– I praktiken skulle det innebära att vi – liksom i Sverige – skulle ha en mycket kort kyrkolag om den evangelisk-lutherska kyrkan, och att alla andra kyrkliga bestämmelser skulle ingå i kyrkoordningen, som enbart kyrkomötet fattar beslut om, säger biskop Björn Vikström till tidningen Kotimaa.
I dag innehåller kyrkolagen bestämmelser om relationen kyrka-stat och om kyrkans organisation. Ändringar i kyrkolagen godkänns av riksdagen på förslag av kyrkomötet. Kyrkoordningen befattar riksdagen sig inte med.
Björn Vikström menar att den ursprungliga tanken med att dela upp bestämmelser om kyrkan i en kyrkolag och -ordning var att kyrkolagen skulle bli mycket kortfattad. De förhoppningarna infriades inte. I stället har kyrkans beslutsprocess blivit långsam och besvärlig och riksdagen fått onödigt mycket på sitt bord.
– Vi har ett gott exempel på det här då kyrkans nya tjänstemannalagstiftning skulle träda i kraft. Den fick vänta länge på godkännande, och det låg inte i någons intresse, säger Björn Vikström till Kotimaa.
Vikström anser också att de här förändringarna skulle ge kyrkan större självbestämmanderätt. Dessutom hoppas han på att kyrkan kan övergå till att böra upp medlemsavgift i stället för kyrkoskatt.
– I Sverige uppbärs avgiften i samarbete med skattemyndigheterna, säger Vikström.