Partierna svarade på Kyrkpressens frågor om religionsfrihet och trosutövning

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Är det okej att tala om Jesus födelse på skolans julfest?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA
Ja. Det hör till den finländska traditionen. Man kunde också presentera andra religioners viktiga högtider på samma sätt.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja. Utbildningsstyrelsen har även fördjupat sig i frågan och kommit med en anvisning där man bland annat konstaterar följande: ”I den finländska skolan firas många traditionella högtider såsom julfest, vårfest, FN-dagen och självständighetsdagen. Utbildningsanordnarna och skolorna beslutar om festerna och om deras innehåll. Under festerna kan även element som anspelar på religion ingå. Sådana festtraditioner är en del av den finländska kulturen. Att man eventuellt sjunger en enstaka psalm gör inte att festen i den religiösa toleransens namn kan betraktas som ett evenemang där religion utövas (grundlagsutskottets betänkande 10/2002 rd och 2/2014 rd).”

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Julevangeliet och julpsalmerna ska finnas kvar. Allt som är traditionsbärande och återkommer år efter år ger en form av trygghet i skolan, både för personal samt för elever. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att försvara möjligheten att hålla skolavslutningar i kyrkor. Samlingarna är påminnelser om vårt lands kristna kulturarv och om varför vi firar jul.

CENTERN
Ja. Den kristna tron har haft en betydande roll i utvecklingen av den finländska kulturen och hela det finländska samhället, och därför får den synas också vid skolornas fester.

DE GRÖNA
Ja. Kulturarvet är viktigt att diskutera och öppna upp i skolan, men det ska göras inkluderande och med respekt för människors olika religiösa bakgrund.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Vi anser dock att en julfest fri från religion skulle vara på sin plats någon gång i framtiden.

Är det okej att öppna riksdagen med evangelisk-luthersk gudstjänst?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA
Ja. Men den här gamla traditionen borde eventuellt granskas på nytt i framtiden.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja. Riksdagen öppnas och avslutas med en ekumenisk gudstjänst (alltså inte en evangelisk-luthersk gudstjänst) och det är en fin tradition som vi bör bevara.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Lutherska kyrkan i Finland kan kallas en folkkyrka. Den utgör en oskiljbar del av vårt folks historia och de flesta finländare hör till den evangelisk-lutherska kyrkan. Riksdagens öppning med gudstjänst är en högtidlig tillställning och uppskattad tradition.

CENTERN
Ja.
Det är frivilligt att delta.

DE GRÖNA
Ja. Det är en tradition som man fritt får välja om man ska delta i.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Det är frivilligt för riksdagsledamoten att delta i gudstjänsten.

Är det okej att föräldrar ger sina barn en religiös uppfostran?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA
Ja. När det gäller den allmänbildande utbildningen anser SDP att det är viktigt att förnya undervisningen i religion och livsåskådning, så att man behandlar olika synsätt på ett brett, kritiskt, respektfullt och öppet sätt. Målsättningen bör vara ett gemensamt läroämne.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja.
Självfallet.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Kristen fostran i hemmen har traditionellt spelat en stark roll i vårt land. Ifall föräldrarna inte lär barnen böner och kristna sånger är det någon annan som fyller barnen med annat. Som föräldrar och fostrare är det viktigt att ge barnen goda verktyg för att klara av livet.

CENTERN
Ja. Kloka föräldrar uppfostrar sina barn så att de också kan förstå och acceptera andra kulturer, religioner och människor.

DE GRÖNA
Ja.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Föräldrarna får själva bestämma vilken religiös uppfostran de vill ge sina barn.

Är det okej att vi har två av lagen definierade folkkyrkor?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

Socialdemokraterna
Ja. För närvarande finns det inte behov att ändra på det.

Svenska folkpartiet
Ja. Vi har inte sett någon orsak att ändra på rådande praxis. Frågor gällande kyrkors och religiösa samfunds ställning inklusive rättigheter och skyldigheter kommer med stor sannolikhet att diskuteras även framöver. SFP går in i den diskussionen med respekt för alla religiösa samfund liksom med respekt för hur majoriteten av folket vill definiera sin kyrkotillhörighet.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Benämningen folkkyrka används om kyrkosamfund som majoriteten av befolkningen tillhör, och som har en lagenlig särställning. Frikyrkornas ställning och förhållande till staten bör dock förstärkas. Dialogen bör fortgå för en ökad respekt och för att diskutera frikyrkornas förhållande till staten och samhället.

CENTERN
Ja. Den position våra två folkkyrkor har enligt lag är inte ett hot mot andra religioner. Det är ändå viktigt att diskutera hur vi tryggar friheten som vår religionsfrihet ger oss, att bekänna eller låta bli att bekänna vår tro, så jämlikt som möjligt för allas del.

DE GRÖNA
Ja. Men religiösa samfund bör behandlas så jämlikt som möjligt.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Sådan är lagstiftningen och den kan vid behov göras om.

Är det okej att vi har statligt finansierade kristna andakter i radio?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

Socialdemokraterna
Ja. YLE:s uppgift är att erbjuda ett mångsidigt utbud för olika grupper. Andaktsstunden erbjuder en möjlighet att stanna upp även för personer som inte kan ta sig till kyrkan.

Svenska folkpariet
Ja. I Lagen om Rundradion sägs bland annat att ”den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte skall särskilt i programutbudet beakta synpunkter som har att göra med allmänbildning och jämställdhet, erbjuda möjligheter till lärande och självutveckling, lägga vikt vid program avsedda för barn och ungdomar samt tillhandahålla andaktsprogram”.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. En överväldigande majoritet av vår befolkning är medlemmar i en kristen folkkyrka. Den 2 april har det förflutit 83 år sedan den första svenskspråkiga radioandakten hölls i vårt land. En lång och fin tradition som det är värt att fortsätta med.

CENTERN
Ja. Men det är viktigt att YLE, som finansieras med en avgift som betalas med skattemedel, behandlar också andra religioner och ger deras representanter en chans att föra fram sina synpunkter.

DE GRÖNA
Ja. Men i relation till finansiering av alla andra viktiga ändamål.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Även andra andakter än kristna kan finansieras statligt.

Är det okej att tillåta omskärelse av pojkar på religiösa grunder?

SAMLINGSPARTIET
Ja. Förutsatt att operationen utförs av en legaliserad läkare och med förmyndarnas samtycke.

SOCIALDEMOKRATERNA
Nej. SDP sätter barnets intresse och kroppsliga integritet först, framför föräldrarnas beslut och framför traditioner. SDP verkar för att lagstiftningen görs om så att omskärelse av pojkar av andra skäl än medicinska förbjuds.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Omskärelse praktiseras i Finland nästan uteslutande av judar och muslimer. Det är något som hör samman med den religiösa och kulturella identiteten och är såldes en fråga som lyder under trosfriheten. I USA är det mer eller mindre standard att nyfödda pojkar omskärs, oavsett vilken religion deras föräldrar har. Jag har inte hört någon ifrågasätta denna tradition. Ingreppet bör dock ske på sjukhus på ett medicinskt tryggt sätt.

CENTERN
Centern har inte officiellt tagit ställning i frågan. Endel motsätter sig omskärelse eftersom de upplever att ingreppet kränker pojkarnas människovärde och integritet. Andra skulle tillåta omskärelse ifall en religiös tradition är orsaken till ingreppet, förutsatt att det utförs av en läkare, under säkra förhållanden och med smärtlindring.


DE GRÖNA
Nej. Omskärelse är inte en hälsofrämjande operation och kan till och med orsaka skada. Man bör inte understöda sådant med offentlig hälsovård.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Nej. Omskärelse bör förbjudas genom lagstiftningen.

Vilka frågor definierar ert parti som samvetsfrågor, sådana där ledamöterna inte är beroende av partidisciplin?

SAMLINGSPARTIET
Som samvetsfrågor definierar Samlingspartiet ärenden som är starkt principiella eller handlar om personlig övertygelse – liksom till exempel medborgarinitiativet om en könsneutral äktenskapslag.

SOCIALDEMOKRATERNA
Kärnkraft och frågor i anslutning till religion.

SVENSKA FOLKPARTIET
Traditionellt brukar enskilda starkt värderingsrelaterade frågor klassas som samvetsfrågor. Exempelvis frågan om samkönat äktenskap var en dylik fråga.

KRISTDEMOKRATERNA
Frågor som enligt riksdagens långvariga praxis har bedömts vara samvetsfrågor. Dessa är frågor som berör äktenskapssyn, abort, alkohol och kärnkraft.

CENTERN
Samvetsfrågor är många frågor som har stark anknytning till en persons personliga etiska åsikter eller värderingar. Som ett aktuellt exempel kan vi nämna den könsneutrala äktenskapslagen. Också när det gäller kärnkraft har Centerns representanter haft fria händer.

DE GRÖNA
Våra representanter har oftast samma syn på stora värdefrågor, för vi tycker de är viktiga för hela Finlands framtid. Alla människor ska behandlas jämlikt, minoriteternas rättigheter ska garanteras, inhemsk förnybar energi ska gå före utländsk, dyr och miljömässigt riskfylld kärnkraft. Finland är bäst när alla har möjligheter att fritt vara sig själva.

VÄNSTERFÖRBUNDET
För Vänsterpartiets riksdagsgrupp har frågor gällande religion och alkohol varit sådana där partidiciplinen vanligen inte tillämpas. Riksdagsgruppen kan dock ge fria händer till riksdagsledamoten även i andra frågor, om denna anser att frågan är av betydelse för honom eller henne. Om partiet är med i regeringen, spelar partidiciplinen en större roll. Riksdagsgruppens tyngd/vikt i förhandlingar som gäller regeringens politik beror på antalet röster gruppen kan garantera i riksdagen. Om partiet är i opposition har riksdagsledamoten allmänt sett friare händer i samvetsfrågor.

Dessa svarade

Kyrkpressen bad om svar från riksdagspartiernas ordförande.

