En relik är ett föremål som kan knytas till ett helgon. Det kan vara en del av ett helgons kropp, ett klädesplagg, en ägodel eller ett föremål som kommit i kontakt med något av dessa. Tillbedjan av reliker förbjöds av reformatorerna.
En relik är ett föremål som kan knytas till ett helgon. Det kan vara en del av ett helgons kropp, ett klädesplagg, en ägodel eller ett föremål som kommit i kontakt med något av dessa. Tillbedjan av reliker förbjöds av reformatorerna.

Birgittarelik i mässa väcker frågor

relik. – Jag är högst medveten om att reliker inte har någon plats i traditionell luthersk fromhet, säger Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling. 22.10.2015 kl. 13:17

Den 7 oktober firade Johannes församling i Helsingfors sin sedvanliga onsdagsmässa. Den här onsdagen var den traditionella Birgittadagen, så de som hade hand om mässan hade valt den heliga Birgitta som tema för mässan. Under mässan hade också ett litet relikskrin med en Birgittarelik lagts fram, på ett litet bord vid sidan av mittgången, något som väckt frågor hos en del församlingsmedlemmar. Varför används en relik, en så kallad helig kvarleva, i en luthersk veckomässa?

Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling, som förrättade mässan, berättar att Birgittareliken är hans egen och inte Johannes församlings.

– Vi gjorde ingen grej av att jag tagit med relikskrinet. Det stod helt enkelt framme på det lilla bordet tillsammans med en ikon och ett Kristusljus.

När Kyrkpressen ringer Johan Westerlund, kyrkoherde i församlingen, kommer det fram att Westerlund inte känt till reliken.

– Det kom som en överraskning för mig. Mina tankar kring reliker är att de är okej för den som väljer att utveckla sin andlighet och sitt böneliv i den riktningen. Men att föra in en relik i en av våra offentliga mässor ser jag som mera problematiskt.

Westerlund är tydlig med att Johannes församling varken använder eller äger reliker.

– De som förrättar mässan har själva fattat beslut om att ha med reliken. Om Johannes församling en dag börjar använda reliker ska det vara ett resultat av diskussioner. Tills dess får Busck-Nielsen fritt själv använda sin relik, det stör mig inte alls.

Mikael Busck-Nielsen, du kom inte att tänka på att diskutera användningen av reliken med kyrkoherden före mässan?

– Det var kanske naivt av mig, men jag trodde inte att det var så kontroversiellt. Det är viktigt att förstå att reliken inte har tillbetts eller uppmärksammats särskilt och ingen har förväntat sig att den ska hela någon sjukdom. Det är min privata Birgittarelik och det var en vän till mig som frågade om jag inte borde ta med den till Birgittamässan.

Det nytillverkade relikskrinet, gjort av Busck-Nielsens bror, togs i bruk under Birgittamässan. Under mässan gavs även sjuka möjlighet till smörjelse och förbön i närhet av det lilla bordet med reliken.

– Jag tycker inte att det är så väldigt problematiskt att ta över ett föremål från en katolsk och ortodox tradition och ge det en ny vinkling. Samma sak har man gjort med ikoner. Någon kan uppleva att också det är främmande. Men det är ju inte så att ikonen tillbetts, utan den har använts som ett hjälpmedel i bönen till Gud. För mig personligen är en relik en konkret påminnelse om att en person, som fungerar som förebild för mig eller andra, har funnits.

Andra uttryck

Mikael Busck-Nielsen säger att Johannes församling har en stor bredd i sitt gudstjänstliv.

– Jag vill jobba för ett rikt gudstjänstliv, där flera sinnen aktiveras och olika klangbottnar av associationer finns med. Veckan innan hade vi tematiserat onsdagsmässan utgående från tonsättaren Arvo Pärts sakrala musik. Då fick mässan en helt annan stämning, trots att ordningen var den samma. Om man alltid vill vara alla till lags finns det en risk att man blir så slätstruken att man blir ointressant.

Johan Westerlund säger att han inte vill att Johannes församling associeras till enskilda liturgiska uttryck som kan väcka anstöt.

– Jag väljer att se på det här som ett uttryck för mångfald och en vilja att söka olika vägar. Vill man se något positivt i det här är det utmaningen, vi söker väg och är i någon mån vägröjare. Vår lutherska tradition är för verbal. Men många behöver andra uttryck än orden – helighet kan upplevas också via sinnena och olika upplevelser. Vår verbala kyrka utmanas av en händelse som den här. Men jag har också förståelse för att reliker kan kännas så främmande att de i en luthersk mässa upplevs anstötliga, säger Westerlund.

Mikael Busck-Nielsens relikskrin har fått en del att hoppa till.
Mikael Busck-Nielsens relikskrin har fått en del att hoppa till.
Christa Mickelsson



– Under hösten började jag skriva för att reda ut tankarna som snurrade i mitt huvud. Först trodde jag att jag skrev bara för mig själv, men under skrivandets gång märkte jag att jag skriver till min kära kyrka och till kyrkomötet, säger John Vikström.

äktenskapet. Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning. 25.1.2021 kl. 14:16

äktenskapet. "Några synpunkter på en eventuell utvidgning av synen på äktenskapet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland." 25.1.2021 kl. 14:29
Helena och Olle Domars fick ännu tid tillsammans. Det ser de som en gåva.

Överlevare. Olle Domars resa från död till liv handlar lika mycket om hustrun Helena. För Olle minns inget, och när han än en gång hör Helena berätta om de dramatiska dygnen får han höra nya detaljer som han inte kände till. 21.1.2021 kl. 16:45

Nattvard. Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte nattvard alls. 21.1.2021 kl. 11:11
– Lönen är sämre, men arbetsresan är kortare. Dagarna är varierande, eftersom kontorsarbete varvas med hembesök och nätverksmöten. Jag trivs jättebra, säger Tove Snellman.

Karriärsbyte. Nu är hon ställföreträdande hopp för dem som inte orkar hoppas, och hon är tacksammare än någonsin. 21.1.2021 kl. 10:56
Jona Granlund säger att den mobbades paradox är att hoppas på att bli ignorerad och samtidigt längta efter att bli sedd.

Skoltiden. Jona Granlund vet allt om att vara ensam. Han vet också allt om att inte bli vald till något lag på gympan, att inte ha en enda människa att prata med, att bli knuffad och gjord till åtlöje. Barlasten från de åren har han fortfarande med sig. 20.1.2021 kl. 17:00
I början av januari pågick den sista finslipningen av nya kyrkan i Dickursby.

invigning. De anställda i Vanda svenska församling har flyttat fem gånger de senaste sex åren. Nu flyttar de hem till den helt nya Dickursby kyrka. 19.1.2021 kl. 16:18

kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45
Andreas Elfving hoppas att de amerikanska ledarna den här gången inte ska svika, utan verkligen ta avstånd från Trumps retorik.

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55
Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24
Trygve Cederberg väjer inte undan för debatter – i själva verket älskar han att debattera. En gång gick han in i kristdemokraternas valtält i Jakobstad och argumenterade i en timme.

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53
Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09
Alaric Mård vill använda sin bakgrund till att bygga broar.

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23

Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29
Marléne Långnabba ger personlig vård.

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19