Bernice Sundkvist ser tydliga skillnader mellan kyrkohandböckerna i Finland och Sverige.

Bildspråk och musik risas i handboksförslag

Musiken oproffsig. Språket utslätat. Handboksförslaget är i snålblåst i den lutherska systerkyrkan i väst. 14.10.2014 kl. 00:00

Kyrkohandboken styr en luthersk gudstjänst, en slags ”prästmanual” med allt från böner till inledningsord.

Finland fick nya handböcker på bägge språken år 2000. I Sverige pågår arbetet med att förnya handboken från 1998. Ett förslag har varit ute på remiss och prov i församlingarna.

Men för tillfället är missnöjet så stort att Kyrkans tidning nr 39 inte drar sig för formuleringen ”fullt krig”.

Proffsmusiker besvikna

Bittrast är betyget från kyrkomusikerna. I samma tidning finns en skrivelse från närmare 900 framstående musiker, tonsättare och centrala förbund. De vädjar till biskoparna och beslutsfattarna att bjuda in dem i arbetet. Musikerna anser att de professionella musikerna har förbisetts.

Ärkebiskop Antje Jackelén försökte stävja kritikstormen med ett seminarium på kyrkomötet i Uppsala i slutet av september. Men flera musiker vill inte ge feedback och ”bättra på” utan börja om från början.

Neutralt blev tamt

Också textdelarna har fått kritik. Invändningarna är både språkliga och teologiska. Handboksförslaget är temat i Årsbok för svenskt gudstjänstliv 2014. Där påpekar litteraturprofessorn Eva Haettner Aurelius uppenbara språkfel, men också stilistiska svagheter där man fastnat i ord som ”brustenhet” eller vaga formuleringar.

Bernice Sundkvist, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi, hade fått i uppdrag att granska gudsbilden i förslaget. Hon medger att lusläsningen gjorde henne förvånad.

– Jag visste att den svenska traditionen ser annorlunda ut. Men jag anade inte att utvecklingen hunnit så mycket längre när det gäller kontext och inklusivitet, särskilt det senare.

Hur ska man förstå begreppet?
– Om jag fattat det rätt vill Svenska kyrkan väldigt gärna vara en kyrka för alla, särskilt de marginaliserade. Det är bra. Men samtidigt är gudstjänsten också till för ”de troendes församling” och det gör balansgången väldigt svår.

Hon tror att anpassningen till vardagsspråket kan skymma vissa nyanser i kristen tro.

– Visst kan bilder och metaforer, som Gud som Fadern, vara problematiska. Samtidigt blir det inget kvar att fästa sig vid för olika sinnen om man tar bort dem. Bilden av Gud som en handlande Gud faller bort. Men dem möter gudstjänstfolket ändå i sin bibelläsning, så det går inte så enkelt att tona ner det som varit centrala trosuppfattningar, säger Sundkvist.

May Wikström



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00