Peter Lindbäck yrkar på förkastande

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

Samfällighetsmodellen, eller frågan om alla församlingar ska höra till en samfällighet eller inte, har manglats i kyrkomötet i fyra år. Nu har det blivit dags att fatta ett beslut utgående från lagutskottets betänkande. Peter Lindbäck, landshövdning och lekmannaombud från Åland, sitter med i utskottet och summerar den långa processen.

– Det finns olika åsiker om vad det var som egentligen satte igång strukturreformen. Min uppfattning är att kyrkan fick kalla fötter då den världsliga kommunreformen sattes igång i rasande takt, säger Lindbäck.

Efter omfattande redogörelser fastnade kyrkostyrelsen för en av många modeller som målades upp. Efter en intensiv debatt i kyrkomötet för två år sedan gjordes ett lagpaket som enligt Lindbäck bygger på att varje församling måste ge upp sin juridiska självständiga rättsställning och ingå i en församlingssamfällighet till vilken den överlåter sin egendom.

Tvång oacceptabelt

För Lindbäck är tvånget en akilleshäl. Redan då huvudprinciperna diskuterades för två år sedan föreslog han i kyrkomötet att församlingar som till sin storlek motsvarar en kommun och är ekonomiskt bärkraftiga också i fortsättningen ska kunna fortsätta sin verksamhet som enskilda församlingar. Förslaget röstades då ner med 48 röster mot 57.

– Med tanke på att det krävs kvalificerad majoritet då kyrkomötet röstar nästa vecka är det hugget som stucket hur det kommer att gå, säger Lindbäck och menar att många av ombuden i salen är kritiska till en tvångsmodell.

Tillsammans med Janne Kaisanlahti och Ritva Viitala, också de medlemmar av lagutskottet, har Peter Lindbäck lämnat in en avvikande åsikt till utskottets betänkande. De föreslår att kyrkostyrelsens framställning inte godkänns utan att kyrkostyrelsen får i uppdrag att komma med ett annat förslag som inkluderar möjligheten till frivillighet för de församlingar som uppfyller de nämnda villkoren.

– Jag försökte i det längsta driva på att frivillighet skulle inkluderas i lagutskottets betänkande och med enkla medel hitta alternativ till tvånget att ingå i en samfällighet. Jag har suttit vaken med det här i nätter, men inte hittat någon lösning som inte samtidigt kräver ofantligt många mindre ändringar i ofantligt många andra formuleringar.

Majoriteten i utskottet svalde kyrkostyrelsens framställning efter det Lindbäck kallar några ”juridisk-tekniska justeringar av underordnad betydelse”. Men utöver Lindbäck, Kaisanlahti och Viitalas avvikande åsikt har också andra avvikande åsikter av medlemmar i lagutskottet lämnats in. I en av dem är kärnan att församlingar också i framtiden ska ha obligatoriska kantor- och diakontjänster, i den andra diskuteras ordförandeskapet i församlingsrådet.

Inget förgäves

Så vad händer om kyrkomötet beslutar om förkastande? Lindbäck säger att det digra arbete som gjorts inte varit förgäves även om den föreslagna förnyelsen nu inte godkänns.

– Kyrkan står inför en av sina allra största utmaningar någonsin bland annat på grund av medlemsbortfallet. Strukturella förändringar kommer att vara nödvändiga. Men att tvinga församlingar in i samfälligheter och att introducera en ny strukturell nivå är inte det enda och inte heller det bästa sättet att förnya kyrkan.

Lindbäck, som också lämnat in ett ombudsiniatiativ om att göra anslutningen till kyrkans servicecentral för ekonomitjänster (Kipa) frivillig för församlingarna, säger att kyrkan först måste utvärdera följderna av denna pågående process.

– Efter det kan kyrkan ta itu med strukturerna – men inte med kommunreformen för ögonen utan med öppna ögon, utgående från sina egna behov.

Modellen innebär bland annat att:
- alla församlingar överflyttas till en samfällighet senast i början av 2019.
- prosterierna och kontraktsprosten försvinner. Kontraktsprosten ersätts av en samfällighetsprost som fungerar som kyrkoherdarnas administrativa förman, men som inte besluter om verksamheten.
- antalet obligatoriska tjänster i en församling minskar från tre till en. Det blir inte längre obligatoriskt för en församling att ha en kantor och en diakon, endast kyrkoherdetjänsten förblir obligatorisk.

Christa Mickelsson



– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58