Vi redogör här för svaren på de fyra frågor som vi ställde till kandidaterna i Europavalet. Frågorna sände vi till partikanslierna och bad dem förmedla dem till sina kandidater. De kandidater vars svar saknas har inte svarat på våra frågor. Förkortade svar på två av frågorna ingår i den tryckta upplagan av nummer 20/2014. Nedan finns också några svar som kommit in för sent för att hinna med i tidningen.
Våra frågor:
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Alina Böling, SFP
1. Grundläggande värderingar såsom religionsfrihet måste tryggas också inom EU. I dagens läge kräver EU att alla medlemmar är parter i den Europeiska människorättskonventionen. För medborgarna vore det viktigt att också själva EU skulle bli en av avtalsparterna.
2. Mina politiska värderingar bottnar i en respekt för de mänskliga och grundläggande rättigheterna. I den kontexten särskiljer jag inte på något religionssamfunds intressen utan vill fatta politiska beslut som beaktar och respekterar alla grupper i samhället.
3. Se svar ovan.
4. Se svar ovan.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Christina Gestrin, SFP
1. Förutom att EU är en handelspolitisk union är den också en värdepolitisk union. Till EU: s grundvärden hör att respektera mänskliga rättigheter och motverka diskriminering. Dessa värden är också kristna grundvärden. För mig är det viktigt att respekten för människan och omsorgen för omgivningen samt bevarandet av fred är högt på EU:s politiska agenda.
2. I EU finns det många människor som har någon annan religion än den kristna. Det viktiga är att vi alla respekterar varandras religion, kultur och etnicitet. Den kristna tron har en mycket stark position i EU:s medlemsländer och lagstiftningen sker på nationell nivå. EU kan inte bara bejaka en religion eftersom unionens invånare hör till olika trossamfund.
3. Jag anser att vi alla har ett ansvar för varandra och vår omgivning, både lokalt och globalt. De som är starka ska stå upp för den svaga. Minoriteter bör respekteras. Konflikter ska lösas genom förhandlingar och dialoger, inte med våld. Politik är för mig mycket ideologiskt. Jag vill vara med om att rädda världen. Det finns en koppling till tro i den tankegången.
4. Den finlandssvenska kyrkan kan räkna med att jag bidrar till att bevara starka finlandssvenska nätverk i EU, något som även vår kyrka kan ha glädje av. Som Folktingsordförande och långvarig riksdagsledamot har jag en djup förankring och erfarenhet av att kämpa för Svenskfinland. Jag hjälper gärna där det behövs.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Sven Jerkku, SFP
1. Värnandet om de mänskliga rättigheterna likaså minoriteternas ställning är frågor som såväl kyrkan som EU bör ta ställning till och bevaka.
2. Jag arbetar för att det inte ska uppstå olika fronter. Ingen har nytta av motsatsförhållanden. Jag står upp för människors lika rätt och värde, i kyrkan precis som i övriga samhälle. Jag anser att allas rätt att delta i samhället bör ske på samma villkor. För mig är det en sann kristen värdering likväl som värderingen om mänskliga rättigheter och minoriteternas ställning.
3. Jag tror på öppenhet, att människor har lika värde och jag har en stark framtidstro. Jag vill arbeta mot de krafter som försöker vrida tiden tillbaka. Vi ska skapa den framtid vi vill ge våra barn. Det kristna budskapet och min tro på allas rätt att delta i samhället på samma villkor, värnandet om mänskliga rättigheter och bevakning av minoriteternas ställning utgår från samma värderingar.
4. Kyrkan gör ett enormt arbete för den skatt vi betalar – men det är inte nödvändigtvis alla som upplever det i praktiken. Det är lite samma sak som att vi betalar skatt för sociala funktionen i samhället även om vi inte nödvändigtvis själva tar del av den. Jag lyfter gärna fram frågor som berör människan och livet.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Britt Lundberg, SFP
1. Nära förknippat med de kristliga värderingar ligger frågan om hur den pågående ekonomiska krisen påverkar utsatta grupper inom unionen och de desperata flyktingar som ser Europa som sin sista utväg i livet. Frågan om hur arbetslösa, fattiga, ungdomar och invandrare behandlas ska alltid ligga i förgrunden i EU-processen. Även kampen mot främlingsfientligheten kräver EU:s resoluta insatser i takt med populistiska krafter vinner terräng runt om i EU-länderna.
