På bokmässan i Göteborg konfronterade Antje Jackelén sin inbjudna gäst Marcus Birro med hans påstående om att "Sverige fått en ärkebiskop som inte är kristen".

Vill visa på andra frågor

Antje Jackelén. Svenska kyrkan har fått en ny ärkebiskop som genomgående försöker ta andra vägar än de som präglas av alternativen konservativ eller liberal, bokstavlig eller tolkad. 6.10.2014 kl. 15:37

Det är bokyra i Göteborg. Utanför Svenska Mässans lokaler ringlar sig kön av bokälskare lång. Av dem hittar ungefär var tionde till Svenska kyrkans scen Se människan, som i år lockade fler personer än någonsin, över 10 000 besök.
Antje Jackelén är för första gången med på mässan i egenskap av ärkebiskop för Svenska kyrkan. Hon togs emot som ärkebiskop i juni och bakom henne ligger några intensiva månader. Under en kort lucka under hennes tajta tidtabell för mässan får jag en pratstund med Jackelén.

– Det har varit en intensiv start med flytt från Lund till Uppsala och att få både jobb och vardag att fungera, berättar hon.

Jackelén har inte legat på latsidan. I somras besökte hon bland annat det enorma politiska evenemanget Almedalsveckan på Gotland. Hon valdes där till ”Hetast i Almedalen”, med motiveringen att hon ”på kort tid klivit fram som en stark och samlande röst för alla människors lika värde”. När jag frågar Jackelén varför svenskarna är så förtjusta i henne säger hon att det bara är svenskarna själva som kan svara på den frågan.

– Men jag känner att det finns många goda förväntningar på Svenska kyrkan och en kärlek till kyrkan i det här landet. Svenskarna förväntar sig att kyrkan ska märkas och höras i samhället i dag.

Det märks, inte minst på bokmässan i Göteborg. Och när det bjuds upp till diskussion i samhället är inte Jackelén sen att tacka ja. Med olika aktörer diskuterar hon allt från hur vi kan skapa engagemang för klimaträttvisa med Svenska Naturskyddsföreningen till vilka vår tids nya dödssynder kan tänkas vara med författarna Jan Guillou och Stefan Einhorn.

Vem ska lära ut tron?

2013 hörde 65,9 procent av svenskarna till kyrkan. Det ger ett medlemsantal på 6,36 miljoner. Men under hälften av alla barn som föds i Sverige döps. Det säger sig självt att Svenska kyrkan står inför betydande utmaningar under de kommande åren. Det heter att anfall är bästa försvar och de styrkor Jackelén vill sätta in handlar om undervisning.

– Vi har kommit igång med ett projekt som heter Dela tro – Dela liv som helt enkelt handlar om undervisningen i kyrkan. Vi har till exempel väldigt få hem i Sverige i dag där barn får lära sig att be och lär sig de bibliska berättelserna. Vem ska lära ut det om det inte sker i församlingarna? Men hur ska vi göra det?

Jackelén talar om ökad förståelse för dopet, om hur man lever sitt dop och om behovet att växa i tron. Om en vecka kommer Jackelén att göra sitt första besök till Finland som ärkebiskop och kommer då att diskutera bland annat de här frågorna med ärkebiskop Kari Mäkinen.

– Vi behöver ett samtal kring vad de här frågorna innebär, det här är något som verkligen behövs.

Men vad är det då som egentligen ska läras ut åt medlemmarna? I Svenska kyrkan, liksom i de flesta andra kyrkor, råder ingen konsensus i frågor om bibelsyn och tro. Jackelén, som i sin teologiska forskning specialiserat sig på mötet mellan naturvetenskap och kristen tro, har genomgående försökt ta andra vägar än de som präglas av alternativen konservativ eller liberal, bokstavlig eller tolkad.

– Bakom en sådan uppdelning ligger den polarisering vi på ett olyckligt sätt ser på många olika områden, också inom teologin. I en tid då många saknar kunskap i teologiska frågor uppstår det lätt missförstånd då man ställer liberala mot konservativa, då man säger att man antingen läser Bibeln bokstavligt eller tolkar den. Då glömmer man bort att Bibeln alltid har tolkats. Det var redan kyrkofäderna på 200-talet mycket medvetna om. Att läsa Bibeln bokstavligt är egentligen ett ganska modernt påfund.

Det hon efterlyser är i stället mera vi-känsla i kyrkan.

