gav husrum åt hemlösa i Helsingfors under förra veckan.

hemlösa. Under sportlovsveckan i södra Finland fick trettio hemlösa personer bo i privata hem. Initiativtagaren till projektet Toisenlainen hiiihtoloma (Ett annorlunda sportlov) är Marjaana Toiviainen. 24.2.2014 kl. 12:30

I dag på askonsdagen inleds fastan. På webbsidan ekopaasto.fi kan du hämta inspiration för att ekofasta. 5.3.2014 kl. 00:00
Biskop Björn Vikström hoppas att kyrkan skulle kunna fokusera på människorna och inte på de statliga uppdragen.

I ett inlägg på Facebook argumenterar biskop Björn Vikström för att kyrkan kunde ge ifrån sig vigselrätten ifall äktenskapslagstiftningen ändras till att omfatta även samkönade par. 21.2.2014 kl. 10:31
Marina Stenbäck är skidlärare på fritiden vid sidan av studierna i Åbo.

UK Stenbäck. Hennes inre politiker vaknade på Ungdomens kyrkodagar. 20.2.2014 kl. 08:44

Johannes församling Stina Lindgård. Stina Lindgård från Borgå, tf kyrkoherde i Lappträsks svenska församling och Liljendals församling, söker tjänsten som kyrkoherde i Johannes församling. 17.2.2014 kl. 15:33
Laura och Markus Hellsten gifte sig sommaren 2012 på Utö.

Bröllop Utö . Laura och Markus Hellsten visste redan tidigt att på deras bröllop är gemenskapen det viktigaste - därför ställde de till med ett lägerbröllop på Utö. 14.2.2014 kl. 16:22
Christopher Killik kommer ursprungligen från Storbritannien. I Åbo spelar han bland annat mot de svenska skådespelarna Alexander Lycke och Anna-Maria Hallgarn.

Judas Åbo Svenska Teater Jesus Christ Superstar musikal. I dag har rockoperan Jesus Christ Superstar premiär på Åbo Svenska Teater. Vi har träffat Judas. 13.2.2014 kl. 08:00

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01