2. Med de utmaningar som unionen står inför bör våra krafter gemensamt inriktas på ett traditionellt kristet humanitärt arbete där kyrkorna tar ett ansvar för Europas framtid.
3. Min kristna identitet har alltid varit både en styrka och en drivkraft i mitt politiska arbete. Jag har tagit strid för att ett eventuellt införande av konfessionslös religionsundervisning inte ska få påverka våra kristna traditioner i skolornas jul- och avslutningsfirande. Vårt kristna arv och våra värderingar är grunden för vårt samhälle och vår lagstiftning. Den ska vara därför kunna vara en del av skolans vardag.
4. I min person får kyrkan en representant som värnar om EU som en fullständigt religionsneutral organisation. Men i varje fråga slår jag samtidigt slår vakt om att unionen respekterar medlemsländernas religiösa drag på det sätt som framgår i unionsfördraget. Jag kommer alltid att finnas tillgänglig för diskussioner i de fall ekumeniska representanter önskar framföra sina synpunkter. Den gyllene regeln är en fin ledstjärna.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Wivan Nygård-Fagerudd, SFP
1. Att tro och få utöva sin tro är en grundläggande mänsklig rättighet. Den rätten kränks på väldigt många håll i världen. Globalt är kristna den mest förföljda gruppen i dag. Förföljelse på grund av religiös övertygelse är en fråga EU inte får skygga för. Vilken trosriktning det än gäller. Det är inte heller tolerans att vilja osynliggöra religiösa särdrag och putsa bort uttryck för tro ur det offentliga rummet. Den här trenden är farligt nära hur de nationalistiska rörelsernas misstänkliggör folkgrupper. Här behöver EU mod att genomgående främja mångfald och motverka all slags diskriminering. Ett öppet samhälle ser, tolererar, respekterar och välkomnar olikhet. Att stöda demokratisträvanden, visa solidaritet med fattiga länder och hjälpa drabbade ser jag som en tillämpning av det kristna budskapet och EU:s skyldighet. EU är ett rikt område, så det är ingen änkans skärv vi talar om, men ett sätt att bära ett globalt ansvar och dela med sig.
2. En kristen människosyn är grunden för en human europeisk lagstiftning, där fred och frihet, jämlikhet och broderskap är övergripande mål. När ekonomin placeras i högsätet bör kyrkan och de kristna i alla lägen stå upp för en politik som sätter människan och människovärdet främst. I detaljfrågor är det däremot skäl att vara försiktig med att koppla politiska frågor till tro.
3. Allt. Mitt samhällsengagemang är ett sätt att omsätta min kristna tro i handling. I tron finns drivkraften att stå upp för de svaga och utsatta, att motarbeta orättvisor och att verka för sann öppenhet. Stora, grundläggande ideal, och just därför nödvändiga som grund för samhällsbygget.
4.En vis luthersk präst uttryckte sig så här: ”Det finns bara en rörelse, och det är rörelsen närmare Kristus.” Den rörelsen vill också jag tillhöra. Den evangelisk-lutherska kyrkan är både mitt hem och en del av den här världsvida rörelsen. Jag vill vara ett språkrör för min kyrka, och en brobyggare som betonar det vi har gemensamt.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Marcus Rantala, SFP
1. Många frågor i det kristna budskapet, som omtanke om medmänniskan och kampen mot fattigdom och utslagning, är också bärande tema i den europeiska unionen. Vad gäller direkt kyrkolagstiftning så tror jag att det nationella beslutsfattandet är den rätta nivån, där finns inga behov till harmonisering.