– Jag kan tycka att det på sina håll finns för lite av den. Det är tillsammans som vi är kyrka och vi är alla på väg någonstans i vår tro. Kyrkan är inte de anställda eller de förtroendevalda. Konsumenter är vi på så många andra håll, det ska vi inte vara i kyrkan.

Hon påminner om att det inte bara är medlemmarnas kunskap som brister.

– Det finns väldigt få journalister som har sakkunskap på området. Det gör att diskussionen om kyrka, sett ur mitt perspektiv, handlar om helt andra saker än den borde handla om. Det är svårt att få en meningsfull diskussion till stånd när man inte kan ta en baskunskap för givet. Då blir det också svårt att förmedla något. Det är svårt att tala om subtraktion med någon som inte vet vad addition är. Det kräver pedagogik – något vi i och för sig inte ska rädas.

Marias gynekologi

Under ärkebiskopsvalet, där Jackelén valdes till ärkebiskop redan i första omgången, diskuterades teologiska frågor i dagstidningarna. Hennes uttalanden om jungfrufödseln väckte stor uppmärksamhet och Jackelén har senare uttryckt sin förvåning över att ”även lärda personer menar att man kan reducera hela religionsteologin till en ja- eller nej-fråga”.

– Jag sa ju ingenting som inte är mainstream i de flesta teologiska sammanhang. Så det var på sätt och vis förvånande att den frågan gjordes till en symbolfråga. Som om svaret på den frågan avgör om du är kristen eller inte. Men det fina var att det gav mig möjlighet att tala om just den teologiska traditionen och om Jesus: att faktiskt försöka jobba på djupet med jungfrufödseln. Säger den något om Jesus som är viktigare än Marias gynekologi?

Dagstidningarna i Sverige skrev flitigt om ärkebiskopsvalet och de teologiska konflikter som det gav upphov till. Det är ett exempel på det fenomen som i religionssociologiska termer beskrivs som religionens nya synlighet, till skillnad från religionens återkomst, som var ett begrepp som kom att följa på ratade teorier om en oundviklig sekulariseringsprocess.
Undersökningar som fört statistik över förekomsten av ordet Gud i några svenska tidningar visar att den på sina håll gått upp påtagligt. I svenska medier har också nya företrädare för den kristna tron i form av debattörer som till exempel författaren Marcus Birro fått stor synlighet.

– Dessa har bidragit till att trosfrågor fått större publicitet och det är ju positivt. Samtidigt kan man säga att debattörerna bidragit till den polarisering mellan kristna som egentligen bygger på brist på kunskap.

Bjöd in Birro

Ett stående inslag på Se Människan-scenen på bokmässan är Jackeléns samtal med inbjudna gäster. Ledigt men påläst diskuterar hon förlåtelse med den sydafrikanska ärkebiskopen emeritus Desmond Tutu och hans dotter, prästen Mpho Tutu och människosyn med före detta statsministern Ingvar Carlsson inför en ivrig publik.

Också redan nämnda Marcus Birro fanns på listan över Jackeléns gäster under årets bokmässa. Då hon valdes till ärkebiskop i somras skrev Birro på sitt twitterkonto att ”Sverige fått en biskop som inte är kristen”. Under samtalet med Birro konfronterar Jackelén honom med hans påstående. Birro ber om ursäkt men för i sin tur fram frågan hur mycket man kan montera ner kristen tro utan att den blir något annat. Han beklagar sig över att han, genom att skriva om sin tro, inte bara fått det sekulära samhället mot sig, men också stora delar av den svenska kristenheten, och att han av många kristna blir ombedd att tona ner Gud.

– Det verkar som att slipandet av trösklar inte får folk att trilla in i kyrkan. Det finns många som förväntar sig att få svar på vissa frågor i kyrkan, men som det ser ut i dag får de inte det. Det är för mycket förnuft och politik och för lite andlighet, säger Birro och påpekar att det finns ett glapp mellan vanliga människors tro och den intellektuella teologiska diskussionen.

Samtalet leder vidare och Jackelén försöker undvika att falla i de gropar hon själv varnar för genom att inte avfärda Birros argument utan snarare, på sitt karaktäristiska sätt, peka på andra frågor.

– Vad är det som driver folk då de upplever att de måste ställa så kallade flumtroende och rättroende mot varandra? Att måla in folk i det ena eller andra hörnet? Varför skulle en mer problematiserad tro vara en ljummare tro? På vilket sätt gagnar det kristen tro att kristna pucklar på varandra?

Christa Mickelsson



kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24