Peter Didrichsen visar upp sin favorit av konstnären Pauno Pohjolainens skapelser. Den heter Altarverk och står i Rantasalmi kyrka. (Foto: Michaela Rosenback)

Munch till Finland efter femton år

På Helsingforsdagen den 12 juni slog Didrichsens konstmuseum åter upp dörrarna efter att ha hållit stängt i över ett år på grund av renovering. I höst väntar en utställning av Edvard Munch och efter det ställer den finska konstnären Pauno Pohjolainen ut sina verk. 3.7.2014 kl. 08:00

En svart skylt med texten Konstmuseum Didrichsen pekar besökarna i rätt rikting. Gården framför museet på Granö i Helsingfors rymmer en parkering, risväxter hämtade från skogen och ett antal tallar. Skogsmarken och tallarna är ett försök att bevara miljön så som arkitekt Viljo Revell, som designat Villa Didrichsen, ville ha den.

Museet har hållit stängt sedan ett år tillbaka och under den tiden har en omfattande renovering genomförts.

– Vi ville framför allt göra museet mer tillgängligt för besökarna. Det här innebär bland annat att vi har byggt om biljettkassan och garderoben som tidigare var en flaskhals. Vi har också installerat hissar och byggt en ramp så att rörelseförhindrade lättare ska kunna ta sig fram, säger museidirektör Peter Didrichsen.

Hålla kvar det gamla

Eftersom museet ligger precis vid finska vikens strandkant har det nu byggts en brygga där besökarna kan lägga till med båttaxi. En viktig del av renoveringen har också varit att bibehålla Revells arkitektur. Eftersom museet var familjen Didrichsens privata bostad under flera årtionden vill man även i fortsättningen förmedla känslan av hemtrevlighet.

Drygt ett år har renoveringen pågått och fastigheten blev färdig till valborg. Gården stod klar att visas upp för publik i slutet av maj.

– Arbetarna jobbade dag och natt för att museet skulle bli färdigt i tid, säger Peter Didrichsen.

Museet öppnade den 12 juni och invigdes då av före detta kulturminister Paavo Arhinmäki och Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen. Att det blev just Arhinmäki och Pajunen är ingen slump.

– Både staten och staden har varit med och finansierat renoveringen, säger Peter Didrichsen.

Först på femton år

För tillfället har museet inte lånat in någon utställning utan visar upp sina egna konstverk under utställningen En Kulturoas.

– Vi vill visa våra dyrgripar. Vissa har inte varit framme på tio till tjugo år, säger Peter Didrichsen.

Till ett av de mest uppskattade verken hör Pekka Halonens Måltiden från 1899. Det var Marie-Louise och Gunnar Didrichsens första gemensamma konstköp och inhandlades år 1942. I övrigt går det också att njuta av bland annat Pablo Picassos, Akseli Gallen-Kallelas och Pekka Halonens konstverk. Den egna utställningen ger också museipersonalen en chans att prova på sin nya teknik innan de stora utställningarna tar vid. I höst besannas nämligen en av Peter Didrichsens önskningar. I och med utställningen Edvard Munch - Livets dans, blir Didrichsens konstmuseum det första museet på 15 år som visar Munch i Finland.

– Det är naturligtvis en stor sak för oss. Idén att få hit Edvard Munch uppstod 2004 så det har varit ett tioårigt projekt. År 2006 hade vi de första kontakterna till Oslo.

År 2013 var det 150 år sedan Munch föddes och det firades med en stor utställning på Nasjonalmuseet och Munchmuseet i Oslo. Det gjorde Munch ännu mer populär världen över och beställningslistan över museer som vill ställa ut hans konst är lång.

– Det är i princip omöjligt att få den här möjligheten. Vi råkade bara fråga vid rätt tillfälle, säger Peter Didrichsen.

I augusti 2013 skrevs kontrakten på och den 6 september i år öppnar utställningen. Största delen av utställningen kommer att bestå av oljemålningar från Munchmuseets Stenersen-samling. Totalt visas ett trettiotal oljemålningar och ett tjugotal grafikverk.

Nutidskonst

Efter Munch väntar en utställning av den finländska konstnären Pauno Pohjolainen.

– Pohjolainen är en intressant konstnär som jobbar mycket med trä, skulpturer och reliefer. Trä är ju ett material som passar bra i Finland, säger Peter Didrichsen.

Pohjolainens konst genomsyras av mystik och har flera religiösa kopplingar. Bland annat jobbar han ofta med olika former av kors och har också skapat altartavlor som går att hitta i Rantasalmi kyrka och Degerö kyrka.

– Konst i den här formen har en evangeliserande uppgift. Pohjolainen är en känd och allmänt uppskattad nulevande konstnär. Dock tror jag inte att folk i huvudstadsregionen känner till honom lika bra. Utställningen är en möjlighet för honom att komma fram också i Helsingfors. Dessutom vill vi på museet jobba för att främja nutidskonst.

Pauno Pohjolainens utställning på Didrichsens museum öppnar den 10 februari 2015.

Michaela Rosenback



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28