2. Sällan finns det direkta motsatsförhållanden. Kristna i Europa kan dessutom ha ganska stora skillnader i synen på en del frågor. Vi ska inte bygga motsättningar utan hitta lösningar.
3. Jag är kristen och det är en viktig värdegrund och ett aktivt val från min sida.
4. Jag har i mitt nuvarande jobb hållit en ständig kontakt till kyrkan, då många av de frågor som regeringen behandlar berör kyrkan och naturligtvis människan som är både i samhällets och kyrkans fokus. Det är ett viktigt nätverk som jag gärna odlar vidare som MEP.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Silja Borgarsdóttir Sandelin, SFP
1. Alla människors lika värde bör beaktas och respekteras i allt beslutsfattande.
2. I en globaliserad värld och ett mångfaldigt Europa får vi inte inskränka på individers mänskliga rättigheter bara för att vi har olika traditioner, religioner eller övertygelser.
3. Den värdegrund jag är uppvuxen i, i det nordiska samhället, betonar bland annat medmänsklighet, jämlikhet och omsorg om varandra. Detta är värderingar som är viktiga för mig.
4. Evangelisk-lutherska kyrkan liksom hela Europa får i sådana fall en engagerad, social, kunnig europaparlamentariker med genuint intresse att arbeta för ett EU som finns till för fred och stabilitet samt för att genom hög kunskapsnivå tackla framtida utmaningar och en vilja att föra EU närmare dess medborgare.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Karl von Smitten, SFP
1. Enligt Lissabonfördraget ska EU föra en ständig dialog med kyrkorna i Europa, men EU blandar sig inte i ländernas lagar beträffande kyrkornas ställning och rättigheter.
2. Kyrkorna som representanter för kristendomen på jorden ska sträva efter gemensam syn på etiska frågor i sjuk-och hälsovård (aborter, eutanasi och rätt att vägra vård), ekonomi och miljövård.
3. Som läkare arbetar jag för de sjuka och svaga och för att kristendomen inte ska gömmas bort i samhället
4. Då finns det åtminstone en i parlamentet som inte motarbetar kristendomen som värdegrund i Europa.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Päivi Storgård, SFP
1. Det är viktigt att tala för de mänskliga rättigheterna, som också de kristna underskriver. Få saker talar så tydligt om ett samhälles moraliska och etiska nivå som hur flyktingar och andra migranter behandlas. En viktig del av detta är också arbetet mot människohandel. Vapenhandel borde man också diskutera öppet. Klimat- och miljöfrågor är likaså kristna frågor. EU:s framtida utvidgning till Östeuropa kommer också att lyfta fram frågor på kyrklig och kristen nivå.
2. I vissa kyrkor finns det ett stort motstånd mot homosexuella och deras möjlighet att gifta sig och få vara föräldrar. I det här fallet ska man vara lika inför lagen på grund av de mänskliga rättigheterna.
3. Absolut. Hela mitt politiska arbete baserar sig på den västerländska och kristna kulturen. Man kan inte påstå, att vi nu lever utanför vårt arv.
4. Jag kommer att försvara människan och hennes rätt till sin religion och kyrkans fortsatta möjligheter att samarbeta med de politiska beslutsfattarna. Jag vill också ge mera synlighet för diakoniarbete och annat kyrkligt arbete, som människorna kanske inte känner så bra till.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Nils Torvalds, SFP
1. Moralfrågor kommer oundvikligen upp, men i övrigt skall religionsfrågor nog vara individens eget ansvar.
2. I praktiska politiska frågor måste vi fatta praktiska politiska beslut. Jag tror inte att jag än så länge har upplevt en enda fråga där det skulle ha funnits en enad kyrklig eller kristen front.
