Ärkebiskop Kari Mäkinen: Det finns ingen flyktingkris i Europa

Kyrkomötet. I sitt tal då kyrkomötet öppnades lyfte ärkebiskop Kari Mäkinen fram att flyktingkrisen inte finns hos oss, utan i de länder därifrån människor flyr. 3.11.2015 kl. 12:57
Mäkinen påpekade också att vi både måste hjälpa i krisområdena och vara beredda på att ta emot asylsökanden här.

– Människor kommer hit från en krissituation och deras liv är i kris, med en bakgrund i rädsla, hopplöshet och berättelser, som är sorgliga och otroliga. Det är onödig att tala om kris här, och göra de asylsökande till orsaker till kris.

Stäng inte gränserna

– Att stänga Europas och Finlands gränser gör inte att migrationen stannar av, det bara ökar de olagliga och omänskliga rutterna. Viktigare är att skapa trygga och lagliga rutter in till Europa. Det har de europeiska kyrkorna upprepade gånger lyft fram, sade ärkebiskopen.

Ärkebiskop Mäkinen påminde också om att de allra svagaste behöver hjälp där de finns, mitt i krisområden. Det behövs hjälp såväl i krisområdena ute i världen som beredskap att ta emot flyktingar i vårt eget land, dessa kan inte ställas mot varandra, betonade han.

Församlingarna kan stöda integrationen

– Nu behövs hopp. Det gäller att finna sin plats när det gäller mänskliga relationer, arbete, språk och kultur, allt det som människan behöver för att kunna leva. Det gäller också att vi blir hemma i en ny verklighet, där det finns skydd och livsrum för de människor som är skadade på många sätt. När det gäller att skapa denna hemkänsla har församlingarna en viktig roll både på det praktiska planet och när det gäller attityderna, sade ärkebiskop Mäkinen.

Ärkebiskopen drog i sitt tal om flyktingsituationen paralleller till aposteln Paulus och den förändring han gick igenom från en person med rasistiska uttalanden, hårda attityder och våldshandlingar till en gränsöverskridande person som betonade allas jämlikhet inför Gud.

– Det är den kyrka som Paulus ville se som vi behöver i dag. En kyrka som inte tvekar att försvara människor oberoende av deras bakgrund. En kyrka som inte går med på att vända sig inåt av vare sig nationella eller religiösa motiv. En kyrka som inte frågar efter papper utan som följer den gyllene regeln lika ovillkorligt som Paulus.

Kyrkomötet inleddes i Åbo på tisdagen.
KT/KP



KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00