KG Hammar diskuterar begreppet synd med en av deltagarna på bokreleasen av Kristendomens hjärta i Helsingfors.

KG Hammar: ”Då känns det plötsligt wow”

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Tron handlar om erfarenhet vi benämner. Trosbegreppet i sig kan inte vara att tro på satser vi själva formulerat, säger KG Hammar, ärkebiskop emeritus i Svenska kyrkan.

Han är på Finlandsbesök för att delta i bokreleasen av den svenska utgåvan av Marcus J Borgs bok Kristendomens hjärta – Att återupptäcka den kristna tron och leva ett helhjärtat liv.

Hammar har skrivit förordet till den svenska översättningen och svarar på förläggaren Tomas von Martens fråga varför han gjort det.

– De senaste två decennierna har jag läst Marcus J Borg och andra likasinnade författare med stor behållning. Jag önskar att jag själv hade skrivit den här boken, säger Hammar.

Marcus J Borg (1942–2015) var en nordamerikansk bibel- och Jesusforskare och företrädare för den så kallade progressiva teologin. Han ville göra upp med påståendet att kristen tro primärt skulle handla om att hålla ett antal trossatser för sanna och samtidigt försöka förena kristen tro och en nutida vetenskapligt formulerad världsbild.

Are Kasperssen, teologistudent och blivande präst i Svenska kyrkan, är en av de två som översatt boken till svenska på ideell basis. Han är en av deltagarna i panelen vid boksläppet.

– Det händer att folk i Svenska kyrkan kommenterar boken och säger att det här ju inte är något teologiskt nytt. Det är det inte heller, men det är viktigt att poängtera att det här är en populärteologisk bok som vänder sig till en bredare publik. Det har varit roligt att upptäcka att den här boken verkligen behövs, i Stockholm, nu.

Pensionerade kyrkoherden Stefan Djupsjöbacka och biskop Björn Vikström är också inbjudna för att diskutera Borgs bok.

– Jag stiftade bekantskap med Borg för snart tjugo år sedan och fascinerades av hans sätt att beskriva den kristna tron och kombinationen av kritisk läsning av de evangeliska berättelserna och en djup ärlig strävan att leva i gemenskap med Gud, säger Djupsjöbacka.

Han säger att Borg egentligen är en mystiker.

– Mystikens språk och gemenskapen med Gud är oerhört viktigt för honom. Hans ärliga kritiska inställning och hans djupa personliga fromhet fascinerar mig.

Biskop Björn Vikström har en mer ambivalent inställning till Borgs bok.

– Det är mycket i boken som är positivt och framför allt tilltalas jag av Borgs förståelse av det metaforiska i Bibelns språk och tanken om Bibeln som ett verktyg genom vilket Gud blir närvarande i vår värld. Men det jag reagerar på är till exempel hur han ganska långt avsäger sig föreställningen om en personlig Gud. Han förhåller sig också restriktivt när det gäller Guds möjlighet att gripa in i skeendena i världen, säger Vikström.

KG Hammar håller inte riktigt med Vikström.

– Om vi tänker oss att Gud är personlig så är det en metafor. Jag tycker att Borg bejakar den metaforen. Vad gäller Guds ingripande så får vi större problem om vi tänker oss att Gud kan ingripa genom till exempel bön än om vi tänker oss att Gud fungerar som en närvaro som kan påverka. Om vi tror att Gud kan intervenera men inte gör det, då har vi stora pastorala problem, replikerar Hammar.

Framväxande paradigm

I boken beskrivs det Borg kallar det ”gamla paradigmet”, tanken på att man för att vara kristen måste tro att Jesus dog för våra synder och uppstod på tredje dagen. Han presenterar ett annat synsätt och kallar det här för det ”framväxande paradigmet”, och menar att detta är ett slags gräsrotsrörelse inom flera av de större kristna samfunden där man tar avstånd från en del av de element i postbiblisk tradition som anses vara normerande. Till dessa element hör bland annat påståendet att Jesus är den enda sanna vägen till Gud, att han dog för våra synder och han uppstod från de döda. Borg menar att en metaforisk läsning av Bibeln inte är underlägsen, utan rikare än en bokstavlig läsning.

KG Hammar vill gå rakt in på kärnfrågan och säger att det är viktigt att se att Borg ger utrymme för olika sätt att se Jesus uppståndelse.

– För mig är det bärande i den kristna tron att se vad det var som triggade igång berättelsen om korset och uppståndelsen, denna upplevelse av otroligt stark gudsnärvaro som gett upphov till den narrativa teologin om uppståndelsen. Det är det stora mysteriet, säger Hammar.

Björn Vikström säger sig kunna bejaka att vi inte ska fastna i en beskrivning i vad frälsning handlar om, att Jesus som ställföreträdande offer inte är det enda sättet att förstå hans död.

– Jag tycker att vi generöst kan sätta de här förklaringarna sida vid sida som försök att förklara samma mysterium. Vi ska undvika att tala om frälsning som ett individuellt projekt, som något Gud erbjuder enbart oss individer. I stället kan vi se frälsningen som något för kollektivet, hur Guds syfte kan gripa in i mänsklighetens liv.

Diskussionen tar en sväng via Första Mosebok och syndafallet. KG Hammar tittar glatt på dem han diskuterar med i panelen och konstaterar att de är rörande överens om att synden inte ska ha sista ordet.

– Syndabegreppet har fått ny aktualitet i mitt liv rent politiskt. Syndaberättelsen om ormen är diffus och tolkas till exempel helt annorlunda i judisk teologi. Ska kunskap vara orsak till synd? Men se till exempel i stället på dansen kring guldkalven i Andra Mosebok. Gud har befriat sitt folk, men de skapar sig en avgud och dansar kring den. Här har vi ett aktuellt syndabegrepp – vi är alla del av en global dans kring guldkalven. Se, då känns det plötsligt wow.

Christa Mickelsson



MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00