3. Det du gör en av dessa mina minsta bröder gör du ock mot mig …
4. Att det finns en finlandssvensk röst och finlandssvenska öron, som lyssnar!
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Bo-Göran Åstrand, SFP
1. Kyrkorna själva ska ha rätt att bestämma om sina inre angelägenheter gällande tro och lära. EU skall inte begränsa kyrkornas självständighet och verksamhetsmöjligheter. Däremot kan beslut som fattas i EU få konsekvenser för kyrkan som organisation i frågor som arbetslagstiftning, administration och förvaltning. Många av besluten och verksamheterna inom EU har också en koppling till värderingar. EU:s ekonomiska och sociala politik säger mycket om hur man ser på människovärdet, ansvaret och respekten för varandra. Här har kyrkorna en viktig roll i att lyfta fram ansvaret för medmänniskan och varje människas värde.
2. I frågor som rör kyrkornas tro, bekännelse och lära har en enad kristen front sin egen suveränitet och tyngd. Det skulle vara bra om kyrkorna i högre grad än nu kunde stå enade i ord och handling i dagens samhälle. Det ekumeniska arbetet, i vilket jag själv också är engagerad, strävar efter att göra det möjligt.
3. Allt! Min tro och de värderingar jag lyfter fram i valet följer mig överallt. Tro betyder för mig förtröstan på Gud och ansvar för medmänniskorna. Jag vill vara med och bygga ett samhälle som slår vakt om människovärdet och solidariteten. Det är därför jag framhåller de grundläggande värderingarna som har sina rötter i kristendomen.
4. Jag känner vår kyrka mycket bra genom mitt arbete i församlingen och genom mina förtroendeuppdrag i kyrkomötet och i ett flertal styrelser och kyrkliga organisationer. Som invald i EU-parlamentet skulle jag använda de kunskaperna och erfarenheterna. Jag skulle också bidra med information och vara lyhörd för kontakter från fältet.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Niklas Andersson, KD
1. Europeiska unionen ska stå för fred, frihet, stabilitet och trygghet. Unionen ska jobba för att mänskliga rättigheter förverkligas och förbättras i hela världen. Religionsfriheten är en viktig mänsklig rättighet och inom EU ska man slå vakt den friheten. EU ska också jobba mot de religiösa förföljelser som pågår på olika håll i världen. Etiskt viktiga frågor som genmanipulerad matproduktion eller eutanasilagstiftning i olika länder i Europa kan bli föremål för debatt. Miljö- och klimatpolitiken kan också ses som en kristen fråga eftersom den handlar om hur vi förvaltar skapelsen.
2. Det är väldigt få frågor där man upplever att kyrkan eller det kristna fältet skulle vara enat. Därmed är det en utmaning för det kristna organisationsfältet att först ena sig kring vad som är entydiga kristna frågor.
3. Min tro är ett sätt att vara, ett sätt att leva. Min tro är med mig i mitt dagliga liv och den tar sig uttryck i de dagliga val jag gör.
4. Personligen för jag gärna en dialog med den evangelisk-lutherska kyrkan om det arbete kyrkan gör i samhället och vad kyrkan har för tankar om den tid vi lever i.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Sari Essayah, KD
1. Lagstiftningen som gäller kyrkor och religiösa samfund ska behandlas på nationell nivå. EU bör föra regelbunden dialog med kyrkorna enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förra året antog Europarådet riktlinjer för främjande av religionsfrihet. Dessa riktlinjer styr medlemsländernas aktioner inom EU och i relationerna till andra länder. Europaparlamentet har vädjat för minoriteternas rätt till religionsfrihet, även de kristna minoriteternas. De teologiska frågorna hör varken till statsmakten eller EU.
2. Den kyrkliga eller kristna fronten är inte speciellt enad i politiska frågor, vilket är helt naturligt. Mest enade är man om människovärdet och försvaret av de mänskliga rättigheterna. Däremot hör lagstiftningen i frågor som abort, preventivmetoder, eutanasi eller äktenskap mellan samkönade par till medlemsländerna, även om parlamentet har tagit ställning i dessa icke-lagstiftande betänkanden.
3. Som kristen grundar hela min världsåskådning på tron till Jesus. Från detta sammanhang kommer alla de värderingar på vilka jag försöker ha som grund i de beslut jag fattar.
