Emma Josefsson är glad över möjligheten att kombinera kreativitet och bön.
Emma Josefsson är glad över möjligheten att kombinera kreativitet och bön.

Den som får en bönesjal får känna sig älskad

diakoni.

I det lilla samhället Torestorp i södra Sverige samlas en grupp kvinnor regelbundet för att sticka sjalar och be för personen som ska få sjalen.

29.10.2015 kl. 10:28

Sedan förra hösten träffas en grupp kvinnor i det lilla samhället Torestorp i södra Sverige och stickar bönesjalar. Emma Josefsson, 28 år och diakon, är den person som tagit initiativet till gruppen. Först bestämmer de vem som ska få sjalen. Det kan vara en person som är sjuk, har sorg, eller som gått igenom någon annan svårighet. Men det kan också vara någon som går igenom en ny fas i livet eller någon som man bara önskar allt det bästa för. Efter att gruppen valt person så väljer de färg. Olika färger kan symbolisera olika saker, eller så väljer gruppen helt enkelt en färg som personen de tänker sticka till tycker om.

– Hittills har vi varit tre grupper, med sex–sju personer i varje, och det blir en fjärde omgång i höst. Vi träffas vid sex tillfällen, ungefär varannan vecka, som en studiecirkel. Vi inleder med en andakt, och vi pratar och fikar tillsammans, men vi har också en tyst stund på tjugo minuter då vi stickar och ber.

– Det känns viktigt att ha tid i bön, då vi fokuserar på uppgiften. Annars stickar man mest hemma. När en sjal är klar lägger alla i gruppen händerna på sjalen och välsignar den, och ber för personen som ska få den, säger Emma Josefsson.

Värmer och omsluter

Idén att sticka bönesjalar kommer från USA. Sjalarna initierades år 1998 av två kvinnor som sökte ett sätt att kombinera och ge uttryck för sin medkänsla med andra människor och kärleken till stickning. Så uppstod The Prayer Shawl Ministry.

På deras hemsida står nu bönesjalsgruppen i Torestorp med som enda svenska grupp.

– Däremot är det ganska vanligt med bönedukar, som bygger på samma princip. Bönesjalen är annorlunda på så vis att den bär man på sig om man vill. Den värmer och omsluter rent fysiskt.

– Meningen är att personen som får en bönesjal ska känna sig älskad för att någon bett för just henne eller honom under en så lång tid som det tar att göra en sjal. Sedan gläder sjalen mottagaren också för att den är fin att ha på sig, säger Emma Josefsson.

Sjalen ett redskap

I Bibeln står det att klädesplagg som varit i kontakt med Jesus och lärjungarna i vissa fall bidrog till att människor blev helade. Bland annat berättas det om en kvinna som blev frisk från sin sjukdom när hon rörde vid tofsen på Jesus mantel (Matt 9:20 ff).

– Den som får sjalen har inga krav på att tro, sjalen är en gåva utan förbehåll. Och det ska vara tydligt att det är en bönesjal, så vi skickar alltid med en lapp som berättar vad det handlar om. Det är Gud som kan hela och det är hos honom kraften finns.

Läs hela artikeln i Kyrkpressen 44/2015.

Anna Sternfeldt



Coronan satta stopp för Catharina Englunds medverkan i Vasaloppet. Det blev nittio kilometer i Fäbodaskogen i stället.

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50
– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06
Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och 
livsåskådningskunskap.

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54
Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50
Mats Björklund tillträder som kyrkoherde i Korsholms svenska församling kring påsk.

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00
Göran Björks erfarenhet av diskussionen inom kyrkan är att den handlar mera om hur vi ska stoppa medlemsflykten, alltså om ekonomi, än om andlig fördjupning.

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00
Att Filip Saxén jobbar hårt för jämställdhet har stark koppling till det han själv upplevt.

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46