Många flyktingar ville ta bilder av sig själva tillsammans med volontärerna på Kos. Sofia Lindgård andra från vänster.

Över mörka vatten

Sofia Lindgård åkte till Kos för att hjälpa de flyktingar som kommer till ön. Det var som att stiiga ner i alla foton hon sett i tidningarna. 12.11.2015 kl. 09:51

Tjugoåriga Sofia Lindgård från Borgå hade egentligen tänkt åka till Uppsala för att studera antropologi och satsa stort på sin gren, nämligen handboll. Men hon blev skadad och tvingades tänka om. I höst reste hon i stället runt i Europa, och småningom väcktes tanken på att göra volontärarbete på någon av de grekiska öar där flyktingkrisen är vardag.
– Det blev Kos av en tillfällighet, eftersom jag befann mig på Rhodos och det inte gick direkta färjor från Rhodos till Lesbos, där läget är allra svårast.

På Kos hittade hon en organisation som grundats av lokalinvånare, hon fick hjälp med att hitta boende, och sedan var det bara att knacka på i det gamla varuhus som utgjorde organisationens huvudkvarter.
– En annan volontär berättade vad jag skulle göra, och så satte jag i gång med att sortera kläder.
I varuhuset fanns en stor tavla med listor över alla skift. Där skrev volontärerna in sina namn. Ett skift sorterade kläder, ett tillredde middag och ett delade ut middagen. Sedan fanns ett hamnskift, som delade ut kläder till dem som var på väg vidare till Aten.
Nattskiftet tog emot de båtar som kom till ön i skydd av mörkret.
– En bil patrullerade längs stränderna, ofta kom flyktingarna gående längs stranden till vår bas. Så delade vi ut torra kläder, filtar och sovsäckar och tält, om möjligt. Men det fanns inte tillräckligt av allt, och aldrig tillräckligt med skor. Bara de som kommer barfota får skor.
Nattskiftet är egentligen indelat i två skift, men under de nio dagar Sofia Lindgård jobbade på Kos gick det ofta så att den som hade det första nattskiftet också skötte det andra – och sedan också morgonskiftet.
– Så man sover inte mycket. Jag sov mellan två och fem timmar per dygn. Jag gick omkring lite som en zombie, och det fungerar ju inte i längden. Men man blir så ivrig, man vill göra så mycket.

De flesta volontärer stannade i en vecka. Under höstlovet, då det fanns turister på Kos, kunde också turister komma och hjälpa till med klädsortering.
– Det hjälpte mycket. Men nu semestrar inte folk där längre. Samtidigt är det fler och fler som vaknar upp och vill hjälpa. Nästan alla som var där samtidigt som jag planerar att åka på nytt.

– Jag har inte riktigt förstått vad jag varit med om. Jag är sådan som agerar i ett krisläge, medan någon annan kanske börjar gråta. Men det var väldigt tungt. Känslan av hjälplöshet då det inte finns något du kan göra.
Hon berättar om båtarna som alltid kommer om natten, oberoende av om det är storm eller inte. Ofta har de ingen motor och har svårt att klara vågorna. Turkiet syns på andra sidan, men ibland känns vägen hopplöst lång.
– En morgon såg vi tre båtar på väg mot Kos, och såg dem börja sjunka. Vi ringde kustbevakningen, men de var så långsamma. De hann till den första båten innan den sjönk, men innan de hunnit till den andra såg vi att folk från den andra båten redan simmade mot stranden.
Det värsta var att stå och vänta.
– Vi såg fyra människor simma från den andra båten, och plötsligt försvann de. Och vi bara stod och tittade på.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45