Liisa Mendelin tror inte att de människor som jobbar med att framställa smarttelefoner i utvecklingsvärlden har ett fritt val.
Liisa Mendelin tror inte att de människor som jobbar med att framställa smarttelefoner i utvecklingsvärlden har ett fritt val.

Ringer mera rättvist med sin Fairphone

liisa mendelin. Det går att tillverka smarttelefoner utan att arbetstagare på andra sidan jorden behöver jobba under slavlika förhållanden. Liisa Mendelin använder en Fairphone, den lite rättvisare telefonen. 9.1.2015 kl. 09:27

Vad är en Fairphone?

– Fairphone är en telefon som tillverkats under så rättvisa och miljövänliga förhållanden som möjligt, berättar teologiestuderande Liisa Mendelin, som använt sin Fairphone sedan i höstas.

Varför köpte du en Fairphone?

– Första gången jag hörde om den behövde jag inte en ny telefon. Men senare började min dåvarande telefon krångla, och eftersom jag verkligen behövde en ny bestämde jag mig för Fairphonen.
– Att tillverkarna försöker göra den så rättvis som möjligt är viktigt för mig. Fairphonen verkar vara den enda smarttelefonen vars produktion är öppen, så att man vet varifrån råvarorna hämtas och hur de som jobbar i produktionsprocessen har det.

Hur mycket vet man om telefonens ursprung?

– Jag är inte expert. Men sajten rattviselektronik.wordpress.com, där elektronikföretag granskas, gav Fairphonen ett ganska gott betyg.

– Den är inte rättvis till hundra procent, men målet är att alla komponenter ska vara det. Företaget har jobbat väldigt mycket med dem som levererar mineralerna till telefonen, så att arbetarna i gruvorna behandlas rättvist. Företaget har också offentliggjort videoklipp från fabrikerna, och det säger ganska mycket. Till exempel Apple berättar inget om sin produktion – det är som om deras elektronik bara magiskt uppstår.

– Så vitt jag vet är huvudmålet inte att göra vinst, utan att visa för resten av elektronikbranschen att det går att göra smarttelefoner på ett mera rättvist sätt.

Varför är det viktigt för dig att konsumera rättvist?

– Jag tycker inte att det finns någon rättvisa i att människor arbetar för svältlöner i dåliga förhållanden för att vi i västvärlden ska ha billiga produkter. I kristna termer kunde man kanske säga att Gud har skapat alla lika mycket, och att alla är ett. Jag tycker att det enda medmänskliga alternativet är att se det globala perspektivet – våra liv här påverkar ju i allra högsta grad hur andra människors liv ser ut på andra sidan jorden.

Men har inte kapitalismen också fört med sig mycket gott till utvecklingsländerna?

– Om man säger att den bara fört gott med sig, talar man nog för en ganska romantiserad bild av kapitalismen och vad den gör på de här ställena. Att en företagsjätte kommer till ett u-land och startar en fabrik kan föra med sig goda saker, som tillgång till internet och arbetsplatser. Men att ta anställning där är inte ett fritt val utan en överlevnadsfråga. Det är sällan som människorna där kan förhandla om sina arbetsvillkor och löner eller vara fackanslutna. Det är inte svartvitt, och det finns förstås undantag. Men i många fabriker utnyttjas människors utsatta situation.
– Ett företag som etablerar sig i ett utvecklingsland gör det sällan med ett långsiktigt perspektiv. Så fort lönerna blir lägre någon annanstans flyttar produktionen dit i stället. Därför är arbetstagarna i en väldigt svår förhandlingssituation. De kan inte kräva högre löner, för då flyttas produktionen till ett land där man inte gör det, eller där levnadsstandarden är ännu lägre.

Hur har Fairphonen fungerat?

– Jag har haft den i några månader och har varit jättenöjd. Operativsystemet är android och alla appar jag velat använda har fungerat på den. Den har plats för två simkort, och det tycker jag är bra.

Är du missnöjd med något?

– Jag är eventuellt lite besviken på kameran, men då är jag också väldigt kräsen. I början hade jag lite svårigheter med att konfigurera telefonen till mitt sim-kort, men fick snabbt hjälp på Fairphones stödsidor. Om den skulle gå sönder är det kanske inte lika lätt att få den fixad, men jag antar att jag i så fall skulle skicka den till Amsterdam. Men än så länge har den fungerat utan problem.

Vad kostar den?

– Ungefär 300 euro, inklusive laddaren. Den laddas med vanlig micro-usb.

Hur gör man om man vill ha en Fairphone?

– Man beställer en från deras hemsida. De har hittills gjort två partier, à 20 000 telefoner. De gör små partier för att kunna säkerställa att den blir rättvis. Jag måste själv vänta i några månader på min telefon. Det var okej, eftersom jag visste att den är mera rättvis.

FAIRPHONE
- Initiativet startade ursprungligen 2010 för att höja medvetenheten om konfliktmineraler och de krig de eldar på i Demokratiska republiken Kongo.
- Företaget med bas i Nederländerna har 31 anställda.
- Knappt 60 000 telefoner har sålts.
- Verksamheten finansieras helt utan donationer och riskkapital.
- Tekniska detaljer och mer information finns på fairphone.com.

Christa Mickelsson



Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00