4. Jag har främjat kontakterna mellan kristna parlamentsledamöter och även tjänstemän genom att leda den ekumeniska bönefrukosten och gruppen som ordnar det årliga Europeiska bönefrukostevenemanget. Förra året bjöd jag Finlands ekumeniska råd till evenemanget och föreslog att ekumeniska rådets generalsekreterare Heikki Huttunen skulle väljas till årets europeiska finländare, vilket han även valdes till. Jag har varit med i flera paneldiskussioner och seminarier under Europeiska kyrkokonferensen och lutherska kyrkans värdeseminarium i Bryssel. Jag tror att jag skulle kunna fortsätta detta arbete ännu mer framgångsrikt under kommande valperiod.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Tom Himanen, KD
1. Det har blivit vanligt att man försöker rensa bort religionen och speciellt kristendomen från vårt samhälle och vår kultur. Rensningen sker medvetet och omedvetet. För fem år sedan lät Europeiska kommissionen göra kalendrar för fem miljoner euro, i vilka man hade inkluderat festhelger, men inte julen och påsken. Oavsett om rensningen är medveten eller omedveten, behövs det en person i Europaparlamentet om kan se till att kristendomen tas i beaktande i beslutsfattandet.
2. Jag agerar i alla förhållanden enligt mitt samvete som styrs av min kristna tro. Om andra fördelar eller intressen kör över mitt samvete har jag gjort ett misstag.
3. På Helsingfors järnvägsstation mötte jag en gång en handikappad man. Han gick trevande och jag ville göra något för honom. Men hur kan jag egentligen kunde hjälpa honom. Jag kan inte ge honom hälsa och att ge pengar kunde vara förolämpande. Skulle ge tummen upp och säga: ”Kämpa på.” På två sekunder kom jag kom inte på någon vettig lösning än att le varmt mot mannen. Då bestämde jag mig för att jag vill göra något för att underlätta den mannens liv.
4. Jag har inte för avsikt att åka på korståg och jag tänker inte tvinga Europa att underställa sig den evangelisk-lutherska kyrkan. För tillfället är det vanligt att tolka religionsfriheten som en frihet från religion, och det är jag emot. Jag anser att religionsfrihet innebär en frihet att tro på det sätt man själv vill. Alltså skulle kyrkan, som en följd av att jag blir vald, ha mera utrymme att verka.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Jouko Jääskeläinen, KD
1. Religionsfriheten är en viktig princip som måste förstärkas. Vi kunde officiellt utnämna kristendomen som grunden till de viktigaste arven i Europa.
2. Vi behöver inte bara en gemenskap av något slag, utan också ett positivt kulturarv som grund för vår gemenskap. Det gäller beslut om lag, jämlikhet och andra viktiga västerländska värderingar. De hänger inte ”fritt i luften”.
3. Familjen och äktenskapet mellan en kvinna och en man är en tydlig princip för oss. Den lagliga fria aborten har gjort många av de europeiska länderna till de snabbast åldrande staterna i världen. Friheten för den kristna manifestationen måste bevaras. Det behövs inga negativa attityder till de olika tänkesätten.
4. Jag känner den evangelisk-lutherska kyrkan ganska bra. Jag är ekumenisk i relationen till alla kyrkor och kan bra utvärdera helheten och nyttan av olika besluten för kyrkor och samhällen.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Jukka-Pekka Kuokkanen, KD
1. Religionsfriheten är den viktigaste. På sistone har det vart mycket tal om den negativa religionsfriheten, rätten att inte idka religion. Vi måste kämpa för den positiva religionsfriheten, att fritt kunna utöva sin religion. Den hotas i det liberala eller till och med ateistiska samhället.
2. Det finns många skillnader i hur man ser på samhället: man kan ju tala om den kristna högern eller till och med den kristna vänstern.
