Liisa Mendelin tror inte att de människor som jobbar med att framställa smarttelefoner i utvecklingsvärlden har ett fritt val.

Ringer mera rättvist med sin Fairphone

liisa mendelin. Det går att tillverka smarttelefoner utan att arbetstagare på andra sidan jorden behöver jobba under slavlika förhållanden. Liisa Mendelin använder en Fairphone, den lite rättvisare telefonen. 9.1.2015 kl. 09:27

Vad är en Fairphone?

– Fairphone är en telefon som tillverkats under så rättvisa och miljövänliga förhållanden som möjligt, berättar teologiestuderande Liisa Mendelin, som använt sin Fairphone sedan i höstas.

Varför köpte du en Fairphone?

– Första gången jag hörde om den behövde jag inte en ny telefon. Men senare började min dåvarande telefon krångla, och eftersom jag verkligen behövde en ny bestämde jag mig för Fairphonen.
– Att tillverkarna försöker göra den så rättvis som möjligt är viktigt för mig. Fairphonen verkar vara den enda smarttelefonen vars produktion är öppen, så att man vet varifrån råvarorna hämtas och hur de som jobbar i produktionsprocessen har det.

Hur mycket vet man om telefonens ursprung?

– Jag är inte expert. Men sajten rattviselektronik.wordpress.com, där elektronikföretag granskas, gav Fairphonen ett ganska gott betyg.

– Den är inte rättvis till hundra procent, men målet är att alla komponenter ska vara det. Företaget har jobbat väldigt mycket med dem som levererar mineralerna till telefonen, så att arbetarna i gruvorna behandlas rättvist. Företaget har också offentliggjort videoklipp från fabrikerna, och det säger ganska mycket. Till exempel Apple berättar inget om sin produktion – det är som om deras elektronik bara magiskt uppstår.

– Så vitt jag vet är huvudmålet inte att göra vinst, utan att visa för resten av elektronikbranschen att det går att göra smarttelefoner på ett mera rättvist sätt.

Varför är det viktigt för dig att konsumera rättvist?

– Jag tycker inte att det finns någon rättvisa i att människor arbetar för svältlöner i dåliga förhållanden för att vi i västvärlden ska ha billiga produkter. I kristna termer kunde man kanske säga att Gud har skapat alla lika mycket, och att alla är ett. Jag tycker att det enda medmänskliga alternativet är att se det globala perspektivet – våra liv här påverkar ju i allra högsta grad hur andra människors liv ser ut på andra sidan jorden.

Men har inte kapitalismen också fört med sig mycket gott till utvecklingsländerna?

– Om man säger att den bara fört gott med sig, talar man nog för en ganska romantiserad bild av kapitalismen och vad den gör på de här ställena. Att en företagsjätte kommer till ett u-land och startar en fabrik kan föra med sig goda saker, som tillgång till internet och arbetsplatser. Men att ta anställning där är inte ett fritt val utan en överlevnadsfråga. Det är sällan som människorna där kan förhandla om sina arbetsvillkor och löner eller vara fackanslutna. Det är inte svartvitt, och det finns förstås undantag. Men i många fabriker utnyttjas människors utsatta situation.
– Ett företag som etablerar sig i ett utvecklingsland gör det sällan med ett långsiktigt perspektiv. Så fort lönerna blir lägre någon annanstans flyttar produktionen dit i stället. Därför är arbetstagarna i en väldigt svår förhandlingssituation. De kan inte kräva högre löner, för då flyttas produktionen till ett land där man inte gör det, eller där levnadsstandarden är ännu lägre.

Hur har Fairphonen fungerat?

– Jag har haft den i några månader och har varit jättenöjd. Operativsystemet är android och alla appar jag velat använda har fungerat på den. Den har plats för två simkort, och det tycker jag är bra.

Är du missnöjd med något?

– Jag är eventuellt lite besviken på kameran, men då är jag också väldigt kräsen. I början hade jag lite svårigheter med att konfigurera telefonen till mitt sim-kort, men fick snabbt hjälp på Fairphones stödsidor. Om den skulle gå sönder är det kanske inte lika lätt att få den fixad, men jag antar att jag i så fall skulle skicka den till Amsterdam. Men än så länge har den fungerat utan problem.

Vad kostar den?

– Ungefär 300 euro, inklusive laddaren. Den laddas med vanlig micro-usb.

Hur gör man om man vill ha en Fairphone?

– Man beställer en från deras hemsida. De har hittills gjort två partier, à 20 000 telefoner. De gör små partier för att kunna säkerställa att den blir rättvis. Jag måste själv vänta i några månader på min telefon. Det var okej, eftersom jag visste att den är mera rättvis.

FAIRPHONE
- Initiativet startade ursprungligen 2010 för att höja medvetenheten om konfliktmineraler och de krig de eldar på i Demokratiska republiken Kongo.
- Företaget med bas i Nederländerna har 31 anställda.
- Knappt 60 000 telefoner har sålts.
- Verksamheten finansieras helt utan donationer och riskkapital.
- Tekniska detaljer och mer information finns på fairphone.com.

Christa Mickelsson



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39