Liisa Mendelin tror inte att de människor som jobbar med att framställa smarttelefoner i utvecklingsvärlden har ett fritt val.
Liisa Mendelin tror inte att de människor som jobbar med att framställa smarttelefoner i utvecklingsvärlden har ett fritt val.

Ringer mera rättvist med sin Fairphone

liisa mendelin. Det går att tillverka smarttelefoner utan att arbetstagare på andra sidan jorden behöver jobba under slavlika förhållanden. Liisa Mendelin använder en Fairphone, den lite rättvisare telefonen. 9.1.2015 kl. 09:27

Vad är en Fairphone?

– Fairphone är en telefon som tillverkats under så rättvisa och miljövänliga förhållanden som möjligt, berättar teologiestuderande Liisa Mendelin, som använt sin Fairphone sedan i höstas.

Varför köpte du en Fairphone?

– Första gången jag hörde om den behövde jag inte en ny telefon. Men senare började min dåvarande telefon krångla, och eftersom jag verkligen behövde en ny bestämde jag mig för Fairphonen.
– Att tillverkarna försöker göra den så rättvis som möjligt är viktigt för mig. Fairphonen verkar vara den enda smarttelefonen vars produktion är öppen, så att man vet varifrån råvarorna hämtas och hur de som jobbar i produktionsprocessen har det.

Hur mycket vet man om telefonens ursprung?

– Jag är inte expert. Men sajten rattviselektronik.wordpress.com, där elektronikföretag granskas, gav Fairphonen ett ganska gott betyg.

– Den är inte rättvis till hundra procent, men målet är att alla komponenter ska vara det. Företaget har jobbat väldigt mycket med dem som levererar mineralerna till telefonen, så att arbetarna i gruvorna behandlas rättvist. Företaget har också offentliggjort videoklipp från fabrikerna, och det säger ganska mycket. Till exempel Apple berättar inget om sin produktion – det är som om deras elektronik bara magiskt uppstår.

– Så vitt jag vet är huvudmålet inte att göra vinst, utan att visa för resten av elektronikbranschen att det går att göra smarttelefoner på ett mera rättvist sätt.

Varför är det viktigt för dig att konsumera rättvist?

– Jag tycker inte att det finns någon rättvisa i att människor arbetar för svältlöner i dåliga förhållanden för att vi i västvärlden ska ha billiga produkter. I kristna termer kunde man kanske säga att Gud har skapat alla lika mycket, och att alla är ett. Jag tycker att det enda medmänskliga alternativet är att se det globala perspektivet – våra liv här påverkar ju i allra högsta grad hur andra människors liv ser ut på andra sidan jorden.

Men har inte kapitalismen också fört med sig mycket gott till utvecklingsländerna?

– Om man säger att den bara fört gott med sig, talar man nog för en ganska romantiserad bild av kapitalismen och vad den gör på de här ställena. Att en företagsjätte kommer till ett u-land och startar en fabrik kan föra med sig goda saker, som tillgång till internet och arbetsplatser. Men att ta anställning där är inte ett fritt val utan en överlevnadsfråga. Det är sällan som människorna där kan förhandla om sina arbetsvillkor och löner eller vara fackanslutna. Det är inte svartvitt, och det finns förstås undantag. Men i många fabriker utnyttjas människors utsatta situation.
– Ett företag som etablerar sig i ett utvecklingsland gör det sällan med ett långsiktigt perspektiv. Så fort lönerna blir lägre någon annanstans flyttar produktionen dit i stället. Därför är arbetstagarna i en väldigt svår förhandlingssituation. De kan inte kräva högre löner, för då flyttas produktionen till ett land där man inte gör det, eller där levnadsstandarden är ännu lägre.

Hur har Fairphonen fungerat?

– Jag har haft den i några månader och har varit jättenöjd. Operativsystemet är android och alla appar jag velat använda har fungerat på den. Den har plats för två simkort, och det tycker jag är bra.

Är du missnöjd med något?

– Jag är eventuellt lite besviken på kameran, men då är jag också väldigt kräsen. I början hade jag lite svårigheter med att konfigurera telefonen till mitt sim-kort, men fick snabbt hjälp på Fairphones stödsidor. Om den skulle gå sönder är det kanske inte lika lätt att få den fixad, men jag antar att jag i så fall skulle skicka den till Amsterdam. Men än så länge har den fungerat utan problem.

Vad kostar den?

– Ungefär 300 euro, inklusive laddaren. Den laddas med vanlig micro-usb.

Hur gör man om man vill ha en Fairphone?

– Man beställer en från deras hemsida. De har hittills gjort två partier, à 20 000 telefoner. De gör små partier för att kunna säkerställa att den blir rättvis. Jag måste själv vänta i några månader på min telefon. Det var okej, eftersom jag visste att den är mera rättvis.

FAIRPHONE
- Initiativet startade ursprungligen 2010 för att höja medvetenheten om konfliktmineraler och de krig de eldar på i Demokratiska republiken Kongo.
- Företaget med bas i Nederländerna har 31 anställda.
- Knappt 60 000 telefoner har sålts.
- Verksamheten finansieras helt utan donationer och riskkapital.
- Tekniska detaljer och mer information finns på fairphone.com.

Christa Mickelsson



Dennis Svenfelt

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06
Saul Mäenpää har aldrig behövt skämmas för att han är kristen eller laestadian.

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00
Ivana Milosavljevic vid en av sina tavlor ur serien 
Fin(t)land. Hon vill måla ett normalt liv där inte allt är perfekt.

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00
Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00
Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55