Vice ordföranden i församlingsrådet: "Björks framtidsvisioner avgjorde"

Oerfaren men med rätt profil eller meriterad med bättre papper? Vad det är som ska avgöra då kyrkoherden väljs? 17.10.2014 kl. 15:17

I samband med kyrkoherdevalet i Petrus församling har frågan väckts huruvida församlingsråd vid indirekta val har rätt att förbise formell kompetens då de väljer kyrkoherde.

Jurist Leena Saastamoinen på Kyrkostyrelsen säger att en präst måste uppfylla de formella behörighetskraven för att domkapitlet ska godkänna denne som sökande till en kyrkoherdetjänst. Behörighetskraven för en kyrkoherdetjänst är att man är präst och har avlagt pastoralexamen.

– Domkapitlet undersöker att kraven uppfylls. Om de gör det förklaras den sökande behörig för tjänsten.

Om valet av kyrkoherde utförs genom indirekt val, det vill säga att det är de förtroendevalda i församlingen som röstar och inte församlingsmedlemmarna, är det enligt Saastamoinen fritt fram att välja den person som rådet anser vara mest lämpad för tjänsten.

– Här kan rådet göra en mycket mångsidig bedömning. Även om en av de sökande har högre utbildning kan en annan sökande, på basis av andra förtjänster, väljas. De sökande är ju båda formellt behöriga för tjänsten.

I det aktuella fallet var det Daniel Björk som valdes till kyrkoherde i Petrus församling. Monica Heikel-Nyberg, som inte fick tjänsten, har meddelat att hon lämnat in en rättelseyrkan till församlingsrådet.

– Så som jag tolkar det är församlingsrådet skyldigt att göra en helhetsbedömning av vilken av de sökande som är mest lämplig. Jag menar att så inte har skett.

Hon tar ännu inte ställning till huruvida hon tänker överklaga beslutet, i det fall församlingsrådet inte beaktar hennes rättelseyrkan.

– Det tar jag ställning till senare, om det blir aktuellt, säger Heikel-Nyberg

Inga tidigare fall

Några prejudikat från liknande kyrkoherdeval med indirekt val finns det inte, eftersom kyrkomötet så sent som 2011 godkände den ändring i kyrkolagen som gör det möjligt för församlingen att välja kyrkoherden via indirekt val. Det är ändå möjligt att överklaga beslutet till högre instans.

– Om det finns en diskrimineringsgrund för beslutet kan kandidaten till exempel ersättas ekonomiskt, säger Saastamoinen.

Riktigt valförfarande

Lars-Eric Henricson är lagfaren assessor på domkapitlet i Borgå stift.

– Den formella kompetensen måste uppfyllas men sedan är det individuella kvaliteter som avgör. Rådet se till behoven i församlingen och bedöma helheten. Jag kan inte säga i vilken proportion olika saker ska bedömas.

Han säger att Petrus församlingsråd enhälligt ville ordna indirekt val och att domkapitlet fattade beslutet att de får göra det.

Var det rätt beslut av domkapitlet att låta Petrus församling ordna indirekt val?

– Jag tar inte ställning till om det var rätt eller fel. Men det vore väldigt konstigt om ett enhälligt församlingsråd ber om det och vi säger nej. Då måste det finnas goda orsaker. Den demokratiska ordningen förutsätter att man kan utgå från att ett enhälligt församlingsråds åsikt ska kunna respekteras. Eftersom kyrkomötet har gått in för indirekta val är det också ett riktigt sätt att förrätta val, svarar Henricson.

Vilka var då de individuella kvaliteter hos den nyvalda kyrkoherden Daniel Björk som gjorde att han valdes trots mindre erfarenhet och lägre utbildning?

Petrus församlingsråds vice ordförande Caroline Sandström säger att det var ett svårt beslut och att valet inte fattades lättvindigt. Rådet intervjuade de sökande grundligt och tog del av deras ansökningshandlingar.

– En jätteviktig sak som talade till Björks fördel var att han har väldigt många visioner och är inkommen i det som kunde vara den utvidgade framtida verksamhet som också rådet önskar för Petrus framtid. Vi tror på hans förmåga att leda och inspirera.

– Björk känner församlingen bättre men även utomstående personer var samstämmiga om att han kunde vara rätt person för posten just nu. Men det är klart att han är ung och inte har så stor erfarenhet.

Hur kommenterar du avgående rådmedlemmen Joachim von Weissenbergs uttalande (Hbl, 16 oktober) om att den avgående kyrkoherden Bengt Lassus kan ha intresse av fortsatt inflytande i rådet genom att påverka den unga nya kyrkoherden?

– Det är möjligt att Daniel Björk ser Bengt Lassus som en form av mentor. Det är också naturligt att pensionerade kyrkoherdar i någon mån syns i verksamheten, till exempel som förrättningspräster. Men jag tror inte att Björk kommer att låta sig styras av Lassus.

Är du nöjd med att det blev ett indirekt val?

– Hade vi haft ett direkt val hade vi inte heller på samma sätt varit tvungna att bära ansvar för det efteråt. Men samtidigt har vi verkligen försökt göra det bästa av valet. Har man fattat ett beslut får man leva efter det.

Kyrkpressen publicerar en längre version av artikeln i nästa veckas papperstidning.

Christa Mickelsson



Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21