Peter Didrichsen visar upp sin favorit av konstnären Pauno Pohjolainens skapelser. Den heter Altarverk och står i Rantasalmi kyrka. (Foto: Michaela Rosenback)
Peter Didrichsen visar upp sin favorit av konstnären Pauno Pohjolainens skapelser. Den heter Altarverk och står i Rantasalmi kyrka. (Foto: Michaela Rosenback)

Munch till Finland efter femton år

På Helsingforsdagen den 12 juni slog Didrichsens konstmuseum åter upp dörrarna efter att ha hållit stängt i över ett år på grund av renovering. I höst väntar en utställning av Edvard Munch och efter det ställer den finska konstnären Pauno Pohjolainen ut sina verk. 3.7.2014 kl. 08:00

En svart skylt med texten Konstmuseum Didrichsen pekar besökarna i rätt rikting. Gården framför museet på Granö i Helsingfors rymmer en parkering, risväxter hämtade från skogen och ett antal tallar. Skogsmarken och tallarna är ett försök att bevara miljön så som arkitekt Viljo Revell, som designat Villa Didrichsen, ville ha den.

Museet har hållit stängt sedan ett år tillbaka och under den tiden har en omfattande renovering genomförts.

– Vi ville framför allt göra museet mer tillgängligt för besökarna. Det här innebär bland annat att vi har byggt om biljettkassan och garderoben som tidigare var en flaskhals. Vi har också installerat hissar och byggt en ramp så att rörelseförhindrade lättare ska kunna ta sig fram, säger museidirektör Peter Didrichsen.

Hålla kvar det gamla

Eftersom museet ligger precis vid finska vikens strandkant har det nu byggts en brygga där besökarna kan lägga till med båttaxi. En viktig del av renoveringen har också varit att bibehålla Revells arkitektur. Eftersom museet var familjen Didrichsens privata bostad under flera årtionden vill man även i fortsättningen förmedla känslan av hemtrevlighet.

Drygt ett år har renoveringen pågått och fastigheten blev färdig till valborg. Gården stod klar att visas upp för publik i slutet av maj.

– Arbetarna jobbade dag och natt för att museet skulle bli färdigt i tid, säger Peter Didrichsen.

Museet öppnade den 12 juni och invigdes då av före detta kulturminister Paavo Arhinmäki och Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen. Att det blev just Arhinmäki och Pajunen är ingen slump.

– Både staten och staden har varit med och finansierat renoveringen, säger Peter Didrichsen.

Först på femton år

För tillfället har museet inte lånat in någon utställning utan visar upp sina egna konstverk under utställningen En Kulturoas.

– Vi vill visa våra dyrgripar. Vissa har inte varit framme på tio till tjugo år, säger Peter Didrichsen.

Till ett av de mest uppskattade verken hör Pekka Halonens Måltiden från 1899. Det var Marie-Louise och Gunnar Didrichsens första gemensamma konstköp och inhandlades år 1942. I övrigt går det också att njuta av bland annat Pablo Picassos, Akseli Gallen-Kallelas och Pekka Halonens konstverk. Den egna utställningen ger också museipersonalen en chans att prova på sin nya teknik innan de stora utställningarna tar vid. I höst besannas nämligen en av Peter Didrichsens önskningar. I och med utställningen Edvard Munch - Livets dans, blir Didrichsens konstmuseum det första museet på 15 år som visar Munch i Finland.

– Det är naturligtvis en stor sak för oss. Idén att få hit Edvard Munch uppstod 2004 så det har varit ett tioårigt projekt. År 2006 hade vi de första kontakterna till Oslo.

År 2013 var det 150 år sedan Munch föddes och det firades med en stor utställning på Nasjonalmuseet och Munchmuseet i Oslo. Det gjorde Munch ännu mer populär världen över och beställningslistan över museer som vill ställa ut hans konst är lång.

– Det är i princip omöjligt att få den här möjligheten. Vi råkade bara fråga vid rätt tillfälle, säger Peter Didrichsen.

I augusti 2013 skrevs kontrakten på och den 6 september i år öppnar utställningen. Största delen av utställningen kommer att bestå av oljemålningar från Munchmuseets Stenersen-samling. Totalt visas ett trettiotal oljemålningar och ett tjugotal grafikverk.

Nutidskonst

Efter Munch väntar en utställning av den finländska konstnären Pauno Pohjolainen.

– Pohjolainen är en intressant konstnär som jobbar mycket med trä, skulpturer och reliefer. Trä är ju ett material som passar bra i Finland, säger Peter Didrichsen.

Pohjolainens konst genomsyras av mystik och har flera religiösa kopplingar. Bland annat jobbar han ofta med olika former av kors och har också skapat altartavlor som går att hitta i Rantasalmi kyrka och Degerö kyrka.

– Konst i den här formen har en evangeliserande uppgift. Pohjolainen är en känd och allmänt uppskattad nulevande konstnär. Dock tror jag inte att folk i huvudstadsregionen känner till honom lika bra. Utställningen är en möjlighet för honom att komma fram också i Helsingfors. Dessutom vill vi på museet jobba för att främja nutidskonst.

Pauno Pohjolainens utställning på Didrichsens museum öppnar den 10 februari 2015.

Michaela Rosenback



Esther Kazen ser kyrkans potential att göra världen bättre.

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45
Vi behöver stå ut med paradoxer i livet, säger Katarina Gäddnäs.

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57
Pia Bengts har i många år jobbat som tf stiftssekreterare.

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33
– Jag vill hellre ge en läsupplevelse än en traditionell kommentar, säger Erik Vikström om sin nya bok.

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01
Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22
Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00
Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41
Daniel Björk

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08
– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28