Helsingforsare en sort för sig

Är du helsingforsare och liberal går du mer i kyrkan än andra. 25.11.2015 kl. 14:41

– Finland är på väg att upplösas, och Helsingfors är på väg åt ett annat håll än resten, säger Mikko Hormio, som jobbar i Medlem 360°-teamet.
– Helsingfors är urbant på riktigt. Också Esbo, som ändå ligger så nära rent geografiskt, ligger långt från Helsingfors när det kommer till attityder.
Det som utmärker helsingforsarna är att de känner att det finns många alternativa sätt att leva sina liv, och att de tycker att det är viktigt att göra egna, personliga val.
– Deras inställning är: världen står öppen för mig, jag får själv välja vad jag vill göra.
Hormio poängterar att det faktiskt är så att vi lever i olika verkligheter. Helsingforsverkligheten är en helt annan än verkligheten i en småstad.
– Allt tyder på att skillnaderna mellan olika landsändor blir allt större. Världen innanför Ring III ser annorlunda ut än världen utanför.

Medlem 360°-utredningen har gjort en segmentering av Finlands hela vuxna befolkning på basis av livsstil och attityder. Projektets syfte är att ge en bild av finländarnas relation bland annat till tro, kyrka, församling och sin egen livsstil.
Projektet indelade finländarna i fyra huvudsegment, som i sin tur indelades i undersegment. Enligt den här indelningen kan finländarna delas in i oberoende, moderata, frisinnade och trogna.
– Det som är typiskt för Helsingfors är att det segment som vi kallar ”trogna” saknas nästan helt. Typiskt för ”trogna” är att kyrkans existens inte behöver motiveras för dem. Kyrkan passar dem även om de inte skulle vara särskilt religiösa.
I Finland beräknas en fjärdedel av befolkningen bestå av ”trogna”. Utom i Helsingfors, förstås.
I Helsingfors beräknas 2/3 av invånarna höra till gruppen ”oberoende”. De ”oberoende” är ofta mycket urbana, ofta yngre än 35 år, de tycker att det är viktigt att göra egna livsval och de leker med olika identiteter.
– Men i Helsingfors verkar det vara så att också andra än under 35-åringar hör till den här gruppen. Man kan tillhöra den oberoende av ålder.
Vilka är det då som nöter kyrkbänkarna i Helsingfors?
– Vi hittade en sådan grupp, men den ser inte likadan ut som de som går i kyrkan på andra ställen i landet. De har till exempel en mycket liberal inställning till invandrare, och de är inte rädda för att samarbeta med andra kyrkor eller samfund. De är frisinnade, globala människor, med en öppenhet för det som är annorlunda.
De är till exempel i allmänhet positivt inställda till homosexuella pars adoptionsrätt.
– I själva verket är de helsingforsare som går i kyrkan mer liberala än andra helsingforsare säger Hormio.

För kyrkan är Medlem 360°-projektets resultat lite skrämmande – med tanke på framtiden. Där Helsingfors går före följer kanske andra orter småningom efter.
– För en fjärdedel av Helsingforsborna, de mest urbana, har kyrkan ingen som helst betydelse, utom som en kulturinstitution.
Hormio frågar sig om det är så att ju viktigare man tycker det är att fatta egna livsbeslut, desto mer främmande känns kyrkan.
– Kyrkan kanske känns som en institution man inte kan påverka, och man är helt främmande inför att till exempel stå och läsa en gemensam trosbekännelse.
De mest urbana är ointresserade av såväl tro som kyrka.
– I hela landet är ateisterna en ganska liten grupp, men i Helsingfors finns det en ganska stor grupp människor som bygger sin identitet på att inte höra till kyrkan.
Resultaten ställer också den kyrkliga informationen inför nya vägval.
– I Helsingfors är det inte bara så att de flesta aldrig letar efter information om kyrkan och dess program, de vill inte ens ha sådan information.
Hormio menar att det är meningslöst att satsa på att bygga webbsidor om ingen hittar till dem. Kyrkan måste tala marknadsföringens språk om den verkligen vill få kontakt med sin publik.
– Då måste den försöka sälja något människor inte vet att de vill ha.

Stefan Forsén, kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors, har suttit med i en grupp som jobbat särskilt med det material Medlem 360°-utredningen vaskat fram. Han känner igen många av de attityder som Medlem 360°-undersökningen lyfter fram, både hos sina församlingsbor och hos sig själv.
– Jag tror att vi ska vara försiktiga med att räkna med att finlandssvenskar skulle vara mer kyrkotrogna än andra bara för att kyrkan också fungerat som en identitetsskapande faktor. Just nu lever vi i en tid då inte bara kyrkan utan också finlandssvenska institutioner som Hbl och Sfp skakar i grunden.
Gruppen av de så kallade ”oberoende”, de som poängterar vikten av egna livsval, finns minsann också bland svenskspråkiga i Helsingfors.
– När vi gjort förfrågningar bland våra församlingsmedlemmar har vi märkt att folk ogärna binder sig vid sådant som kräver ett mer långvarigt åtagande, som till exempel att sjunga i en kör eller att gå en Alpha-kurs med 12 träffar. Men bara för att de inte vill förbinda sig för en lång tid betyder det inte att de är ointresserade av kyrkan.
Han erfarenhet är att det är viktigt att informationen är snabb och lättillgänglig, att verksamheten har låg tröskel och att den inte kräver något kunnande eller tidigare erfarenhet.
– Vi måste bli bättre på att finnas där människorna finns. Vi gör redan mycket sådant i Matteus, särskilt inom barnarbetet: vi har till exempel körverksamhet och pysselklubbar i skolorna.

Finns det någon verksamhet som du tror att man kan hålla på med i andra delar av Borgå stift, men inte i Helsingfors?
– En traditionell församlingsafton skulle inte fungera i Helsingfors. Sådana var vanliga i min ungdom, men ingen kommer bara för att det ordnas en församlingsafton.
Det vill säga ingen annan än de ”trogna” församlingsvännerna – de som utgör 1/4 av befolkningen i resten av landet, men bara 1 procent i Helsingfors.
– Jag känner ju igen det beteendet hos mig själv. Jag ställer mig ofta frågan ”skulle jag själv gå på det där?” när vi funderar på att ordna något. Vi är alla en del av samma förvandlingsprocess och känner igen oförmågan att förbinda oss vid något som inte verkligen intresserar oss.
Samtidigt hör just gudstjänsterna till den mest traditionella samlande verksamheten i församlingarna, den typ av verksamhet som få verkar vara intresserade av i dag.
– Gudstjänsten är en del av församlingens identitet och dess gemenskapsbygge. Men hur ska vi kunna göra den relevant när människornas beteende förändrats?
Forsén har inte svar på alla de här frågorna.
– Men jag vet att församlingen måste förändras eftersom världen förändras.

Hela Kyrkpressen hittar du här som e-tidning.

Webred



UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

FINLANDS SJÖMANSKYRKA. Elefteria Apostolidou från Borgå stift blir Finlands Sjömanskyrkas präst i Tyskland. Hon blir stationerad i Frankfurt och ledande präst i arbetet. 17.12.2024 kl. 16:01

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00