"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Laestadianernas Fridsföreningars Förbund LFF har anställt Richard Eklund som ungdomsarbetare från och med nästa år. 14.12.2015 kl. 12:05

Märta Måås-Fjetterström. Staffan Stalledräng är en skugga i lucias ljuståg. En gång var han betydligt synligare i nordisk folklore. 13.12.2015 kl. 11:28

jul. Ingen att fira jul med? Slut på orken? Allt fler församlingar bjuder in till en annorlunda jul. 11.12.2015 kl. 16:14
Dadelkaka och böcker är en strålande kombination, lovar Kalle Sällström och Åsa Nordström.

bokförsäljning. På måndagen kan den som är sugen på att träffa folk, äta dadelkaka och köpa böcker besöka Fontana Medias popup-bokhandel på Sandvikskajen 13 i Helsingfors. 11.12.2015 kl. 15:07
Så länge Sabina Nabb minns har hon byggt pepparkakshus

Vasa svenska församling. Trefaldighetskyrkan syns bra genom Sabina Nabbs köksfönster. Det är kanske den enklaste förklaringen till att det blev just Trefaldighetskyrkan som nu ståtar i form av ett pepparkakshus i hennes kök. 10.12.2015 kl. 13:15

lucia. Finns lucia på riktigt? Björn Vikström ställer frågan och ger den ett svar. 10.12.2015 kl. 12:02

kaarle kalliala. Mellanöstern är inte bara ett orosmoment, händelserna utmanar oss också att ta ansvar och hjälpa, påminde biskop Kalliala i sin predikan vid självständighetsdagens festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. 7.12.2015 kl. 08:49
Henrik Wikström berättar att det händer att folk kommer in från gatan till Agricolamässan, bara för att de ser att någonting är på gång.
– Sådant händer bara i Helsingfors.

Att vara präst är som att vara en soldat på sin post. 4.12.2015 kl. 09:52

Laestadianernas fridföreningars förbund LFF inleder missionsarbete i Albanien. Om ett år ska LFF ha en utsänd familj på plats i landet. 2.12.2015 kl. 07:29

Marcus Prest. RECENSION. Joanna Nylund har läst Marcus Prests roman Android. 7.12.2015 kl. 00:00
Att undvika flygresor är ett av de effektiva sätten att vara klimatsmart.

klimat. Skaffa färre barn, undvik att resa med flyg, lev bilfritt och ät en växtbaserad kost. Dessa är så kallade ”högeffekts”–åtgärder när det kommer till att minska på vårt koldioxidavtryck. 30.11.2015 kl. 12:47
Marius Weschke, magisterstuderande på Lunds Universitet, tror att de religiösa ledarnas åsikter spelar stor roll när det gäller att påverka människors åsikter i klimatfrågor.

klimatförändringar. 35 procent av de katolska amerikanerna säger att påven påverkat deras åsikt i klimatfrågan. 30.11.2015 kl. 12:41

COP21. Svenska kyrkan har länge varit en högljudd röst i kampen mot klimatförändringen. 30.11.2015 kl. 12:43
Christine Skogman med dottern Wilma, Christer Romberg och Christa Katter vill dela sin tro.

Det är hopplöst svårt att ge namn åt en julskiva. Lyssna här. 26.11.2015 kl. 10:07

Poststrejken förorsakar tyvärr förseningar också för veckans nummer av Kyrkpressen. Du hittar hela tidningen elektroniskt här. 25.11.2015 kl. 11:08

– Jag tycker att kristendomens kanske viktigaste budskap är att det finns en chans att göra bättring, att försöka på nytt och få en andra chans, säger Anders Adlercreutz.

PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23
ETT GOTT RÅD. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. – Din osäkerhet är något värdefullt, skulle Monika Fagerholm säga till Monika, 20 år. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag. 26.10.2021 kl. 14:52
Harry Månsus är framför allt bibelteolog och ser hur våra folks andliga arv eroderas för varje år som går, skriver Henry Byskata.

recension. Den bok som pastorn, ekoteologen, skaparen av Brommadialogen Harry Månsus, nyss fyllda 80 år, nu gett ut visar den långa väg mot vidsynthet och andlig öppenhet han gått sedan han startade som baptistson till jordbrukande föräldrar i Kaitsor, Vörå. 26.10.2021 kl. 16:45
Maria Udd berättar om sin depression i föreställningen Bär det som en krona på Wasa Teater. Agneta Lindroos är regissör.

wasa teater. När Maria Udd kom tillbaka från depressionen såg hon tydligare allt det vackra i livet. – Tidigare då jag kände så mycket smärta var allt svart, säger hon. 26.10.2021 kl. 07:00
– Att göra musik tillsammans är det bästa, säger Tove Wingren.

KONSERTSERIE. Tove Wingren gör nu sin första konsertturné efter coronan med en helhet som passar in i kyrkorummet. 25.10.2021 kl. 15:54