Med invandringen träder nya religioner in i vårt alltmer sekulariserade samhälle. De utmanar vårt sätt att se på tro och helighet och tvingar oss att ta ställning. I Parisattackernas efterdyningar frågar sig nu många också i Finland: är islam en våldsam religion? Finns det något att vara rädd för också här hos oss?
– Det enklaste svaret på den frågan är att det ju inte finns en enda islamsk tro, trots att många muslimer påstår det. Det finns olika strömningar inom islam. Den salafistiska eller wahhabistiska rörelsen, som vuxit upp med hjälp av oljedollar, har bidragit till en mera svartvit bild av islam. Det går inte att förneka att det bland muslimer finns segment som vill ha ökade konflikter med andra religioner.
De konflikter som vi i dag ser mellan muslimer och kristna, och framför allt mellan muslimer och judar, får bränsle från den postkoloniala historien och den olösta Palestinakonflikten, säger Tuomas Martikainen, professor i etniska relationer vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
– Och vi lever i en värld där det inte är möjligt att begränsa politiska, ideologiska och religiösa idéer till vissa om- råden, som vi kunde göra förr. Det har privatiseringen av medierna och den elektroniska revolutionen inom medierna sett till. Det finns många rös- ter, också bland muslimer.
Martikainen poängterar att det här också är en intern konflikt inom islam, där vissa falanger försöker få all makt.
Efter händelserna i Paris har många kommentatorer påpekat att terrordåden inte handlar om religion så mycket som om sociala frågor: om att vara underklass, om att vara maktlös.
– Jag tycker inte att man kan göra det så lätt för sig att man säger att det inte alls handlar om religion. Religionen spelar en stor roll i de identitetspolitiska frågorna för tillfället och ger också en tolkningsram för olika erfarenheter. Samtidigt är det självklart att det socioekonomiska läget också bidrar ganska kraftigt till motsättningarna.
Läs mer i papperstidningen.