3. Hela min människosyn bottnar i min tolkning av tron och Bibeln. Människan är skapad att vara en kreativ, utvecklande varelse med stor kapacitet för både det goda och de onda. Men sist och slutligen baserar sig allt på Guds nåd! I praktiken syns det här i min strävan efter rättvisa.
4. Mitt kristna hem är inte i den lutherska kyrkan. Men jag har stor respekt för det goda arbete som kyrkan har gjort i vårt land under de senaste decennierna. Jag ser ingen principiell skillnad i mitt politiska arbete mellan olika kristna kyrkor och lovar att kämpa för dem alla.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Laura Peuhkuri, KD
1. Europa är byggt på kristna värderingar. EU bör uppskatta människorätten, lagligheten och religionsfriheten.
2. –
3. Tron är grunden till allt som jag gör.
4. Kyrkorna ska ha rätt att behålla den rollen de har i dag. Jag för min del vill försvara religionsfriheten.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Mia Puolimatka, KD
1. EU måste vara medvetet om hur viktigt det är att kämpa för att ha politiskt aktiva medlemmar i sina medlemsstater. EU måste inrikta sig på principer som bygger rättsstatens grundmål. Målet innehåller det absoluta människovärdet och grundläggande rättigheter. EU måste också vara framstegsvänligt på områden som gäller religionsfrihet och trygghet. Det handlar om människans rätt att vara och leva som Guds avbild.
2. Det finns inga andra värderingar som står över den kristna värdegrunden. Enligt min åsikt måste den kristna traditionen vara erkänd som fullvärdig inom EU. Den blomstertid hör ihop med vår kristna tradition och den psalmen måste få höras i alla skolor inom EU. Eller står EU över den kristna värdegrunden? Förhoppningsvis inte.
3. Naturligtvis. Jag är medlem i KD som gör ett mycket värdefullt arbete för det finska samhället och för EU.
4. Som Kristdemokrater arbetar vi grundläggande för en positiv religionsfrihet. Enligt min åsikt är det viktigt, att alla människor har rätt att tro som han eller hon vill. Man måste också ha frihet att tilllämpa sin religion eller att få byta den till en annan. Det är också mycket viktigt, att finländarna kan studera konfessionell religion i skolan. Det ger eleverna en värdefull allmänbildning som utgör en kompass här i världen. Om vi inte vet det varifrån vi kommer vet vi heller inte vart är på väg.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Päivi Räsänen, KD
1 och 2. Genom tiderna har värderingen av människolivet och betoningen av varje människas oersättliga värde varit viktiga för de kristna. På EU-nivå har också frågor om människovärdet och mänskliga rättigheter varit centrala. Respekten för människovärdet, familjen, livet, kärleken till nästan, arbetet och företagsamheten är värden som kristdemokraterna arbetar för, både i Finland och i EU. Att värna om miljön är också viktigt för oss. Jag anser att också dessa värden är kristna värderingar.
3. Ja, en hel del. Tron är värdegrunden jag ser som en viktig utgångspunkt i samhällspåverkan. Politikens viktigaste mening är att hjälpa andra människor och att deras liv tryggt. Tron och den människobild som speglas i tron ger motivation för detta. Tron påverkar också arbetsmoralen, ger styrka och stärker hoppets betydelse i svåra tider.
4. I ett Europa med en allt mer splittrad värdegrund glömmer man ofta att religionsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet som är garanterad i internationella avtal. Det gäller också de kristna. Under den senaste tiden har religionsfrihetens negativa tolkning, friheten att låta bli att bekänna tro och att avsäga sig religionsutövning betonats allt mer. En positiv tolkning av religionsfriheten har starka rötter i Finland och Europa. Religionsfrihet betyder att man har rätt att bekänna sin tro och att leva ut den. Tron ska få synas och höras och kyrkan ska få synas och höras. Som Europaparlamentariker kommer jag att försvara den positiva tolkningen av religionsfrihet som en mänsklig rättighet. EU-lagstiftningen har en stor betydelse i hur man ska tolka mänskliga rättigheter i Europa.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Tiina Tuomela, KD
1. De kristna värderingarna och de mänskliga rättigheterna måste respekteras. Religionsfriheten är också mycket viktig.
2. –
3. –
4. Kristna värderingar står i förgrunden i min politik. Vi måste ha mycket mera omsorg om de fattiga.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Peter Östman, KD
1. EU bör fortsätta sitt arbete för att främja religionsfriheten i alla medlemsstater och grannländer. Den räknas ju som en av de mänskliga rättigheterna och finns uttryckt till exempel i Europakonventionen.
