"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26
Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00
Merete Mazzarella skule gärna ha en upplevelse av att fyllas av Guds närvaro.

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00
Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00
Kyrkoherde Kristian Willis hoppas att det snart ska finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska.

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19
Hintikka konstaterade att vi i sommar har brutit tystnaden kring rasismen.

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00
Pelagia och Dimitris tackade för sin relation och den nystart de 
fått tillsammans.

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00
Kyrkans gemenskap för mig är musiken, säger Catharina von Schoultz.

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32
Jani Edström är pastor, projektarbetare och religionslärare i Helsingfors.

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00
Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00
När jag var liten sjöng min mormor psalmer med mig och gick med mig till kyrkan i Borgå.

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42