Ungdomens kyrkodagar utsåg Laura Serell till ordförande för den grupp som till kyrkomötet ska förmedla ytterligare psalmförslag till psalmbokstillägget.

Psalmrace avgörs i slutspurten

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

I mitten av november i fjol släppte psalmbokstilläggets arbetsgrupp det förslag på 150 psalmer som de jobbat med sedan januari 2012. Då förslagen publicerades väcktes missnöje hos en del unga som ansåg att utbudet ungdomssånger var för tunt. På Ungdomens kyrkodagar i mitten av januari tog unga församlingsaktiva ett beslut om att föreslå fler psalmer för kyrkomötet.

– Det är fint att ungdomarna engagerar sig, men min bedömning är att tåget har gått, de är helt enkelt för sent ute, kommenterar kyrkomötesombudet Stig Kankkonen.

– Man kan inte förvänta sig att kyrkomötet av god vilja ska ta med ett förslag som i sista minuten kastas in, i en så viktig fråga som psalmer. Frågan har ju grundligt beretts av handboksutskottet och psalmbokskommittén har intensivt arbetat med sitt förslag.

Men i teorin är det ändå möjligt att kyrkomötet beaktar UK:s förslag?

– Ja. I teorin har vi möjlighet att fatta vilka beslut som helst. Vi kan besluta om att hela förslaget är bristfälligt och att vi behöver fler psalmer. Det är hela kyrkomötet som besluter om psalmbokstilläggen, men vad gäller det svenskspråkiga tilläggshäftet är det i praktiken ganska långt de svenskspråkiga ombudens åsikt som är vägledande. Och jag anser inte att det finns någon reell möjlighet att få med ungdomarnas förslag nu.

Göran Stenlund är svensk representant i handboksutskottet, där biskop Björn Vikström är ordförande. Stenlund säger att det förslag som arbetsgruppen tagit fram inte som sådant behandlas av kyrkomötet, utan att utskottet först bereder ärendet.

– I teorin har handboksutskottet möjlighet att lämna bort eller ta in någon ny sång. Det är inte meningen att vi ska börja kasta in en massa nya sånger, men i teorin är det möjligt.

Stenlund säger att det är lite märkligt att församlingsungdomar upplever att de saknar material, då en av arbetsgruppens tankar uttryckligen var att få med tydliga inslag av ungdomlig musik. Stenlund menar också att det hade varit enklare om UK:s förslag kommit i ett tidigare skede.

– Det är lite sent att vakna till när ett förslag redan utarbetats och sänts ut.

Varför först i november?

Laura Serell bemöter Kankkonens och Stenlunds kritik med att säga att det var svårt att reagera snabbare än de gjorde, då listan på psalmförslagen publicerades först i november. Serell är ordförande för den grupp som Ungdomens kyrkodagar utsåg att förmedla fler psalmförslag till kyrkomötets svenskspråkiga delegater.

– En annan möjlighet hade varit att arbetsgruppen bett om kommentarer och förslag av ungdomsarbetsledarna en andra gång och på det sättet fått fram fler förslag på ungdomssånger.

Kyrkomötesombud Åsa A Westerlund säger att det är bra att ungdomarna reagerade på att deras mest sjungna sånger saknades i förslaget till tilläggshäfte.

– Kyrkomötesombuden har möjlighet att föreslå förändringar. Jag kommer att föra fram UK:s förslag för de andra ombuden och i remissdebatten på kyrkomötet. Beslutet om tilläggshäftet fattas senare i kyrkomötet på basen av handboksutskottets betänkande.

Handboksutskottet får inför behandlingen av ärendet utlåtanden av kyrkomötets konstitutionsutskott och av biskopsmötet. Beredningen till biskopsmötet görs av två arbetsgrupper, den svenskspråkiga består av biskop Björn, Robert Lemberg och Vera Tollander.

Psalmbokstillägget tas upp till behandling i kyrkomötet i maj. Vid advent 2016 ska det kunna användas ute i församlingarna.

Christa Mickelsson



FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet