KG Hammar diskuterar begreppet synd med en av deltagarna på bokreleasen av Kristendomens hjärta i Helsingfors.
KG Hammar diskuterar begreppet synd med en av deltagarna på bokreleasen av Kristendomens hjärta i Helsingfors.

KG Hammar: ”Då känns det plötsligt wow”

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Tron handlar om erfarenhet vi benämner. Trosbegreppet i sig kan inte vara att tro på satser vi själva formulerat, säger KG Hammar, ärkebiskop emeritus i Svenska kyrkan.

Han är på Finlandsbesök för att delta i bokreleasen av den svenska utgåvan av Marcus J Borgs bok Kristendomens hjärta – Att återupptäcka den kristna tron och leva ett helhjärtat liv.

Hammar har skrivit förordet till den svenska översättningen och svarar på förläggaren Tomas von Martens fråga varför han gjort det.

– De senaste två decennierna har jag läst Marcus J Borg och andra likasinnade författare med stor behållning. Jag önskar att jag själv hade skrivit den här boken, säger Hammar.

Marcus J Borg (1942–2015) var en nordamerikansk bibel- och Jesusforskare och företrädare för den så kallade progressiva teologin. Han ville göra upp med påståendet att kristen tro primärt skulle handla om att hålla ett antal trossatser för sanna och samtidigt försöka förena kristen tro och en nutida vetenskapligt formulerad världsbild.

Are Kasperssen, teologistudent och blivande präst i Svenska kyrkan, är en av de två som översatt boken till svenska på ideell basis. Han är en av deltagarna i panelen vid boksläppet.

– Det händer att folk i Svenska kyrkan kommenterar boken och säger att det här ju inte är något teologiskt nytt. Det är det inte heller, men det är viktigt att poängtera att det här är en populärteologisk bok som vänder sig till en bredare publik. Det har varit roligt att upptäcka att den här boken verkligen behövs, i Stockholm, nu.

Pensionerade kyrkoherden Stefan Djupsjöbacka och biskop Björn Vikström är också inbjudna för att diskutera Borgs bok.

– Jag stiftade bekantskap med Borg för snart tjugo år sedan och fascinerades av hans sätt att beskriva den kristna tron och kombinationen av kritisk läsning av de evangeliska berättelserna och en djup ärlig strävan att leva i gemenskap med Gud, säger Djupsjöbacka.

Han säger att Borg egentligen är en mystiker.

– Mystikens språk och gemenskapen med Gud är oerhört viktigt för honom. Hans ärliga kritiska inställning och hans djupa personliga fromhet fascinerar mig.

Biskop Björn Vikström har en mer ambivalent inställning till Borgs bok.

– Det är mycket i boken som är positivt och framför allt tilltalas jag av Borgs förståelse av det metaforiska i Bibelns språk och tanken om Bibeln som ett verktyg genom vilket Gud blir närvarande i vår värld. Men det jag reagerar på är till exempel hur han ganska långt avsäger sig föreställningen om en personlig Gud. Han förhåller sig också restriktivt när det gäller Guds möjlighet att gripa in i skeendena i världen, säger Vikström.

KG Hammar håller inte riktigt med Vikström.

– Om vi tänker oss att Gud är personlig så är det en metafor. Jag tycker att Borg bejakar den metaforen. Vad gäller Guds ingripande så får vi större problem om vi tänker oss att Gud kan ingripa genom till exempel bön än om vi tänker oss att Gud fungerar som en närvaro som kan påverka. Om vi tror att Gud kan intervenera men inte gör det, då har vi stora pastorala problem, replikerar Hammar.

Framväxande paradigm

I boken beskrivs det Borg kallar det ”gamla paradigmet”, tanken på att man för att vara kristen måste tro att Jesus dog för våra synder och uppstod på tredje dagen. Han presenterar ett annat synsätt och kallar det här för det ”framväxande paradigmet”, och menar att detta är ett slags gräsrotsrörelse inom flera av de större kristna samfunden där man tar avstånd från en del av de element i postbiblisk tradition som anses vara normerande. Till dessa element hör bland annat påståendet att Jesus är den enda sanna vägen till Gud, att han dog för våra synder och han uppstod från de döda. Borg menar att en metaforisk läsning av Bibeln inte är underlägsen, utan rikare än en bokstavlig läsning.

KG Hammar vill gå rakt in på kärnfrågan och säger att det är viktigt att se att Borg ger utrymme för olika sätt att se Jesus uppståndelse.

– För mig är det bärande i den kristna tron att se vad det var som triggade igång berättelsen om korset och uppståndelsen, denna upplevelse av otroligt stark gudsnärvaro som gett upphov till den narrativa teologin om uppståndelsen. Det är det stora mysteriet, säger Hammar.

Björn Vikström säger sig kunna bejaka att vi inte ska fastna i en beskrivning i vad frälsning handlar om, att Jesus som ställföreträdande offer inte är det enda sättet att förstå hans död.

– Jag tycker att vi generöst kan sätta de här förklaringarna sida vid sida som försök att förklara samma mysterium. Vi ska undvika att tala om frälsning som ett individuellt projekt, som något Gud erbjuder enbart oss individer. I stället kan vi se frälsningen som något för kollektivet, hur Guds syfte kan gripa in i mänsklighetens liv.

Diskussionen tar en sväng via Första Mosebok och syndafallet. KG Hammar tittar glatt på dem han diskuterar med i panelen och konstaterar att de är rörande överens om att synden inte ska ha sista ordet.

– Syndabegreppet har fått ny aktualitet i mitt liv rent politiskt. Syndaberättelsen om ormen är diffus och tolkas till exempel helt annorlunda i judisk teologi. Ska kunskap vara orsak till synd? Men se till exempel i stället på dansen kring guldkalven i Andra Mosebok. Gud har befriat sitt folk, men de skapar sig en avgud och dansar kring den. Här har vi ett aktuellt syndabegrepp – vi är alla del av en global dans kring guldkalven. Se, då känns det plötsligt wow.

Christa Mickelsson



Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51
Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka 
i Helsingfors.

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00
Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24
– Jag kände i många år att jag höll på med något som jag egentligen inte ska göra, säger Ester Rudnäs.

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00
 – Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant, säger Kajsa Sjöström.

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23
Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59
Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31
Lucas Snellman tror valet blir spännande.

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

Metodistkyrkan öppnar för samkönat – med många reservationer.

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32
Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00
Pia Kummel-Myrskog börjar i Petrus församling i juni.

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16
– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16