Uppskattningsvis konsumerar mellan 300 000–500 000 finländare mer alkohol än de borde. (Foto: Stock xchng)
Uppskattningsvis konsumerar mellan 300 000–500 000 finländare mer alkohol än de borde. (Foto: Stock xchng)

När händerna inte slutar skaka

Det är fråga om liv och död och alternativen kan tyckas enkla. Nykterhet, dårhus eller bårhus? Men för någon som är fast i alkoholens dimma är valet inte självklart. 21.1.2015 kl. 13:07

– När jag började dricka kände jag att det var det här jag hade saknat hela mitt liv. Det passade mig som hand i handske.

Lasse var bara tretton år när alkoholen kom in i hans liv. Ett småskaligt drickande utvecklades ganska fort till något mer och när kompisarna slutade dricka för att läsa på ett prov kunde han inte.

– Mamma frågade ”är du säker på att du har koll på det här?” och jag svarade, ”ja, det är klart jag har”.

Efter armén tog arbetslivet vid. Svårhanterligt, tungt och framför allt omöjligt att kombinera med det oavbrutna supandet.

– Jag satt i baren tills lamporna blinkade och sedan gick jag hem. Ett par timmar senare, på morgonnatten, kickade spritbehovet in och jag steg upp och drack. Klockan nio skulle jag på jobb och ofta passade jag på att försena mig lite så att jag skulle hinna förbi någon av de lokala pubarna som öppnade nio. Allt för att få händerna att sluta skaka.

Kroppen fordrade mer och mer.

– Hela tiden var det ett evinnerligt ordnande så att jag alltid skulle ha tillräckligt med sprit för nästa dag.

Vännerna slutade höra av sig och kollegor försökte blunda för problemet. Lasse jobbade som möbelförsäljare och om han var i för dåligt skick föstes han in i ett annat rum.

– Man pratade inte så öppet om de här sakerna på 1980-talet. Visst fick jag en varning, och så en till, som skulle bli den sista. Men då kom det ännu en. Då hade jag nästan önskat att de hade gett mig foten i stället. Som drickande alkoholist inser man inte att man passerat en gräns förrän man verkligen är över den.

Lasse drack tills han var i 28-årsåldern. På slutet handlade det om ett tvångsmässigt intag av alkohol, det fanns ingen vilja kvar.

– Jag skulle just gå från jobbet och hade bestämt mig för att gå direkt hem. När jag klev ut genom dörren gick mina fötter till vänster fast hemmet låg åt höger. Trots att jag visste att nu går jag till krogen och det går åt helvete hade jag ingen kraft att sätta emot spritbegäret. Den känslan var fruktansvärd.

32 år av nykterhet
Vändpunkten och hjälpen kom i flera olika former, en av dem var hans flickvän. Hennes klasskompis hade en pappa som gick på AA-möten och dit fick Lasse följa med.

– Under mötena gick det upp för mig att en människa kan bli nykter och hålla sig nykter enbart om han gör det för sin egen skull. Jag gick på möten och lyckades vara nykter i flera veckor, längre än jag någonsin varit efter att jag första gången smakade på alkohol.

Lasse fick ett återfall och började dricka igen, ibland gick han direkt från ett möte till krogen. Men han tog sig ur det, lämnade ett halvt stop kvar på pubbordet och gick hem. Sedan dess har han inte druckit en droppe alkohol. Det är nu 32 år sedan.

AA-mötena, och speciellt Eiragruppen i Helsingfors, har varit en hörnsten i hans tillvaro ända sedan dess. Under åren som gått har han både hunnit vara deltagare och haft flera förtroendeuppdrag inom gruppen. I år fyller Eiragruppen, som troligtvis är den äldsta fungerande svenskspråkiga AA-gruppen i världen, 60 år. Det firas med ett öppet möte för alla som är intresserade.

– Kom och titta, följ med! Om inte annat kanske det kan minska dina fördomar.

I dag är Lasse en balanserad människa och lever ett lyckligt liv med fru och två vuxna barn. Men det har tagit tid.

– Det fysiska välmåendet blir bättre efter bara några veckor, men det psykiska och andliga är en lång process. Det är svårt att behöva inse hur många människor man sårat, svikit och ljugit för under sitt drickande. Min mamma levde 25 år av min nyktra tid, och ändå kunde jag ibland, i en liten bimening, läsa in att förtroendet inte fanns där till 100 procent.

Än i dag är Lasse vaksam med alkoholen som han beskriver som ”en dryck för andra, men inte för mig”.

– Ska jag gå på en fest där jag vet att det kommer att drickas gör det ingenting för jag hinner förbereda mig. Det blir svårt först när en gammal kompis kommer runt hörnet med en halvfull vodkaflaska och säger ”Lasse, ta en sup!”. Men jag vet att jag är på det sista tåget nu, för faller jag dit igen tror jag inte att jag skulle ha kraft att ta mig tillbaka.

Lasse heter egentligen någonting annat.

Michaela Rosenback



Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23
Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00