För Anne-Louise Nilsson och hennes sambo har tiden som stödfamilj varit givande. 
– Det finaste är att få uppleva glädjen tillsammans med barnen. (Privat foto)
För Anne-Louise Nilsson och hennes sambo har tiden som stödfamilj varit givande. – Det finaste är att få uppleva glädjen tillsammans med barnen. (Privat foto)

När de egna krafterna tryter kan stödfamiljen hjälpa både vuxna och barn

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo träffades på en kryssning mellan Stockholm och Helsingfors. Båda var skilda sedan tidigare och när kärlek uppstod tog det inte så länge förrän Anne-Louise Nilsson, som är född och uppvuxen i Sverige, tog sitt pick och pack och flyttade till Tolkis, en bit från Borgå. Varken hon eller sambon hade barn sedan tidigare och några gemensamma barn blev det inte heller.

– Vi funderade en hel del på hur vi skulle gå till väga. Vi behövde mera barn och lek i vårt liv.

I Borgåbladet läste Anne-Louise om den skriande bristen på stödfamiljer och hörde av sig till Borgå stad för att meddela sitt intresse.

– Jag ringde och berättade att vi är intresserade av att bli både stöd- och fosterfamilj.

I Finland får ett tusental barn varje år hjälp av en stödfamilj, och lika många väntar på hjälp. Avsikten med en stödfamilj är att hjälpa barnet och familjen när föräldrarnas egna krafter tryter, och när det sociala nätverket saknas eller finns långt borta. En stödfamilj kan också vara till hjälp om barnets familj råkar ut för en kris eller när ett barn behöver specialstöd. Oftast får barnet komma till stödfamiljen ett veckoslut i månaden, beroende på vad föräldrarna och stödfamiljen kommer överens om.

– Stödfamiljer är helt vanliga familjer som har tid att vara ett stöd för barnen och som kan erbjuda en trygg och säker tillvaro. Det kan vara allt från barnfamiljer till barnlösa par och personer som bor ensamma, säger socialarbetare Tanja Kuivanen vid Rädda Barnen.

Efter att ha gått en så kallad Pride-förberedelsekurs i Borgå stads regi blev Anne-Louise Nilsson och hennes sambo beviljade att bli stöd- och fosterfamilj.

– Det var en omfattande utbildning där vi fick fundera mycket kring vår egen uppväxt, relation till familjen, hur våra sociala nätverk ser ut och så vidare, säger Anne-Louise Nilsson.

Under hösten 2012 fick paret ta emot sitt första stödbarn. Det var en treårig finsk flicka. Några månader senare fick de också en svenskspråkig flicka i samma ålder.

– I båda fallen handlade det om ensamstående mammor som var på gräsen till utbrändhet, säger Anne-Louise Nilsson.

I början fick barnet komma på besök för några timmar. Gradvis utökades tiden till en hel dag, sedan en natt och tillslut en hel helg.

– Vi har haft väldig tur för det har gått smidigt ända från början. Vi har bra kontakt med föräldrarna och kommer överens med dem när de behöver hjälp och när det passar oss att ta emot. Vi är ju en egen familj med vårt program och våra vänner. Är det så att vi är bortbjudna en helg när vi har ett barn så tar vi henne med oss.

Det behöver inte vara stora svårigheter inom familjen som ligger bakom beslutet att söka hjälp av en stödfamilj.
Signaturen ”Peetra” skriver på ett finlandssvenskt debattforum att hon och hennes dotter använder sig av en stödfamilj: ”Det är alldeles underbart att komma ifrån varann en gång i månaden. Dessutom får hon lite manliga förebilder därvia, vilket är jättebra. Min granne är också en ”helt normal” ensammamma och har stödfamilj för sina barn.”

Tanja Kuivanen vid Rädda Barnen håller med om att tröskeln för att söka hjälp ska vara låg.

– En stor del av dem som behöver en stödfamilj är ensamstående, familjer som saknar ett socialt stödande nätverk eller föräldrar som helt enkelt behöver egen tid. Föräldrarna uppskattar att det finns en plats där de kan lämna barnet över en helg och veta att barnet får vistas i en trygg miljö som erbjuder nya upplevelser och värdefulla relationer till andra vuxna.

Läs mer om stödfamiljer i veckans nummer av Kyrkpressen.

Michaela Rosenback



En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18
Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00
Cecilie Hoxmark räknade alltid med att få barn.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56
David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32
Fredrik Kass hoppar in som kyrkoherde i Replot i höst. Han besöker församlingen ungefär en gång i veckan.

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23
Camilla Svevar lämnar Replot för Vasa, och domkapitlets notarie Linus Stråhlman bekräftar att ingen vikarie hittats än.

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13
Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00