Walkerskaféet i Helsingfors riktar sig till 13-17 åringar och om någon ser mycket äldre ut måste de styrka sin ålder. – Här talas bland annat finska, svenska, ryska, engelska och somaliska. Vår grundtes är att alla är välkomna, säger verksamhetsledare Christian Wentzel. (Foto: Michaela Rosenback)
Walkerskaféet i Helsingfors riktar sig till 13-17 åringar och om någon ser mycket äldre ut måste de styrka sin ålder. – Här talas bland annat finska, svenska, ryska, engelska och somaliska. Vår grundtes är att alla är välkomna, säger verksamhetsledare Christian Wentzel. (Foto: Michaela Rosenback)

En oas för stadens unga

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna.

18.2.2015 kl. 14:06

Kan du börja med att reda ut begreppen, vad är Stationens barn och vad är Walkers?
– Paraplyorganisationen för våra verksamhetsformer heter Stationens barn (Aseman Lapset) och är en riksomfattande organisation. Den äldsta versamhetsformen är Walkers-konceptet, där grundtanken är att man ska erbjuda trygga platser för ungdomar där det också finns pålitliga vuxna. I detta nu har vi tolv Walkerskaféer runt om i landet. Walkerskafeét som finns i hjärtat av Helsingfors sköter vi, så att säga, i egen regi och i samarbete med Helsingfors Ungdomscentral. De andra kaféerna fungerar enligt principen att det är en lokal aktör som bär huvudansvaret. Det kan vara det kommunala ungdomsarbetet eller den lokala församlingen, säger Christian Wentzel, verksamhetsledare på Stationens barn.

Hur går det för Walkerskaféet i Helsingfors?
– Ungdomarna tycker att det är lysande att ha ett eget tillhåll i hjärtat av Helsingfors. Man ska komma ihåg att, förutom biblioteken, är det här det enda icke-kommersiella stället för ungdomar i centrum. Vi har inget köptvång. Man kan komma som man är, det finns inget medlemskort och man får vara anonym om man vill. Förra året hade vi över 30 000 besökare i ett utrymme som är knappt 150 kvadratmeter. Många av volontärerna som jobbar i kaféet har själva varit så kallade walkersunga. När de blivit myndiga har de känt att de vill ge någonting tillbaka.

Hur gör volontärerna för att upptäcka och se de ungdomar som inte har någonstans att ta vägen när kaféet stänger?
– Genom att prata med dem! Genom att möta dem som fullvärdiga människor och individer.

Du får det att låta så enkelt! Brukar ungdomarna vara villiga att tala?
– De är väldigt öppna, men i vissa fall kan det ju ta längre tid att bygga upp förtroendet så att de börjar snacka. Däri ligger en utmaning både för oss och för hela vårt samhälle. Vi lever med ett uppskruvat tempo och vi förväntar oss resultat och lösningar snabbt. Men vissa saker tarvar tid.

Läs hela intervjun med Christian Wentzel, verksamhetsledare på Stationens barn i veckans nummer av Kyrkpressen.

Michaela Rosenback



Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13