"Märkligt att Kääriäinens kritik lyfts fram som något nytt"

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Matti Kääriäinens bok Kehitysavun kirous, (Biståndets förbannelse) har väckt uppmärksamhet i medierna sedan den kom ut tidigare i år. Kääriäinen har jobbat med bistånd och utvecklingssamarbete i fyrtio år och kritiserar i skarpa tongångar sin tidigare arbetsgivare utrikesministeriet för att ha misslyckats med att fördela finländarnas pengar i de afrikanska länder han jobbat i. Han menar också att biståndet lett till ökad korruption, maktmissbruk och snarare ökad än minskad fattigdom.

Rolf Steffansson är t.f. verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet, en av de kyrkliga biståndsorganisationer som är utrikesministeriets samarbetsparter. I ett pressmeddelande bemöter han Kääriäinens kritik.

– Kääriäinen ställer rätt frågor, men det är märkligt att hans ”avslöjanden” lyfts fram som något nytt. Mycket har diskuterats i flera år redan. System har förbättrats. Medborgarorganisationerna kan visa på fungerande modeller, som ger verkliga resultat. Svaret kan inte vara att u-ländernas problem inte angår oss. I stället gäller frågan hur vi kan bli bättre på det vi gör, säger Steffansson.

Kääriäinen skriver bland annat om det han kallar för biståndets myter. En av dem menar han att är att utvecklingssamarbete befrämjar demokrati. Enligt Kääriäinen stämmer det inte, eftersom det i de fattigaste länderna inte finns fungerande rättsväsen, polis och fria medier. Skendemokrati och ökad byråkrati är det närmaste man kommer, menar Kääriäinen.

Steffansson säger att de medborgarorganisationer som jobbar med bistånd känner till verkligheten på gräsrotsnivå och ser hur korruptionen påverkar de allra fattigastes liv.

– De har ofta varit de första att slå larm när missbruk upptäcks. Medicinen är inte att dra bort allt bistånd. De bästa resultaten uppnås där människor medvetandegörs om sina rättigheter och får kapacitet att stå upp för dem lokalt och nationellt.

Steffansson håller med om att många av exemplen i Kääriäinens bok är hårresande.

– Det går inte att försvara korruption, nepotism och ineffektivitet. Ändå har utrikesministeriet målmedvetet arbetat för att minimera risken för just dessa fenomen.

Hans intryck är att Kääriäinens kritik gäller speciellt det samarbete där medlen kanaliseras genom samarbetsländernas ministerier.

– Men också där har vårt utrikesministerium, delvis tack vare medborgarsamhällets feedback, blivit bättre på att förutse risker och skapa en bättre övervakning.

Kääriäinen tycker inte heller att man kan kalla utvecklingssamarbetet för verkligt samarbete, eftersom de hjälporganisationerna enligt honom är övertygade om att utvecklingsländerna inte vet vad som är bäst för dem själva.

På den här punkten håller inte Steffansson med.

– Kännetecknande för de lyckade projekten är att de som berörs tas med i planerings- och utvärderingsprocessen. I det ingår att människor lär sig sina grundläggande rättigheter. Arbetet är långsiktigt, men vi ser en förändring på lokal nivå, som i längden kommer att förändra samhället.

Christa Mickelsson



Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08
Magnus Riska är docent i gammaltestamentlig exegetik. FOTO: ARKIV/HENRIK MIETTINEN

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40
– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00
Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53
Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48