Peter Didrichsen visar upp sin favorit av konstnären Pauno Pohjolainens skapelser. Den heter Altarverk och står i Rantasalmi kyrka. (Foto: Michaela Rosenback)
Peter Didrichsen visar upp sin favorit av konstnären Pauno Pohjolainens skapelser. Den heter Altarverk och står i Rantasalmi kyrka. (Foto: Michaela Rosenback)

Munch till Finland efter femton år

På Helsingforsdagen den 12 juni slog Didrichsens konstmuseum åter upp dörrarna efter att ha hållit stängt i över ett år på grund av renovering. I höst väntar en utställning av Edvard Munch och efter det ställer den finska konstnären Pauno Pohjolainen ut sina verk. 3.7.2014 kl. 08:00

En svart skylt med texten Konstmuseum Didrichsen pekar besökarna i rätt rikting. Gården framför museet på Granö i Helsingfors rymmer en parkering, risväxter hämtade från skogen och ett antal tallar. Skogsmarken och tallarna är ett försök att bevara miljön så som arkitekt Viljo Revell, som designat Villa Didrichsen, ville ha den.

Museet har hållit stängt sedan ett år tillbaka och under den tiden har en omfattande renovering genomförts.

– Vi ville framför allt göra museet mer tillgängligt för besökarna. Det här innebär bland annat att vi har byggt om biljettkassan och garderoben som tidigare var en flaskhals. Vi har också installerat hissar och byggt en ramp så att rörelseförhindrade lättare ska kunna ta sig fram, säger museidirektör Peter Didrichsen.

Hålla kvar det gamla

Eftersom museet ligger precis vid finska vikens strandkant har det nu byggts en brygga där besökarna kan lägga till med båttaxi. En viktig del av renoveringen har också varit att bibehålla Revells arkitektur. Eftersom museet var familjen Didrichsens privata bostad under flera årtionden vill man även i fortsättningen förmedla känslan av hemtrevlighet.

Drygt ett år har renoveringen pågått och fastigheten blev färdig till valborg. Gården stod klar att visas upp för publik i slutet av maj.

– Arbetarna jobbade dag och natt för att museet skulle bli färdigt i tid, säger Peter Didrichsen.

Museet öppnade den 12 juni och invigdes då av före detta kulturminister Paavo Arhinmäki och Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen. Att det blev just Arhinmäki och Pajunen är ingen slump.

– Både staten och staden har varit med och finansierat renoveringen, säger Peter Didrichsen.

Först på femton år

För tillfället har museet inte lånat in någon utställning utan visar upp sina egna konstverk under utställningen En Kulturoas.

– Vi vill visa våra dyrgripar. Vissa har inte varit framme på tio till tjugo år, säger Peter Didrichsen.

Till ett av de mest uppskattade verken hör Pekka Halonens Måltiden från 1899. Det var Marie-Louise och Gunnar Didrichsens första gemensamma konstköp och inhandlades år 1942. I övrigt går det också att njuta av bland annat Pablo Picassos, Akseli Gallen-Kallelas och Pekka Halonens konstverk. Den egna utställningen ger också museipersonalen en chans att prova på sin nya teknik innan de stora utställningarna tar vid. I höst besannas nämligen en av Peter Didrichsens önskningar. I och med utställningen Edvard Munch - Livets dans, blir Didrichsens konstmuseum det första museet på 15 år som visar Munch i Finland.

– Det är naturligtvis en stor sak för oss. Idén att få hit Edvard Munch uppstod 2004 så det har varit ett tioårigt projekt. År 2006 hade vi de första kontakterna till Oslo.

År 2013 var det 150 år sedan Munch föddes och det firades med en stor utställning på Nasjonalmuseet och Munchmuseet i Oslo. Det gjorde Munch ännu mer populär världen över och beställningslistan över museer som vill ställa ut hans konst är lång.

– Det är i princip omöjligt att få den här möjligheten. Vi råkade bara fråga vid rätt tillfälle, säger Peter Didrichsen.

I augusti 2013 skrevs kontrakten på och den 6 september i år öppnar utställningen. Största delen av utställningen kommer att bestå av oljemålningar från Munchmuseets Stenersen-samling. Totalt visas ett trettiotal oljemålningar och ett tjugotal grafikverk.

Nutidskonst

Efter Munch väntar en utställning av den finländska konstnären Pauno Pohjolainen.

– Pohjolainen är en intressant konstnär som jobbar mycket med trä, skulpturer och reliefer. Trä är ju ett material som passar bra i Finland, säger Peter Didrichsen.

Pohjolainens konst genomsyras av mystik och har flera religiösa kopplingar. Bland annat jobbar han ofta med olika former av kors och har också skapat altartavlor som går att hitta i Rantasalmi kyrka och Degerö kyrka.

– Konst i den här formen har en evangeliserande uppgift. Pohjolainen är en känd och allmänt uppskattad nulevande konstnär. Dock tror jag inte att folk i huvudstadsregionen känner till honom lika bra. Utställningen är en möjlighet för honom att komma fram också i Helsingfors. Dessutom vill vi på museet jobba för att främja nutidskonst.

Pauno Pohjolainens utställning på Didrichsens museum öppnar den 10 februari 2015.

Michaela Rosenback



Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38