KG Hammar diskuterar begreppet synd med en av deltagarna på bokreleasen av Kristendomens hjärta i Helsingfors.
KG Hammar diskuterar begreppet synd med en av deltagarna på bokreleasen av Kristendomens hjärta i Helsingfors.

KG Hammar: ”Då känns det plötsligt wow”

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Tron handlar om erfarenhet vi benämner. Trosbegreppet i sig kan inte vara att tro på satser vi själva formulerat, säger KG Hammar, ärkebiskop emeritus i Svenska kyrkan.

Han är på Finlandsbesök för att delta i bokreleasen av den svenska utgåvan av Marcus J Borgs bok Kristendomens hjärta – Att återupptäcka den kristna tron och leva ett helhjärtat liv.

Hammar har skrivit förordet till den svenska översättningen och svarar på förläggaren Tomas von Martens fråga varför han gjort det.

– De senaste två decennierna har jag läst Marcus J Borg och andra likasinnade författare med stor behållning. Jag önskar att jag själv hade skrivit den här boken, säger Hammar.

Marcus J Borg (1942–2015) var en nordamerikansk bibel- och Jesusforskare och företrädare för den så kallade progressiva teologin. Han ville göra upp med påståendet att kristen tro primärt skulle handla om att hålla ett antal trossatser för sanna och samtidigt försöka förena kristen tro och en nutida vetenskapligt formulerad världsbild.

Are Kasperssen, teologistudent och blivande präst i Svenska kyrkan, är en av de två som översatt boken till svenska på ideell basis. Han är en av deltagarna i panelen vid boksläppet.

– Det händer att folk i Svenska kyrkan kommenterar boken och säger att det här ju inte är något teologiskt nytt. Det är det inte heller, men det är viktigt att poängtera att det här är en populärteologisk bok som vänder sig till en bredare publik. Det har varit roligt att upptäcka att den här boken verkligen behövs, i Stockholm, nu.

Pensionerade kyrkoherden Stefan Djupsjöbacka och biskop Björn Vikström är också inbjudna för att diskutera Borgs bok.

– Jag stiftade bekantskap med Borg för snart tjugo år sedan och fascinerades av hans sätt att beskriva den kristna tron och kombinationen av kritisk läsning av de evangeliska berättelserna och en djup ärlig strävan att leva i gemenskap med Gud, säger Djupsjöbacka.

Han säger att Borg egentligen är en mystiker.

– Mystikens språk och gemenskapen med Gud är oerhört viktigt för honom. Hans ärliga kritiska inställning och hans djupa personliga fromhet fascinerar mig.

Biskop Björn Vikström har en mer ambivalent inställning till Borgs bok.

– Det är mycket i boken som är positivt och framför allt tilltalas jag av Borgs förståelse av det metaforiska i Bibelns språk och tanken om Bibeln som ett verktyg genom vilket Gud blir närvarande i vår värld. Men det jag reagerar på är till exempel hur han ganska långt avsäger sig föreställningen om en personlig Gud. Han förhåller sig också restriktivt när det gäller Guds möjlighet att gripa in i skeendena i världen, säger Vikström.

KG Hammar håller inte riktigt med Vikström.

– Om vi tänker oss att Gud är personlig så är det en metafor. Jag tycker att Borg bejakar den metaforen. Vad gäller Guds ingripande så får vi större problem om vi tänker oss att Gud kan ingripa genom till exempel bön än om vi tänker oss att Gud fungerar som en närvaro som kan påverka. Om vi tror att Gud kan intervenera men inte gör det, då har vi stora pastorala problem, replikerar Hammar.

Framväxande paradigm

I boken beskrivs det Borg kallar det ”gamla paradigmet”, tanken på att man för att vara kristen måste tro att Jesus dog för våra synder och uppstod på tredje dagen. Han presenterar ett annat synsätt och kallar det här för det ”framväxande paradigmet”, och menar att detta är ett slags gräsrotsrörelse inom flera av de större kristna samfunden där man tar avstånd från en del av de element i postbiblisk tradition som anses vara normerande. Till dessa element hör bland annat påståendet att Jesus är den enda sanna vägen till Gud, att han dog för våra synder och han uppstod från de döda. Borg menar att en metaforisk läsning av Bibeln inte är underlägsen, utan rikare än en bokstavlig läsning.

KG Hammar vill gå rakt in på kärnfrågan och säger att det är viktigt att se att Borg ger utrymme för olika sätt att se Jesus uppståndelse.

– För mig är det bärande i den kristna tron att se vad det var som triggade igång berättelsen om korset och uppståndelsen, denna upplevelse av otroligt stark gudsnärvaro som gett upphov till den narrativa teologin om uppståndelsen. Det är det stora mysteriet, säger Hammar.

Björn Vikström säger sig kunna bejaka att vi inte ska fastna i en beskrivning i vad frälsning handlar om, att Jesus som ställföreträdande offer inte är det enda sättet att förstå hans död.

– Jag tycker att vi generöst kan sätta de här förklaringarna sida vid sida som försök att förklara samma mysterium. Vi ska undvika att tala om frälsning som ett individuellt projekt, som något Gud erbjuder enbart oss individer. I stället kan vi se frälsningen som något för kollektivet, hur Guds syfte kan gripa in i mänsklighetens liv.

Diskussionen tar en sväng via Första Mosebok och syndafallet. KG Hammar tittar glatt på dem han diskuterar med i panelen och konstaterar att de är rörande överens om att synden inte ska ha sista ordet.

– Syndabegreppet har fått ny aktualitet i mitt liv rent politiskt. Syndaberättelsen om ormen är diffus och tolkas till exempel helt annorlunda i judisk teologi. Ska kunskap vara orsak till synd? Men se till exempel i stället på dansen kring guldkalven i Andra Mosebok. Gud har befriat sitt folk, men de skapar sig en avgud och dansar kring den. Här har vi ett aktuellt syndabegrepp – vi är alla del av en global dans kring guldkalven. Se, då känns det plötsligt wow.

Christa Mickelsson



"Jag tycker inte det är min roll att göra dokumentärfilm någonstans i ett afrikanskt land. Jag tycker snarare att för en vit, nordisk journalist är det viktigt att göra nyhetsbiten och det rent journalistiska. Att rapportera hem på rätt sätt, snarare än att komma dit och berätta någon annans historia", säger Hanna Nordenswan.

afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21
Hilja Risku och Isabel Hanna
har gått i samma klass och sjungit i kör tillsammans sedan ettan.

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21
Kristina Örn tycker att mycket inom diakonin påminner om läraryrket.

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19
Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.

profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00
Vad blir viktigt i ett liv som lika gärna kunde ha tagit slut? Christa Mickelssons självbiografiska bok "Ett blodkärl som brast" beskriver livet efter en massiv hjärnblödning.

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48
Många saknar ett språk för att tala om sina naturupplevelser, upptäckte David Thurfjell.

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53
Höstdagarna brukar varje allhelgonahelg samla ungdomar från hela Svenskfinland.

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07
En annorlunda bild av kyrkomötet: ansikten bakom blå munskydd, talare med färggranna platshandskar och tekniska pauser för att desinficera mikrofoner.

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32

val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38
Helene Liljeström gick i slutet av år 2019 i pension från jobbet som kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02
Niklas Wallis är för tillfället tf. kaplan i Kronoby.

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23

Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50
Vid församlingsvalet sade 60 procent av kandidaterna sig sympatisera med Anna Maja-Henrikssons SFP och 11 procent med Peter Östmans Kristdemokraterna

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00
Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors hade pengar i krisande Credit Suisse.

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10