2. Det borde inte få finnas något motsatsförhållande. Jag anser att de värderingar som har sin grund i kristendomen är den bästa grunden för ett välmående och fungerande samhälle. Vi måste fortsätta att arbeta för att främja demokrati, frihet, människovärde och mänskliga rättigheter i världen. EU borde fungera som moralisk ledare när det söks lösningar i internationella frågor. Motivet för Finland att ta emot flyktingar ska inte vara en kortsiktig investering med hög ekonomisk avkastning. Nej, vi ska ta emot krigsdrabbade människor av humanitära skäl. Det unika, okränkbara och universella människovärdet är den kristdemokratiska ideologins kärna. Det gäller alla människor oavsett etnicitet, härkomst eller hur lönsamma de är för samhället.
3. För mig har tron inte alltid varit självklar. Jag började tidigt som företagare på åttiotalet. Jag upplevde en tid jag prövade och ifrågasatte allt, inte minst min barndomstro. Jag genomgick misslyckanden och tvivel. Men genom nåd och upprättelse fick jag en fastare och tryggare tro som jag kunde luta mig mot. Ibland har jag förvånats över hur Gud hjälpt mig. Ibland har jag påtagligt erfarit att Gud lett mig in i olika uppdrag i affärslivet och senare i politiken. När jag ser tillbaka på mitt liv kan jag konstatera att detta inte lyckats om inte Gud varit med.
4. Målsättningen med kyrkans verksamhet i EU-frågor är att föra fram ett kristet perspektiv i olika substansfrågor och vid behov påverka beslutsfattandet på såväl nationell som EU-nivå. Tillsammans med andra europeiska kyrkor ska den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, utgående från den kristna tron, bygga ett humant och socialt medvetet Europa där mänskliga rättigheter och grundvärden som fred, rättvisa, frihet, tolerans, delaktighet och solidaritet görs gällande. Blir jag invald vill jag medverka till att kyrkan bereds möjligheter att stärka sin påverkan och närvaro, samt att kyrkan ska nå sina uttalade målsättningar. Jag kan bidra med de många fina nätverk jag byggt upp ända sedan år 2009. Jag deltar aktivt i de möten som EPP-ED parlamentsgruppen ordnar i Bryssel. Dessutom har jag en bra plattform genom ordförandeskapet i European Christian Political Movement. Genom dessa nätverk står jag till tjänst.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Anneli Jäätteenmäki, C
1. Religionsfrihet debatteras även på EU-nivå. Det är viktigt då religionsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet.
2. Jag ser ingen konflikt mellan mitt arbete och kristna värderingar. Under de senaste åren har EU jobbat mycket på ekonomiska- och bankfrågor på bekostnad av sociala frågor. Jag tycker att EU bör koncentrera sig mer på saker som berör vanliga människor, deras arbetsliv och vardag. EU:s konkurrenskraft bör inte sätta den sociala rättvisan på spel.
3. Javisst. Alla människor har lika värde och alla människor borde behandlas lika. Det är min viktigaste princip i politiken.
4. Jag är medlem av kyrkans EU-delegation som arbetar under ledning av ärkebiskopen. Så samarbetet mellan kyrkan och mig fungerar utmärkt.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Antti Kaikkonen, C
1. Förhållandet mellan EU-medlemsländerna och de olika kyrkorna behandlas på nationell nivå. Varje EU-medlemsland kan själv bestämma sin relation till Finland och den evangelisk-lutherska kyrkan. Jag har ingen lust att ändra på den aktuella situationen. Det finns många frågor som både jag och kyrkan anser att borde behandlas på EU-nivå, såsom mänskliga rättigheter, religiös frihet, fred och tolerans. Förutom det finns frågor som klimatförändringen och hållbar utveckling som det är klokt att bestämma om och tänka på tillsammans.
