Uppskattningsvis konsumerar mellan 300 000–500 000 finländare mer alkohol än de borde. (Foto: Stock xchng)
Uppskattningsvis konsumerar mellan 300 000–500 000 finländare mer alkohol än de borde. (Foto: Stock xchng)

När händerna inte slutar skaka

Det är fråga om liv och död och alternativen kan tyckas enkla. Nykterhet, dårhus eller bårhus? Men för någon som är fast i alkoholens dimma är valet inte självklart. 21.1.2015 kl. 13:07

– När jag började dricka kände jag att det var det här jag hade saknat hela mitt liv. Det passade mig som hand i handske.

Lasse var bara tretton år när alkoholen kom in i hans liv. Ett småskaligt drickande utvecklades ganska fort till något mer och när kompisarna slutade dricka för att läsa på ett prov kunde han inte.

– Mamma frågade ”är du säker på att du har koll på det här?” och jag svarade, ”ja, det är klart jag har”.

Efter armén tog arbetslivet vid. Svårhanterligt, tungt och framför allt omöjligt att kombinera med det oavbrutna supandet.

– Jag satt i baren tills lamporna blinkade och sedan gick jag hem. Ett par timmar senare, på morgonnatten, kickade spritbehovet in och jag steg upp och drack. Klockan nio skulle jag på jobb och ofta passade jag på att försena mig lite så att jag skulle hinna förbi någon av de lokala pubarna som öppnade nio. Allt för att få händerna att sluta skaka.

Kroppen fordrade mer och mer.

– Hela tiden var det ett evinnerligt ordnande så att jag alltid skulle ha tillräckligt med sprit för nästa dag.

Vännerna slutade höra av sig och kollegor försökte blunda för problemet. Lasse jobbade som möbelförsäljare och om han var i för dåligt skick föstes han in i ett annat rum.

– Man pratade inte så öppet om de här sakerna på 1980-talet. Visst fick jag en varning, och så en till, som skulle bli den sista. Men då kom det ännu en. Då hade jag nästan önskat att de hade gett mig foten i stället. Som drickande alkoholist inser man inte att man passerat en gräns förrän man verkligen är över den.

Lasse drack tills han var i 28-årsåldern. På slutet handlade det om ett tvångsmässigt intag av alkohol, det fanns ingen vilja kvar.

– Jag skulle just gå från jobbet och hade bestämt mig för att gå direkt hem. När jag klev ut genom dörren gick mina fötter till vänster fast hemmet låg åt höger. Trots att jag visste att nu går jag till krogen och det går åt helvete hade jag ingen kraft att sätta emot spritbegäret. Den känslan var fruktansvärd.

32 år av nykterhet
Vändpunkten och hjälpen kom i flera olika former, en av dem var hans flickvän. Hennes klasskompis hade en pappa som gick på AA-möten och dit fick Lasse följa med.

– Under mötena gick det upp för mig att en människa kan bli nykter och hålla sig nykter enbart om han gör det för sin egen skull. Jag gick på möten och lyckades vara nykter i flera veckor, längre än jag någonsin varit efter att jag första gången smakade på alkohol.

Lasse fick ett återfall och började dricka igen, ibland gick han direkt från ett möte till krogen. Men han tog sig ur det, lämnade ett halvt stop kvar på pubbordet och gick hem. Sedan dess har han inte druckit en droppe alkohol. Det är nu 32 år sedan.

AA-mötena, och speciellt Eiragruppen i Helsingfors, har varit en hörnsten i hans tillvaro ända sedan dess. Under åren som gått har han både hunnit vara deltagare och haft flera förtroendeuppdrag inom gruppen. I år fyller Eiragruppen, som troligtvis är den äldsta fungerande svenskspråkiga AA-gruppen i världen, 60 år. Det firas med ett öppet möte för alla som är intresserade.

– Kom och titta, följ med! Om inte annat kanske det kan minska dina fördomar.

I dag är Lasse en balanserad människa och lever ett lyckligt liv med fru och två vuxna barn. Men det har tagit tid.

– Det fysiska välmåendet blir bättre efter bara några veckor, men det psykiska och andliga är en lång process. Det är svårt att behöva inse hur många människor man sårat, svikit och ljugit för under sitt drickande. Min mamma levde 25 år av min nyktra tid, och ändå kunde jag ibland, i en liten bimening, läsa in att förtroendet inte fanns där till 100 procent.

Än i dag är Lasse vaksam med alkoholen som han beskriver som ”en dryck för andra, men inte för mig”.

– Ska jag gå på en fest där jag vet att det kommer att drickas gör det ingenting för jag hinner förbereda mig. Det blir svårt först när en gammal kompis kommer runt hörnet med en halvfull vodkaflaska och säger ”Lasse, ta en sup!”. Men jag vet att jag är på det sista tåget nu, för faller jag dit igen tror jag inte att jag skulle ha kraft att ta mig tillbaka.

Lasse heter egentligen någonting annat.

Michaela Rosenback



Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19