Jarmo Tarkki föreläste för en tid sedan om progressiv kristendom för präster som ska avlägga högre pastoralexamen. Foto: Tomas von Martens.
Jarmo Tarkki föreläste för en tid sedan om progressiv kristendom för präster som ska avlägga högre pastoralexamen. Foto: Tomas von Martens.

Biskoparna borde hitta på nya läror

Vi måste ta vår tids bibelforskning på allvar och låta den påverka den kristna tron och kyrkans läror. Det säger Jarmo Tarkki som är präst i USA för mer än 40 000 amerikafinländare. 15.10.2014 kl. 10:56

För många år sedan arbetade Jarmo Tarkki som adjunkt i Sjundeå svenska evangelisk-lutherska församling.

Men redan i 36 år har Jarmo Tarkki bott huvudsakligen i USA. För tillfället är han ansvarig för Suomikirkko vars officiella namn är Finnish Lutheran Church of California and Texas.
– Till mitt ansvarsområde hör också Hawai, säger Tarkki.

Hans församling hör till ELCA (Evangelical Lutheran Church in America), men hans lön betalas i huvudsak av Finlands evangelisk-lutherska kyrka.
– Min ”församling” består av ungefär 40 till 50 000 amerikaner med finländska rötter. Det kan vara första, andra eller tredje generationens finländare.

Tarkki besöker Finland så gott som varje år, främst på somrarna för att träffa släkt och vänner. I år har det blivit två resor till hemlandet för i oktober har Tarkki föreläst om progressiv kristendom på en kurs för präster som avlägger högre pastoralexamen.

Vad är progressiv kristendom?
– För det första betyder det att man tar den tid vi lever i på allvar och då menar jag vår tids världsbild. Vi måste också börja ta vår tids bibelforskning på allvar och att låta den påverka den kristna tron och kyrkans läror.

Tarkki är en av två finländska forskare och präster som är medlemmar i det internationella bibelforskningsinstitutet Westar Institute i Kalifornien. Institutet är mest känt för sina Jesusseminarier som årligen samlar bibelforskare från hela världen. Den andra finländaren är stiftsdekan Sakari Häkkinen i Kuopio.

– Forskarna vid Jesusseminariet anser att av det som i Bibeln är lagt i Jesus mun, så kan endast ungefär en femtedel härstamma från Jesus själv. Resten är sådant som traditionen senare tillskrivit honom.

Enligt Tarkki uppstår då frågan vad vår kyrkas läror egentligen bygger på.
– Kristendomen bygger inte direkt på Jesus utan på vad hans lärjungar trodde och tänkte under det första århundradet. Den världsbilden fungerar förståeligt nog inte för oss mera i dag.

Men kristendomen tycks ju ändå fungera för många i dag?
– 99,5 procent av församlingsmedlemmarna deltar inte i söndagens gudstjänst. Jesus brydde sig om ett enda förlorat får men kyrkan verkar inte vara orolig över att 99 får är på flykt och ett enda sitter snällt kvar i kyrkan.

Vad tycker du då att kyrkan borde göra?
– Vi har ju biskopsmöten. Varför kan inte biskoparna hitta på nya läror? Nu har vi läror och dogmer som bygger på en världsbild från 300-talet.

Läs hela artikeln i KP 42

Tomas von Martens



diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52
Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18