Bosse Ahlnäs är pensionär, men fortfarande aktiv som guide för turistgrupper i Estland, bland annat på Rannarootsi Muuseum i Hapsal.

Bosse Ahlnäs brinner för lokal anda

åland.

Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide.

10.7.2015 kl. 10:27

– Åren på Iniö var den bästa tiden i mitt liv. Vi var som en enda stor familj där alla tog hand om varandra, säger Bosse Ahlnäs.

Hur hamnade socionomen från Helsingfors i den lilla skärgårdskommunen Iniö? Och hur kommer det sig att han nu som pensionär tillbringar mycket av sin tid som turistguide i Estland? Vi får ta det från början.

– Efter studierna i Helsingfors såg jag att det fanns ett ledigt jobb som kommunsekreterare i Pernå. Jag fick jobbet och där började min karriär inom det kommunala, säger Ahlnäs.

Utåtriktad och företagsam har Ahlnäs under årens lopp inte varit rädd för nya utmaningar. Då han hörde att det råkade finnas en ledig tjänst som kommundirektör på Iniö valde han att söka den.

– Jag fick tjänsten och på Iniö inledde jag en lång och händelserik tid i mitt liv.

Radiokanal och kyrkklockor

På Iniö fick Bosse Ahlnäs vara med om många förändringar. År 1977 kom till exempel den första färjan som transporterade bilar till och från fastlandet.

– Förbindelsebåten Jurmo tog hela tre bilar åt gången. På vintern körde man fortfarande över isvägar som plogats av erfaret folk, säger Ahlnäs.

Ett annat projekt som Ahlnäs var med om att skapa var lokalradiostationen Radio Iniö.

– Det var ett roligt projekt vi drog igång 1986 som också ungdomarna tyckte väldigt mycket om. Förutom den lokala informationen vi sände i radion ordnade vi också lyssnartävlingar och ungdomarna fick öva sig i att intervjua varandra. Allt sköttes och gjordes tillsammans.

Bosse Ahlnäs satt också med i Iniö kyrkofullmäktige. Då vaktmästaren ville pensionera sig föreslog Ahlnäs att denne i stället skulle hålla en kurs i kyrkklockringning.

– Sagt och gjort. Med vaktmästaren som lärare var vi en grupp som lärde oss att ringa i kyrkklockor.

I dag ringer man fortfarande för hand i kyrkklockorna på Iniö.

Härdade skärgårdsbor

Efter tretton år på Iniö beslöt sig Bosse Ahlnäs för att se sig om efter nya utmaningar.

– I Vårdö på Åland blev jag kommunsekreterare och där bor jag fortfarande.

Ahlnäs har varit pensionär sedan 2010 och det var på senare dagar som han fick upp intresset för Estland, närmare bestämt de små öarna utanför Estland.

– Till exempel har öarna Ormsö, Kihnu och Nargö mycket gemensamt med öarna i Åbolands skärgård. Samhällena är små, det är inte alltid så lätt med transporten till och från öarna och mentaliteten är väldigt likadan som på olika skärgårdsorter i Finland.

Färjorna och förbindelsebåtarna är små och trafikerar inte vintertid då isen blir för tjock.

– Jag minns en gång då det under ett par månaders tid inte gick att ta sig till eller från ön Kihnu på annat sätt än med flyg eller med en liten svävare.

Men befolkningen tyckte inte att det var något större problem.

– Det gick ju inte heller att transportera livsmedel så jag blev överraskad över hur glada och nöjda invånarna var. De hade bara konstaterat att nu behövs det fiskas och bakas bröd så att vi klarar oss. Och då förbindelserna äntligen kom igång igen så återgick livet snabbt till det normala.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Myrskog



Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37