Häggblom: Förakta inte sämjovalet

– Jag undrar om inte tiden sprungit ifrån församlingsvalet som sätt att utöva demokrati, frågar sig Pedersöres kyrkoherde Hans Häggblom. 16.10.2014 kl. 00:00

För få uppställa kandidater gör att församlingsmedlemmarna i Pedersöre inte får rösta in nya förtroendevalda. Trots många aktiva medlemmar blev det sämjoval i Pedersöre församling.

– Min bedömning är att det handlar om en informationsmiss, säger Krister Mård som är avgående viceordförande i församlingsrådet.

– De har inte förstått att det hänger på dem om det blir tillräckligt många kandidater eller inte.

Hans Häggblom är kyrkoherde i Pedersöre församling. Han bekräftar att det är ett generationsskifte på gång.

– Tidigare fanns det tre betrodda personer i församlingen som såg till att det fanns kandidater, men flera av dem har gått ur tiden. Min grundtanke var att få nya, yngre människor engagerade.

Han berättar att han försökte vara så tydlig som möjligt med informationen.

– När vi informerade delade jag ut det material man behöver för att bilda valmansföreningar, med allt det innebär. Det jag delade ut hade åtgång. Samtidigt ville jag inte styra allt för mycket hur människor ska agera. Det kan man som tjänsteman inte göra då de som ska bestämma om ens eget arbete ska utses.

Han konstaterar att medlemmarna fått information genom officiella kungörelser och haft möjlighet att engagera sig. Häggblom säger att alla får se sig i spegeln, men också att resultatet av sämjoval inte ska föraktas.

– Resultatet av ett sämjoval kan många gånger vara bättre än ett riktigt val. Vi kommer att ha elva av tolv platser besatta. Vi har visserligen inga suppleanter, men vi får ett bra församlingsråd med flera nya och förhållandevis unga medlemmar. Bara en person är äldre än jag är, och jag är 57 år.

På det stora hela har han funderat på om tiden inte sprungit ifrån den här typen av val.

– Vi får snart inse, både i samhället men framför allt i det kyrkliga, att den tiden är förbi när man påverkar genom att skriva en siffra på ett papper. Jag tror att vi inom en snar framtid kommer att märka att det här inte längre fungerar i vår demokrati.

Han tycker att kyrkan kunde gå i bräschen och utveckla en ny form för medlemmarnas möjligheter att påverka och vara delaktiga.

– Jag skäms lite när jag märker hur man från Kyrkostyrelsens håll lyfter fram möjligheten att påverka. Det är ju väldigt lite man kan göra på beslutsnivå.

Han hänvisar till att det krävs kunskap i administration för att kunna påverka, att det mer och mer är tjänstemännen som bestämmer.

Tänker du dig att det nya församlingrådet i Pedersöre församling har någon makt?

– På det lokala planet hoppas och önskar jag innerligt att vi gemensamt ska kunna påverka och föra församlingens bästa framåt. Det är min förhoppning och det jag arbetar för. Men jag förstår också dem som inte tycker att deras möjlighet att påverka blev det de tänkt sig.

Christa Mickelsson



Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03
Kyrkomötet hålls två gånger per år.

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33
Kommer vårt samhälle att präglas av solidaritet med de som drabbas hårdast också efter coronapandemin, frågar sig Carolin Ahlvik-Harju.

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54
Esbo svenska församling har hyrt in proffshjälp för att sköta strömningen av gudstjänsterna, berättar kyrkoherde Kira Ertman.

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35
Bo-Göran Åstrand

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41
Håkan Nyman och Mårten Malmström har känsloband till skogarna i Vällskog.

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35
Minna Timmerbacka-
Vidjeskog är nu i det skedet när avståndet mellan kontrollerna blir längre. Men hon kommer att få leva med 
dem tills hon fyllt 70.

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44
Robert Lemberg är kaplan i Agricola svenska församling.

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37
Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01
Henrik Östman och Johanna Häggblom framför bilderna som ska hjälpa konfirmanderna att memorera trosbekännelsen. Häggbloms kollega Ella-Mari Esselström har tecknat bilderna.

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37
Sommarlägerstämning  i Pieksämäki 2013. Årets läger skjuts nu upp med ett år.

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03
Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt tjänsten som kaplan i Kyrkslätt.

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04
Therese Almén säger att många sagt till henne att hon är tuff och stark. Det är adjektiv hon inte själv skulle beskriva sig med: – Det handlar om kärlek från min sida. Kärlek till barn. Kärlek till människor överlag, kärlek till livet.

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07