Om församlingarna i Vanda får som de vill rivs också den mögelskadade kyrkan i Dickursby. Hela kvarteret ska rivas och ersättas med nya bostäder och affärsutrymmen.
Om församlingarna i Vanda får som de vill rivs också den mögelskadade kyrkan i Dickursby. Hela kvarteret ska rivas och ersättas med nya bostäder och affärsutrymmen.

Ljus i sikte för vandasvenskarna

vanda svenska församling. Efter sju sorger och åtta bedrövelser ser det ut som att Vanda svenska församling inom fem år får nya efterlängtade utrymmen. 14.10.2015 kl. 19:14

– Det här är en lyckosam kompromiss, säger Martin Fagerudd, kyrkoherde för Vanda svenska församling.

Han talar om de långtgående planer på ett helt nytt kvarter som ska växa fram där den mögelskadade kyrkan i Dickursby står. I planerna sammanstrålar den svenskspråkiga församlingens intressen med hela den kyrkliga samfällighetens intressen, något som inte varit en självklarhet under de många år som Vanda svenska kämpat för funktionsdugliga utrymmen.

– Hela kvarteret runt Dickursby kyrka är under planering, i samarbete med staden som äger en del av tomten. Flera bolag är involverade och ett av dem kommer att väljas som entreprenör. Det bolag som väljs får bygga upp hela kvarteret med bostäder, affärsutrymmen och verksamhetsutrymmen för församlingarna, berättar Fagerudd.

Upplåter tomten

Ekonomiskt är det här en betydligt bättre lösning för församlingarna än att förverkliga den Larsgård som vandasvenskarna länge drömt om. När församlingarna upplåter sin mark åt entreprenören får de sina efterlängtade utrymmen i utbyte. Kvadratmetrarna blir färre, men Fagerudds förhoppning är att de ska vara mer ändamålsenliga.

Juha Tuohimäki, direktör för samfälligheten, bekräftar planerna.

– Vanda stad äger en del av tomten, den där det nu finns en parkeringsplats, men resten äger församlingarna. Vi konstaterade redan 2010 att vi inte har råd att renovera och utvidga de mögeldrabbade fastigheter som nu finns på tomten, säger Tuohimäki.

Den enda instans som nu kan sätta käppar i hjulen är stadens museiverk.

– Museiverket har tidigare meddelat att Dickursby kyrka inte får rivas och det håller de fast vid. Men vi har ansökt om ändring av detaljplanen och hoppas på att den godkänns. Det tror jag att den gör – blir projektet av är det ett lyft för hela Dickursby.

Vad händer om kyrkan trots allt inte får rivas?

– Då får den stå kvar, tom och obrukbar. Det blir dyrare så, men det hindrar inte att ett nytt kvarter byggs, svarar Tuohimäki.

Enligt kyrkoherde Martin Fagerudd är hela personalen i Vanda svenska positivt inställd till samfällighetens nya planer.

Han räknar med att det nya kvarteret kan stå klart om cirka fem år.

– Vi får räkna med några besvärsomgångar, säger Fagerudd.

Just nu finns församlingens kansli och de anställdas arbetsrum i samfällighetens hus på Vallmovägen 5. Dit flyttade de anställda då mögelproblemen i Dickursby kyrka blev så stora att den förklarades oanvändbar.

Men de nya lokalerna drabbades av en vattenskada i maj och två av de anställda har fått flytta på nytt, den här gången till huset intill. Industriella luftrenare har placerats i den vattenskadade byggnaden och de övriga i personalen har stannat kvar där, trots att alla andra avdelningar flyttat ut ur huset.

Alexandra Blomqvist är ledande barnledare i Vanda svenska. Det rum hon delade med ungdomsarbetsledaren på Vallmovägen 5 måste utrymmas.

– Resten av kansliet är kvar i huset intill. I en liten enhet som Vanda svenska är det tråkigt att vi inte kan sitta på samma ställe.

Hon ser fram emot att få nya utrymmen i det kvarter som nu planeras.

– Min önskan är att de nya utrymmena ska vara välplanerade och funktionella. Jag ser en stor fördel i att till exempel få dagklubbsutrymmen under samma tak som kansliet. Som det är nu tar det mycket tid att släpa saker fram och tillbaka.

Christa Mickelsson
Johan Sandberg



Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51
Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka 
i Helsingfors.

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00
Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24
– Jag kände i många år att jag höll på med något som jag egentligen inte ska göra, säger Ester Rudnäs.

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00
 – Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant, säger Kajsa Sjöström.

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23
Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59
Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31
Lucas Snellman tror valet blir spännande.

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

Metodistkyrkan öppnar för samkönat – med många reservationer.

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32
Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00
Pia Kummel-Myrskog börjar i Petrus församling i juni.

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16
– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16