Marcus Rosenlund är vetenskapsredaktör på Yle.
Marcus Rosenlund är vetenskapsredaktör på Yle.

Känner ibland ateistisk medskam

Marcus Rosenlund tror inte på gudar, men han tror inte heller på en värld utan religioner.

18.9.2014 kl. 15:03

Jag kallar mig ”ignostiker”. En ignostiker är någon som inte riktigt begriper vad det är jag borde tro på. Vad är en gud? Det finns lika många definitioner som det finns troende.
Marcus Rosenlund är vetenskapsjournalist och ateist. Han menar att det finns goda skäl att anta att människan är programmerad till religiositet. Också Rosenlund trodde som barn på en farfarsfigur med grått skägg, en trygg figur som satt på ett moln och tittade ner på honom och såg till att allt blev bra.
– Jag minns att jag brukade be innan jag somnade. Men jag hade en svår barndom och var ofta ganska rädd. Jag brukade ligga och gråta mig till sömns och be att Gud, Jesus eller vem som helst skulle hjälpa mig, för jag var rädd och ensam. Men ingenting hände.
I något skede insåg han att om någon skulle hjälpa honom så var det inte Gud utan kanske han själv, eller hans mamma eller morfar och mormor.


Det andra fröet till hans ateism såddes i skolan.
– Vi fick lära oss att det finns en massa andra religioner. Jag insåg att det bara handlar om var man föds – hade jag fötts i Islamabad skulle jag ha fått helt andra berättelser serverade för mig av min mormorsmor.
Varför tror endel, och andra inte? Det handlar antagligen om en kombination av många faktorer, tror Rosenlund.
– Vissa människor är av naturen mer
skeptiska än andra. Det har också att göra med samhället och vilket tryck gruppen utövar på en. Skulle jag ha fötts för 200 år sedan skulle jag antagligen vara troende som alla andra. Men vi i det sekulära Norden har i dag möjlighet att välja.
Så är det inte överallt.
– I USA kan det på riktigt inverka negativt på dina karriärmöjligheter om du är öppet ateistisk. Där talar man om att komma ut som ateist. Det finns gott om länder där det är livsfarligt. Det är minst lika farligt som att komma ut som homosexuell. Det är en människorättsfråga.


Han har en otrevlig känsla av att vi är på väg mot en nykonservatism som gör att läget skärps också hos oss. Samtidigt är också många kristna oroade för framtiden. Vilka har större skäl att vara oroliga, ateisterna eller de kristna?
– Det vet man inte. Man vet aldrig med det mänskliga trångsinnet, det kan manifestera sig på de mest bisarra sätt. Vi människor är sådana att vi älskar att sätta dit andra människor, annorlunda människor.
Men Rosenlund tror inte på en värld utan religioner.
– Att spekulera i om världen var en bättre plats utan religioner är som att spekulera i om världen var en bättre plats om alla hade en Hästens-säng att sova i. Alla kommer aldrig att ha en Hästens-säng och religionerna kommer inte att försvinna någonstans.
Som kristen känner jag ofta medskam då någon annan kristen gör något töntigt. Känner du någonsin ateistisk medskam?

– Jo, det händer hela tiden! Om religionerna är splittrade i tusen atomer så finns det ateister av alla sorter också. Den enda gemensamma nämnaren de har är att de inte tror på gudar. Det betyder inte att de inte skulle kunna tro på ufon eller homeopati. Jag vet vissa ateister som jag aldrig skulle vilja fastna i hissen med, medan jag kan räkna upp tio–tjugo kristna som jag gärna skulle fastna i hissen med för att de är trevliga personer.

Marcus Rosenlund tror inte att han kommer att bli troende när han blir äldre.
– Folk tror att när min generation blir gammal så börjar vi alla lyssna till Harmony sisters och manskörer. Nej! När jag sitter på ålderdomshem kommer jag fortfarande att lyssna på Iron Maiden och Black Sabbath.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds
Foto: Sofia Torvalds



Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34
Det ser ut att bli en spännande andra omgång i ärkebiskopsvalet. Vem ärver Heli Inkinens, Ville Auvinens och Ilkka Kantolas röster?

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05
Thomas Erikson är föreläsare och författare. Han har också skrivit thrillers.

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20
Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17
UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37
Tom Tiainen

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58