Missionen betalar för stiftsbyråkrati

Försöket med stiftsskreterarna för mission har utfallit väl. Men missionsorganisationerna vill inte stå för sekreterarnas löner. I synnerhet inte för de arbetsuppgifter som inte har med mission att göra. 1.7.2015 kl. 08:41
Sedan 2014 pågår ett försök där varje stift anställt en sekreterare eller sakkunnig för mission och internationellt arbete. Kyrkans sju missionsorganisationer och Kyrkans utlandshjälp betalar gemensamt lönerna för dessa via Kyrkans centralfond. Finska Missionssällskapet, FMS, står för 44 procent av lönekostnaderna.

De flesta stiftssekreterarna för missionen har tidigare varit anställda av FMS, med motsvarande uppgifter, och vanligtvis med respektive domkapitel som placeringsort. I samband med omorganiseringen föll en del av arbetsuppgifterna som direkt hade med FMS att göra bort, medan nya uppgifter som mångkulturellt arbete, religionsdialog, ekumenik, vänförsamlingsarbete och utlandsdiakoni kom till.

– Tidigare var det som att ha två arbetsgivare, kyrkan och FMS, säger stiftssekreteraren Matti Laurila i Uleåborg. Nu har jag bara en förman, vilket gör arbetet tydligare. Den fysiska arbetsplatsen är samma och jag jobbar på i stort sett som förr.

Arrangemanget är ett femårigt försök. Responsen från missionsorganisationerna har hittills varit positiv. Nu lyfter stiftssekreterarna likvärdig fram alla kyrkans missionsorganisationer i sitt arbete. Men missionsorganisationerna anser att det är orimligt att de ska stå för lönerna.

– Samarbetet med stiftssekreterarna fungerar bra, säger Satu Kantola, chef för FMS inrikesavdelning. Men vi tycker inte att lönebetalningssystemet är hållbart och hoppas på en förändring. Det är en rättvisefråga.

Enligt Kantola skulle en förändring av lönesystemet också underlätta arbetsfördelningen inom domkapitlen. Stiftssekreterare Tomas Ray i Borgå är inne på samma linje.

– Jobbet har gjorts tidigare och behöver göras i framtiden, men jag är osäker om det ska skapas en ny tjänst, säger han. Personligen tror jag att varje stift i framtiden har ett antal stiftssekreterare som fördelar alla arbetsuppgifter mellan sig.

I och med en omorganisering inom kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA senaste vår överfördes en del nya uppgifter på Ray.

– Miljöarbetet som jag tog över passar in i det internationella arbetet. Miljöaspekten och hur klimatet påverkar människan kommer in i bilden genom Lutherska Världsförbundet. Också rättvisehandeln passar in.

Men Ray har också rekryteringen till kyrkliga yrken inom Borgå stift på sitt bord.

Någon enhetlig arbetsbeskrivning för stiftssekreterarnas jobb finns inte. Kyrkpressens rundringning till några av sekreterarna visar att de arbetar utgående från stiftens behov och det egna intresset.

Läs mera i Kyrkpressen 27/2105
Johan Sandberg



– De religiösa ledarna borde stimulera de troende till att nå bortom den egna trosidentiteten och öppna sig för världens andliga traditioner, anser Antoon Geels.

En kombination av lokal och global spiritualitet, kallas för glokal. Man utgår från sin egen tradition och öppnar sig för andra verklighetsuppfattningar. – Här finns nyckeln till fred i världen, tror emeritus professor Antoon Geels. 12.3.2014 kl. 14:55
Programledare Eva Frantz tycker inte att journalister ska behöva dölja sin tro om någon frågar om den.

Visst får journalister ha en tro. 12.3.2014 kl. 13:20
Här finns Åbo Akademis teologer som nu kommer att ingå i samma fakultet med psykologer, humanister och religionsvetare.

