Konsumtionens jul är också jul

jul. Marknadskrafternas bild av julen som konsumtionsfest är svår att rubba. 25.11.2015 kl. 14:05

I min vänkrets finns veckorna före jul två typer av människor. Den första: Julivrarna, de som i smyg lyssnar på julmusik, äter pepparkakor och rotar fram julpyntet ur källarförrådet redan i oktober. Den andra: De nyktra traditionalisterna, som vidhåller att julpyntet (med undantag för adventsljusstaken) ska tas fram tidigast veckan innan jul.

Att julfirandet förskjutits från tiden mellan jul och tjugondag Knut till de mörka veckorna i november och december har med marknadskrafterna att göra. Enligt den svenska programledaren och språkhistorikern Fredrik Lindström är julfirandet en kommersiell religion, där ett av själva grundsakramenten är att göra av med pengar. För att kunna nå försäljningsrekord räcker det inte för affärerna att julhandlandet begränsar sig till veckan innan jul utan vi behöver självfallet börja julhandla mycket tidigare. Julpyntas det i skyltfönster och på gågator redan i oktober – då är vi konsumenter inte sena att ta efter.

Och nog är det ju så mörkt och trist i det vakuum som uppstår när hösten sedan länge är förbi men vintern inte förstått att anlända. Lite tröst bringar slingorna med ledlampor, de österländskt trendiga julstjärnorna i papper och de smakfullt utformade ljuslyktorna.

Länge värjde jag mig för mysfaktorn, men också jag har mjuknat. När den här tidningen går i tryck ligger en ljusslinga redan på omsorgsfullt utvald plats i min saffransdoftande lägenhet.

Konsumtionsmaximum

Att högtidlighålla konsumtionsmaximum (Lindströms formulering) låter inte lika aktningsvärt som att fira Jesus födelse, men likväl är det just det de flesta av oss håller på med när vi köper nya pepparkaksformar, handlar julklapp till svärfar och införskaffar lite finare julchoklad.

Innan vi gör uppror mot marknadskrafternas jul, kan vi ägna en stund åt att tänka på att julen inte heller alltid var kristen, utan en hednisk fest som övertogs av de kristna. I det förkristna Norden var julfirandet intensivt sammankopplat med ljusets återkomst efter den mörkaste tiden på året. Jesus föddes högst antagligen inte i december, men det betyder inte att det skulle vara meningslöst att fira honom då eller att kristendomen inte lämnat viktiga bidrag till den jul vi firar i dag.

Att julen är ett av de begrepp som omsätter mest pengar på jorden betyder ändå inte att vi själva måste göra av med mycket pengar för att högtidlighålla den.

Jag listar några punkter för den som vill testa en lite mindre konsumtionsbetonad jul:

  1. Inför ett förbud mot att köpa nytt julpynt. Tänk i stället lingonris och stearinljus. Har du tröttnat på en julprydnad kan du låta bli att ställa fram den, men du behöver inte ersätta den med en annan.
  2. Kom överens med dem du firar jul med att bara begagnade julklappar är okej. Slå in paketen i tidningspapper. Obligatoriska julklappsrim har i bästa fall en positiv effekt på storleken på pakethögen.
  3. Bjud till för hitta andra klimax under julaftonen än julklappsöppnandet.
Christa Mickelsson



Mari Puska ser fram emot helgens kyrkodagar i Mariehamn. – Jag tror att behovet av det här är stort.

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01
Esther Kazen ser kyrkans potential att göra världen bättre.

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45
Vi behöver stå ut med paradoxer i livet, säger Katarina Gäddnäs.

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57
Pia Bengts har i många år jobbat som tf stiftssekreterare.

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33
– Jag vill hellre ge en läsupplevelse än en traditionell kommentar, säger Erik Vikström om sin nya bok.

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01
Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22
Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00