Rådet beslöt efter omröstning att inte bifalla hans önskan. Ordförande Krister Koskela var ensam om åsikten att bifalla begäran. Koskela anmälde avvikande åsikt till protokollet.
– Det är mycket ovanligt att anhöriga vill ha delar som blir kvar efter en kremering. För mig är det första gången under mina 42 år i branschen, säger Pekka Mäkinen, chef för begravningsväsendet i Vasa.
Mäkinen, som beredde frågan till kyrkorådet, motiverar det nekande beslutet med vedertagen praxis och vad begravningslagen säger om överlåtelse av askan.
– Dessutom tycker jag att ansökan borde ha riktats till patologen, säger han. Det är ju på sjukhuset implantatet har satts in.
Varför änklingen ville ha implantatet vet Mäkinen inte.
– Sannolikt som minne av sin älskade hustru.
Mäkelä förklarar att personalen vid krematoriet siktar bort rester av implantat, spikar och annat som inte brunnit från askan innan den ges åt de anhöriga.
– Vi har avtal med tillverkaren av ugnen om att de tar hand om resterna. Jag tror de förs till Holland för vidarebehandling. Bland resterna finns metaller som kan ha ett värde, som till exempel titan.