Om att leva i Guds nu

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

Det här menar den svenska psykoterapeuten och teologen Jan Byström som har jobbat som präst, personalkonsulent i flygvapnet och – sedan ett par år tillbaka – som legitimerad psykoterapeut. Vid sidan av psykoterapistudierna har han forskat i hur man kan integrera människors gudstro i en psykologbehandling.
– Det var en liten pilotstudie, men den visade entydigt att religionen är en positiv faktor i terapiprocessen.

Jan Byström har jobbat med Acceptance and commitment therapy (ACT), en form av kognitiv beteendeterapi (KBT). ACT lägger stor vikt vid så kallade kontextuella faktorer som kan bidra till en bättre psykisk hälsa.
– Gudstron är en viktig del av livet, och den innehåller väldigt många positiva beståndsdelar, säger Byström.
Han är en av författarna bakom boken Din väg ut ur oron. En självhjälpsbok med broder Lorens som vägvisare. 1600-talsmunken och mystikern broder Lorens strävade efter att ständigt rikta sina tankar mot Gud, ”att leva i Guds nu”.
– Det handlar om att ta tanken om att Gud alltid är med mig på allvar. Som terapeut försöker jag stötta och hjälpa människor att bygga sin tilltro på insikten att Gud är här.

Människor som har mycket oro tenderar att vara i sina tankar, minnen och rädslor i stället för att vara i nuet.
– Broder Lorens hade ett tydligt perspektiv på medveten närvaro: det är att hitta ett sätt att vara mer närvarande i nuet.
Medveten närvaro är en teknik som används inom medicinen i dag, den är alltså inte religiös i sig. Vad vinner man då på att koppla in Gud?
– Det blir en dubbeleffekt. För det första befinner jag mig i nuet, för det andra får jag en insikt: jag är inte ensam, Gud älskar mig, Gud ser mig. Det finns en annan aspekt på livet. Den insikten tillför något viktigt.

Det finns rätt mycket forskning kring religion och psykisk hälsa.
– Forskningen visar tydligt att den som har en sund gudstro har en bättre psykisk hälsa.
Och vad beror det på? En vanlig uppfattning är att religionen erbjuder en möjlighet att se sig själv och sitt liv i ett sammanhang.
– Men vi fokuserar mer på vad religionen kan tillföra en vanlig dag. Det handlar inte bara om att ”religion är en tröst när jag har det svårt” utan om att det ger något att veta att det finns någon som ständigt är närvarande i mitt liv.

Som terapeut arbetar han också mycket med att hitta livsvärden eller livsmål.
– Min kliniska erfarenhet är att det är viktigt att se vart jag är på väg, vilka värderingar jag har. Många människor i dag har inte alls arbetat med de här frågorna. Det kan vara rätt svårt att få syn på vad som egentligen är betydelsefullt i tillvaron. Det är inte lätt att svara på den frågan. En av mina patienter sa: ”Ja, det är väl pengar.”
Jan Byströms erfarenhet är att det kan vara lättare att sammanfatta de egna värderingarna om man har en tro.
– Den som tror har tagit ut en kompassriktning för sig själv. Det kan vara till exempel ett bibelställe: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er,
Och hur hjälper livsvärderingarna eller livsmålen en människa?
– Man blir till exempel bättre på att hantera nederlag.

Läs mer i papperstidningen.

Sofia Torvalds



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59