Ungdomens kyrkodagar utsåg Laura Serell till ordförande för den grupp som till kyrkomötet ska förmedla ytterligare psalmförslag till psalmbokstillägget.
Ungdomens kyrkodagar utsåg Laura Serell till ordförande för den grupp som till kyrkomötet ska förmedla ytterligare psalmförslag till psalmbokstillägget.

Psalmrace avgörs i slutspurten

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

I mitten av november i fjol släppte psalmbokstilläggets arbetsgrupp det förslag på 150 psalmer som de jobbat med sedan januari 2012. Då förslagen publicerades väcktes missnöje hos en del unga som ansåg att utbudet ungdomssånger var för tunt. På Ungdomens kyrkodagar i mitten av januari tog unga församlingsaktiva ett beslut om att föreslå fler psalmer för kyrkomötet.

– Det är fint att ungdomarna engagerar sig, men min bedömning är att tåget har gått, de är helt enkelt för sent ute, kommenterar kyrkomötesombudet Stig Kankkonen.

– Man kan inte förvänta sig att kyrkomötet av god vilja ska ta med ett förslag som i sista minuten kastas in, i en så viktig fråga som psalmer. Frågan har ju grundligt beretts av handboksutskottet och psalmbokskommittén har intensivt arbetat med sitt förslag.

Men i teorin är det ändå möjligt att kyrkomötet beaktar UK:s förslag?

– Ja. I teorin har vi möjlighet att fatta vilka beslut som helst. Vi kan besluta om att hela förslaget är bristfälligt och att vi behöver fler psalmer. Det är hela kyrkomötet som besluter om psalmbokstilläggen, men vad gäller det svenskspråkiga tilläggshäftet är det i praktiken ganska långt de svenskspråkiga ombudens åsikt som är vägledande. Och jag anser inte att det finns någon reell möjlighet att få med ungdomarnas förslag nu.

Göran Stenlund är svensk representant i handboksutskottet, där biskop Björn Vikström är ordförande. Stenlund säger att det förslag som arbetsgruppen tagit fram inte som sådant behandlas av kyrkomötet, utan att utskottet först bereder ärendet.

– I teorin har handboksutskottet möjlighet att lämna bort eller ta in någon ny sång. Det är inte meningen att vi ska börja kasta in en massa nya sånger, men i teorin är det möjligt.

Stenlund säger att det är lite märkligt att församlingsungdomar upplever att de saknar material, då en av arbetsgruppens tankar uttryckligen var att få med tydliga inslag av ungdomlig musik. Stenlund menar också att det hade varit enklare om UK:s förslag kommit i ett tidigare skede.

– Det är lite sent att vakna till när ett förslag redan utarbetats och sänts ut.

Varför först i november?

Laura Serell bemöter Kankkonens och Stenlunds kritik med att säga att det var svårt att reagera snabbare än de gjorde, då listan på psalmförslagen publicerades först i november. Serell är ordförande för den grupp som Ungdomens kyrkodagar utsåg att förmedla fler psalmförslag till kyrkomötets svenskspråkiga delegater.

– En annan möjlighet hade varit att arbetsgruppen bett om kommentarer och förslag av ungdomsarbetsledarna en andra gång och på det sättet fått fram fler förslag på ungdomssånger.

Kyrkomötesombud Åsa A Westerlund säger att det är bra att ungdomarna reagerade på att deras mest sjungna sånger saknades i förslaget till tilläggshäfte.

– Kyrkomötesombuden har möjlighet att föreslå förändringar. Jag kommer att föra fram UK:s förslag för de andra ombuden och i remissdebatten på kyrkomötet. Beslutet om tilläggshäftet fattas senare i kyrkomötet på basen av handboksutskottets betänkande.

Handboksutskottet får inför behandlingen av ärendet utlåtanden av kyrkomötets konstitutionsutskott och av biskopsmötet. Beredningen till biskopsmötet görs av två arbetsgrupper, den svenskspråkiga består av biskop Björn, Robert Lemberg och Vera Tollander.

Psalmbokstillägget tas upp till behandling i kyrkomötet i maj. Vid advent 2016 ska det kunna användas ute i församlingarna.

Christa Mickelsson



Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00