För Samlingspartiet svarade partiordförande Alexander Stubb.
För Socialdemokraterna svarade partiordförande Antti Rinne.
För Svenska folkpartiet svarade partiordförande Carl Haglund.
För Kristdemokraterna svarade riksdagsgruppens ordförande Peter Östman.
För Centern svarade partikansliet.
För De Gröna svarade partiordförande Ville Niinistö.
För Vänsterförbundet svarade partisekreterare Marko Varajärvi.

Sannfinländarna meddelade att Timo Soini inte hade tid att svara på frågorna.

KP



Saija Kuikka fick fler röster i viceordförandevalet än Katri Korolainen.

Kyrkomötet. Läkaren Saija Kuikka valdes till första viceordförande för kyrkomötets mandatperiod 2016–2020. 11.5.2016 kl. 14:53

Kyrkomötet. Kyrkomötets elektorer har valt medlemmar till mötets nio utskott och utskotten valt ordförande sinsemellan. 11.5.2016 kl. 15:04

Gemensamma kyrkorådet i Vasa har beslutit att föreslå en höjning av skattesatsen. 13.5.2016 kl. 16:08
Stanislav Emirov förklarar den historiska och kulturella bakgrunden till att majoriteten av tiggarna på våra gator är romer. (Foto: Maria Annas)

Han har umgåtts med tiggare på Stockholms gator i sex års tid. Stanislav Emirov, ekonom och teolog, är övertygad om att romskt tiggeri är ett mer komplicerat fenomen än politiker och massmedier gör gällande. 11.5.2016 kl. 10:29

Kyrkomötet. Kristendomen ger oss inga orsaker att stänga våra gränser, sa lutherska kyrkans ärkebiskop Kari Mäkinen när han öppnade det nya kyrkomötet. 9.5.2016 kl. 13:09
Snövit. Bilden på den lilla flickan i kyrkan i Atemo i Kenya tog Sofia Jern till final i World Photography.

Gatubarnen som lever på soptippen i Kitale i Kenya ville att Sofia Jern skulle visa bilderna åt så många människor som möjligt. Det löftet kan nu uppfylla då hon med bildserien vann sin klass i World Photography. 4.5.2016 kl. 04:00

I dag kom beskedet hur nedskärningarna vid Åbo Akademin drabbar teologin som ämne. 4.5.2016 kl. 14:44
Tre fjärdedelar av de klasslärare som svarade på KP:s enkät har inga problem med att undervisa i religion.

Religion i skolan – roligt eller förfärligt? Vi frågade klasslärare i huvudstadsregionen om de känner sig bekväma med ämnet och de flesta sa jo. 4.5.2016 kl. 09:10

våga fråga. VÅGA FRÅGA: Jag är orolig för mitt barn. Hen ska gå i skriftskola i sommar men har nästan inga vänner. 3.5.2016 kl. 15:13
Bild: Malin Aho

Det har alltid funnits kristna som brytt sig om djuren. Under de senaste tjugo åren har deras tänkande också blivit till mera strukturerad teologi: djurrättsteologi. 3.5.2016 kl. 13:16
Vibeke Olsson har skrivit en bok om en hus som hon älskat.

I dag bor Zlatan Ibrahimovic där, men en gång var det en plats där pigorna och arbetarna på Östermalm samlades för bön. 29.4.2016 kl. 16:00

drottning Elizabeth. Storbritanniens drottning är tydlig med sin kristna tro i den bok som getts ut i samband med hennes 90-årsdag. 29.4.2016 kl. 13:42
Sedan 2006 har Dawa Singye samarbetat med Olle Rosenqvist med att evangelisera i Himalaya.

Det var smickrade för Dawa Singye att Dalai lama personligen utvalde honom att bli sin livvakt. Men det liv som han började leva var han inte stolt över. Tills han mötte Jesus. Idag vill han nå Himalaya med evangeliet. 28.4.2016 kl. 10:30
Emma Audas säger att prästernas vigselrätt gäller inom kyrkans ordning. Hur mycket de kan avvika från den är en tolkningsfråga.

jämlik äktenskapslag. Det råder förvirring kring hur prästernas vigselrätt ska förstås, säger forskaren och prästen Emma Audas. 28.4.2016 kl. 00:00
Liisa Tuovinen vill viga homosexuella par – men inte förrän lutherska kyrkan ger grönt ljus.

äktenskapet. Viga eller inte viga? Det frågar sig många präster nu, då det framkommit att prästerna ur juridisk synvinkel torde ha rätt att viga också homosexuella par när den nya lagen träder i kraft – oberoende av kyrkans linje i frågan. 28.4.2016 kl. 00:00

Open Doors publicerar varje år den så kallade World Watch-listan över de länder där kristna lever som farligast.

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37
Päivi Räsänens står åtalad för hets mot folkgrupp.

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41
Niklas Wallis (t.v.) installerades på söndagen som kyrkoherde i Kronoby församling av kontraktsprost Mia Anderssén-Löf (t.h.).

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32
Att vara ute i naturen har varit helande för Janne Kütimaa.

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56
Boris Salo har tillsammans med Larsmo När-TV spelat in åtta avsnitt om Markusevangeliet avsedda för samtal inom smågrupper.

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00