Ungdomsledaren upplevdes hotfull

nina wredlund. En utredning efter misstanke om övergrepp ska ha gjorts redan på 1970-talet i Esbo svenska församling. 18.12.2014 kl. 15:07

Julia Korkman har i samband med utredningen kring sexuella övergrepp i Esbo svenska församling under 70- till 90-talet fört diskussioner med, utöver offren, över 20 personer som verkat i församlingen.

Hon lyfter fram att många menar att det varit svårt att ta upp övergreppen på grund av ungdomsledarens starka position i församlingen och eftersom han var populär bland de flesta ungdomar.

– Två personer har uppgett att han försökt påverka de unga flickorna att inte tala om sakerna. Ungdomsledaren uppges ha diskuterat frågan om att blint tro på rykten med ungdomar och konstaterat att ryktena om honom saknar verklighetsgrund.

Många i församlingen har också vittnat om att de upplevt ungdomsledaren som hotfull. Enligt två personer har han startat en polisutredning mot kyrkoherden och en av de anställda inom församlingen som aktivt arbetade för att få klarhet i misstankarna om förseelser från ungdomsledarens sida.

Nedan en redogörelse för det som hänt, med början på 1970-talet:

1970-talet – En misstanke om övergrepp har kommit till församlingens kännedom. Församlingen försöker utreda den. Det är möjligt att misstankarna sedermera fallit i glömska, eftersom den utförda utredningen gav intrycket att misstankarna varit falska.

1990 – En arbetsgrupp tillsätts i diskretion i församlingsrådets krets, vars uppgift delvis är att reda ut om det ligger något bakom ryktena om ungdomsledarens ”flickaffärer”.

Senare under 90-talet finns riktlinjer om att ungdomsledaren inte längre fick vara ensam ansvarig för skriftskollägren, men trots det har han i stort sett ensam ansvarat för dem ännu under senare delen av 90-talet. Mot slutet av 90-talet har kyrkoherden enligt uppgift uttryckligen bett andra anställda hålla ögonen på ungdomsledaren och genast meddela om de såg något olämpligt. Många personer vittnar om att kyrkoherden i fråga var mycket beslutsam i sin strävan att bli av med ungdomsledaren. Detta sammanfaller med ytterligare en misstanke om övergrepp som kommit församlingen till känna. Enligt flera personer kunde ungdomsledaren inte sägas upp, eftersom det inte kunde påvisas att han misskött sig. Församlingen är kraftigt splittrad beträffande ungdomsledaren och misstankarna mot honom, även om motsättningarna mot honom i första hand gällt andra saker än de påtalade närmandena. Han uppges ha fått en skriftlig anmärkning beträffande andra förseelser än misstankar om sexuella övergrepp. På grund av en i övrigt kaotisk situation i församlingen faller den misstänktes ”flickaffärer” i skymundan.

I två fall har det framkommit att de flickor som varit involverade i de misstänkta relationerna nekat till misstankarna. I ett tredje fall uppges församlingen ha uppmanat personerna i fråga att själva föra ärendet till polisen, vilket de inte gjorde. Familjen uppger sig ha blivit kontaktad av en advokatbyrå och varnad för rättsliga följder i fall de förtalar en anställd i församlingen. Kyrkoherden har också blivit uppringd av en advokatbyrå, och konstaterat att det måste vara ungdomsledarens advokat.

1999 – Ungdomsledaren blir avstängd från ett skriftskolläger, varpå ett disciplinärt förfarande påbörjas, med avsikt att avsätta honom från tjänsten. En utredningsman tillsätts, men processen avbryts i brist på bevis, vilket sedan leder till den juridiska process genom vilken ungdomsledarens arbetsavtal upphör. Utredningen är hemligstämplad, liksom det kontrakt som låg som grund för att den utpekade förövaren avgick från sin tjänst i församlingen. Enligt den information Julia Korkman fått har utredningen framför allt handlat om helt andra saker än misstankarna om övergrepp. Den anställda som uppgavs ha varit drivkraften bakom åtgärderna blev enligt uppgift synnerligen hårt kritiserad av sådana inom församlingen som stödde ungdomsledaren.

2001 – Ungdomsledarens tjänsteförhållande upphör.

2014 – Nina Wredlund träder fram i Västra Nyland i februari om berättar om hur ungdomsledaren förgripit sig på henne. Biskop Björn Vikström konsulterar Julia Korkman och ger henne senare i uppdrag att genomföra en utredning.

I rapporten framgår att, enligt Julia Korkmans uppskattning, åtta personer hört av sig med egna upplevelser av vad de beskrivit som sexuella närmanden/övergrepp. De skildrade övergreppen har varierat från beröring och kyssar till, i två fall, upprepade samlag. En av de unga kvinnorna ska som 17-åring ha blivit gravid, och gjort abort.

Christa Mickelsson



– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00