Peter Didrichsen visar upp sin favorit av konstnären Pauno Pohjolainens skapelser. Den heter Altarverk och står i Rantasalmi kyrka. (Foto: Michaela Rosenback)
Peter Didrichsen visar upp sin favorit av konstnären Pauno Pohjolainens skapelser. Den heter Altarverk och står i Rantasalmi kyrka. (Foto: Michaela Rosenback)

Munch till Finland efter femton år

På Helsingforsdagen den 12 juni slog Didrichsens konstmuseum åter upp dörrarna efter att ha hållit stängt i över ett år på grund av renovering. I höst väntar en utställning av Edvard Munch och efter det ställer den finska konstnären Pauno Pohjolainen ut sina verk. 3.7.2014 kl. 08:00

En svart skylt med texten Konstmuseum Didrichsen pekar besökarna i rätt rikting. Gården framför museet på Granö i Helsingfors rymmer en parkering, risväxter hämtade från skogen och ett antal tallar. Skogsmarken och tallarna är ett försök att bevara miljön så som arkitekt Viljo Revell, som designat Villa Didrichsen, ville ha den.

Museet har hållit stängt sedan ett år tillbaka och under den tiden har en omfattande renovering genomförts.

– Vi ville framför allt göra museet mer tillgängligt för besökarna. Det här innebär bland annat att vi har byggt om biljettkassan och garderoben som tidigare var en flaskhals. Vi har också installerat hissar och byggt en ramp så att rörelseförhindrade lättare ska kunna ta sig fram, säger museidirektör Peter Didrichsen.

Hålla kvar det gamla

Eftersom museet ligger precis vid finska vikens strandkant har det nu byggts en brygga där besökarna kan lägga till med båttaxi. En viktig del av renoveringen har också varit att bibehålla Revells arkitektur. Eftersom museet var familjen Didrichsens privata bostad under flera årtionden vill man även i fortsättningen förmedla känslan av hemtrevlighet.

Drygt ett år har renoveringen pågått och fastigheten blev färdig till valborg. Gården stod klar att visas upp för publik i slutet av maj.

– Arbetarna jobbade dag och natt för att museet skulle bli färdigt i tid, säger Peter Didrichsen.

Museet öppnade den 12 juni och invigdes då av före detta kulturminister Paavo Arhinmäki och Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen. Att det blev just Arhinmäki och Pajunen är ingen slump.

– Både staten och staden har varit med och finansierat renoveringen, säger Peter Didrichsen.

Först på femton år

För tillfället har museet inte lånat in någon utställning utan visar upp sina egna konstverk under utställningen En Kulturoas.

– Vi vill visa våra dyrgripar. Vissa har inte varit framme på tio till tjugo år, säger Peter Didrichsen.

Till ett av de mest uppskattade verken hör Pekka Halonens Måltiden från 1899. Det var Marie-Louise och Gunnar Didrichsens första gemensamma konstköp och inhandlades år 1942. I övrigt går det också att njuta av bland annat Pablo Picassos, Akseli Gallen-Kallelas och Pekka Halonens konstverk. Den egna utställningen ger också museipersonalen en chans att prova på sin nya teknik innan de stora utställningarna tar vid. I höst besannas nämligen en av Peter Didrichsens önskningar. I och med utställningen Edvard Munch - Livets dans, blir Didrichsens konstmuseum det första museet på 15 år som visar Munch i Finland.

– Det är naturligtvis en stor sak för oss. Idén att få hit Edvard Munch uppstod 2004 så det har varit ett tioårigt projekt. År 2006 hade vi de första kontakterna till Oslo.

År 2013 var det 150 år sedan Munch föddes och det firades med en stor utställning på Nasjonalmuseet och Munchmuseet i Oslo. Det gjorde Munch ännu mer populär världen över och beställningslistan över museer som vill ställa ut hans konst är lång.

– Det är i princip omöjligt att få den här möjligheten. Vi råkade bara fråga vid rätt tillfälle, säger Peter Didrichsen.

I augusti 2013 skrevs kontrakten på och den 6 september i år öppnar utställningen. Största delen av utställningen kommer att bestå av oljemålningar från Munchmuseets Stenersen-samling. Totalt visas ett trettiotal oljemålningar och ett tjugotal grafikverk.

Nutidskonst

Efter Munch väntar en utställning av den finländska konstnären Pauno Pohjolainen.

– Pohjolainen är en intressant konstnär som jobbar mycket med trä, skulpturer och reliefer. Trä är ju ett material som passar bra i Finland, säger Peter Didrichsen.

Pohjolainens konst genomsyras av mystik och har flera religiösa kopplingar. Bland annat jobbar han ofta med olika former av kors och har också skapat altartavlor som går att hitta i Rantasalmi kyrka och Degerö kyrka.

– Konst i den här formen har en evangeliserande uppgift. Pohjolainen är en känd och allmänt uppskattad nulevande konstnär. Dock tror jag inte att folk i huvudstadsregionen känner till honom lika bra. Utställningen är en möjlighet för honom att komma fram också i Helsingfors. Dessutom vill vi på museet jobba för att främja nutidskonst.

Pauno Pohjolainens utställning på Didrichsens museum öppnar den 10 februari 2015.

Michaela Rosenback



pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08
Magnus Riska är docent i gammaltestamentlig exegetik. FOTO: ARKIV/HENRIK MIETTINEN

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40
– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00
Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53
Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19