Illustration: Wilfred Hildonen
Illustration: Wilfred Hildonen

Ingen kampanj i predikstolen

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

Inför ett val uppstår frågor kring synlighet, rättvisa och vem som får komma till tals i vilka sammanhang. Enligt Yles verksamhetsprinciper bör personer som har direkt publikkontakt eller stor inverkan på ett programs innehåll behandlas som en kandidat från den dag personen meddelar om sin kandidatur. För kyrkans anställda finns inga sådana regler.

– Vi har inte något eget regelverk i kyrkan som skulle gälla valkarantän. Prästerna har en hel del offentliga uppdrag och de är synliga i samhället, men de måste kunna sköta sitt jobb trots att de är uppställda, säger Clas Abrahamsson, notarie vid domkapitlet.

Stina Lindgård är kyrkoherde i Lappträsks svenska och Liljendal församlingar och kandiderar för SFP i vårens riksdagsval.

– I princip tycker jag att det skulle vara okej med en karantän också för präster, men jag förstår att det i praktiken kan vara problematiskt till exempel i små församlingar där man kanske bara har en enda präst. Hur gör man då om den personen är uppställd?

Stina Lindgård anser inte att det finns någon risk för att en uppställd präst skulle börja föra kampanj från predikstolen.
– Då är man nog väldigt oansvarig som präst och har missförstått hela uppdraget. De åsikter man har i politiken förs fram på annat håll och inte inom kyrkans verksamhet.

Professor i teologisk etik, Tage Kurtén, håller med henne om att predikstolen inte är en plats för valpropaganda.

– Men det utesluter inte att man får säga saker som har politiska implikationer. Här kommer den egna prästens omdöme och sunda förnuft in i bilden. Personen bör kanske tänka över sina ord extra noga i valtider och om man inom församlingen upplever att det är nödvändigt och möjligt kan man ändra på predikoturerna inför valet. Men vi behöver inte skapa ett skilt regelverk, säger Tage Kurtén.


Han anser ändå att föreställningen om att religion och politik är två skilda saker borde revideras.

– Jag tycker att det är en felaktig uppfattning. Man kan inte skilja åt livet som kristen och livet som politiskt involverad. Alla är involverade i det politiska spelet vare sig vi vill det eller inte. Och det är också då våra kristna värderingar får betydelse. Tar du ställning mot eutanasi, men vill jobba för miljön så säger det någonting om dig som människa och som kristen.


Hela församlingens präst
Tage Kurten är ambivalent i frågan om karantän inför val.

– Att vissa personer hindras att utöva sitt yrke för att de ställer upp i ett val är naturligtvis inte bra ur en demokratisk synvinkel. Samtidigt kan man ur samma demokratiska synvinkel förstå att de som normalt inte syns i medierna uppfattar den synligheten som andra får som orättvis.

När det gäller just prästers kandidatur och hur mycket kyrkan ska blanda sig i politiken anser han att frågeställningen är onödigt snäv.

– Då måste vi först fråga oss vad och vem som är kyrkan? De anställda? Varje medlem? Alla kandidater som är uppställda och hör till kyrkan representerar också kyrkan i någon bemärkelse, även om de kan höra till olika partier och kämpa för olika saker. De är ändå en del av kyrkan i politiken. Sedan kan man diskutera om det i alla sammanhang är klokt att kyrkans anställda ställer upp. Om en profil för den kristna tron ställer upp för Samlingspartiet, betyder det då att kyrkan är höger? De signalerna kan felaktigt sändas ut och däri ligger en svårighet. Men det finns heller ingen anledning att förbjuda eller begränsa aktiva samhällsmedborgare som verkar för det goda i världen.

Clas Abrahamsson ser en annan eventuell problematik i att kyrkans anställda ställer upp i val.

– Prästen ska vara hela församlingens präst och om man profilerar sig partipolitiskt kan det leda till att någon känner ”det där är inte min präst”. Sedan beror det på vilken tjänst man har. Är man kyrkoherde ska man kanske vara lite försiktigare, säger Abrahamsson.

Stina Lindgård menar att politisk tillhörighet i kombination med prästyrket inte kan avgöra om man ska få ställa upp i val eller ej.

– Det finnas flera frågor som kan göra att någon i församlingen känner att jag inte är den rätta kyrkoherden för just dem. Partipolitisk tillhörighet är bara en av dem.

Tage Kurtén tycker att den som ställer upp ska göra det med eftertanke, men framhäver också han att situationen är komplex.

– De politiska preferenserna är bara en sida som prästen visar upp. Att köra omkring i en dyr bil är en annan. Det sänder också ut signaler.

Katolska och ortodoxa präster får enligt traditionen inte ställa upp i politiska val.

Michaela Rosenback



En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18
Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00
Cecilie Hoxmark räknade alltid med att få barn.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56
David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32
Fredrik Kass hoppar in som kyrkoherde i Replot i höst. Han besöker församlingen ungefär en gång i veckan.

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23
Camilla Svevar lämnar Replot för Vasa, och domkapitlets notarie Linus Stråhlman bekräftar att ingen vikarie hittats än.

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13
Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00