Å. Den teologiska utbildningen vid Åbo Akademi uppgår i en gemensam fakultet med psykologer, humaniora och religionsvetare. Inbesparingarna sköts genom pensioneringar. Prefekt Antti Laato är nöjd. 10.3.2014 kl. 14:03

Livets ord. Vid söndagens gudstjänst på Livets Ord i Sverige berättade rörelsens grundare pastor Ulf Ekman att han och hans hustru Birgitta under våren kommer att upptas i den Katolska kyrkan. 10.3.2014 kl. 13:59

påven. Registrerat partnerskap inte omöjligt i katolska kyrkan Påven Franciskus har i en intervju låtit förstå att katolska kyrkan kan komma att erkänna någon form av registrerat partnerskap i framtiden, skriver Dagen. 7.3.2014 kl. 14:46
Marcus Birro bryr sig inte om att vara politiskt korrekt i sina krönikor.

Han är författare, programledare, bloggande fotbollsfantast och känd kristen krönikör i Sverige. – För att få in min första krönika om tro i Expressen krävdes det en hel del övertalning, berättar Marcus Birro. Nu har han gett ut ett eget evangelium. 6.3.2014 kl. 09:00

Patrik Hagman. Mia Bäck och Patrik Hagman ger i ett långt diskussionsinlägg fram sina tankar kring kyrkans framtid. Varje kris är också möjlighet, konstaterar de. 5.3.2014 kl. 09:05

sexuella minoriteter. Nytt nätverk för förföljda Ett interreligiöst nätverk för personer av olika kön, sexuella inriktningar, identiteter och uttrycksformer grundades i Sydafrika i januari (GIN-SSOGIE). 5.3.2014 kl. 08:59

Ukraina. I lördags vädjade kyrkorna i Ukraina om hjälp och reaktioner på Rysslands inblandning i krisen i landet. 3.3.2014 kl. 15:16

Karleby. I en skrivelse riktad till både det svenska församlingsrådet i Karleby och till domkapitlet i Borgå, uttrycker dryga 150 församlingsbor sitt djupa missnöje över valprocessen inför kyrkoherdevalet i Karleby. 3.3.2014 kl. 15:00
I oktober i fjol föreslog finansministeriet i en promemoria att staten skulle gå in för ett nytt system då det gäller att ersätta kyrkan för kostnader för begravningsväsendet, folkbokföringen och upprätthållandet av historiskt värdefulla byggnader.

björn vikström. Både staten och kyrkan inser att det börjar vara dags att frångå det gamla systemet, där kyrkan ersätts med den andel ur samfundsskatten. Så kommenterar Björn Vikström ekonomin kring de uppgifter kyrkan sköter åt samhället. 28.2.2014 kl. 12:25

slef. Sedan 2007 har de finska Esboförsamlingarna inte beviljat budgetmedel åt Svenska lutherska evangeliföreningen (Slef) och dess finska motsvarighet, på grund av organisationernas bibelsyn. Nu föreslår Esbo samfällighets gemensamma kyrkoråd, med rösterna 7–6, att bidragen ska återinföras. 28.2.2014 kl. 10:51
Caroline Sandström säger att materialet i dialektordboken är brokigt och samtidigt fantastiskt heltäckande. Inget ord är för högt eller för lågt för att tas med.

dialekt. Våra svenska dialekter kan vara många saker: ett modersmål, ett uttryck för komik eller varför inte ett känslospråk i kyrkan? 28.2.2014 kl. 10:24

idrott. I framtiden ska John Vikström-priset årligen delas ut. Det är kyrkans delegation för motion och idrott som tagit initiativ till priset, som ska tilldelas personer och organisationer som verkat för samarbete mellan kyrka och idrott. 27.2.2014 kl. 10:49
Man löser inte en människas problem i en kassakö, säger Rome Kabwe. Men hans tuffa uppväxt i Afrika har lärt honom möta varje kund med medmänsklig respekt.

romeo kabwe. För Romeo Kabwe är varje kund en medmänniska som ska bemötas med respekt och kärlek. Tolv år gammal tvingades han fly undan kriget, ensam och utan sin familj. Det var ett extremt hårt sätt att lära sig värdesätta de människor vi har omkring oss. 27.2.2014 kl. 00:00

Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00