2. Ett av den evangelisk-lutherska kyrkans mål är att EU utvecklas till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar och solidarisk union. Centerpartiet vill däremot sätta strikta gränser för påfyllning av den ekonomiska solidariteten. Vi backar inte upp gemensamma skulder.
3. Tanken på rättvisa och försvar av de svagare bygger på den.
4. Jag är altid redo att komma och diskutera gemensamma saker och jag vill försvara vår finska livsstil, i vilken vår kyrka spelar en stor roll.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Jouni Ovaska, C
1. Kyrkliga frågor bör behandlas på nationell nivå. EU:s roll är arbeta med jämställdhet och mänskliga rättigheter. Jag anser att kyrkan är en bra expert.
2. –
3. –
4. Jag arbetar för kristna värderingar.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Olli Rehn, C
1. I allmänhet borde man respektera kyrkornas autonomi. Det är viktigt att de europeiska kyrkorna i det arbetet har ett bra ekumeniskt syfte.
2. –
3. Allt politisk engagemang måste bottna i klara värderingar. Den djupa strömmen av europeiskt tänkande har uppstått från två källor: den kristna tron och humanismen; ett arv av upplysning och bildning. Trots att det finns faktorer som skiljer oss åt finns det också sådant som är i grunden gemensamt. Det är respekten för människan och människovärdet. Den skapar en grund för ekumeniskt tänkande och europeiskt politiskt samarbete.
4. En stark ekumenisk röst och brobyggare i Europa!
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Hannu Takkula, C
1. Religionsfriheten diskuteras redan nu ganska mycket här i Europaparlamentet. Framöver blir det ett av de teman som får ständig uppmärksamhet. Kyrkorna är involverade i olika utvecklingssamarbeten. Det betyder att deras behandling också är förknippad med den kristna och kyrkliga synvinkeln. Det gäller också en hel del andra saker som diakoni, ungdomsarbete och utbildning. I parlamentets beslutsfattande borde man ta hänsyn till kyrkornas perspektiv på det mänskliga och miljömässiga välbefinnandet och de etiska frågor där kyrkorna har ett viktigt budskap.
2. Jag har svårt att tro att det skulle uppstå en situation där jag kunde lägga undan min kristna tro och dess värderingar och ersätta den med andra värderingar.
3. Det kristna budskapet och de i Bibeln grundade värderingarna kommer alltid att vara en oskiljaktig del av mitt sätt att göra bedömningar och fatta politiska beslut. Den kristna tron fortsätter att påverka mitt sätt att göra politik och den är inblandad i all min politiska verksamhet. Det ger också en grund för min önskan att försvara de ståndpunkter och perspektiv som jag tycker är närmast de kristna bedömningarna.
4. Arbetet för religionsfrihet kommer att fortsätta. I Europaparlamentet diskuteras hela tiden frågor som påverkar religion och kyrkor inom EU och dess medlemsländer. Jag vill vara uppmärksam i de här frågorna och försöka försvara allt som är betydelsefullt för kyrkorna och se till att de kristna aspekterna beaktas i parlamentets beslutsfattande.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Tuula Peltonen, SDP
1. På EU-nivå kan frågor om religionsfrihet, mångkulturalism och mänskliga rättigheter överallt behandlas. Det är mycket viktigt att man kan diskuterar varje människas rätt att leva fritt och att få tro fritt i hela Europa. De kristna värderingarna lär oss respektera varandra var än i Europa vi lever.
2. Jag tror att i dag vi måste fatta så hårda beslut att de kristna värderingarna tyvärr inte är de första man uppmärksammar.
3 Jag vill alltid föra en politik där jag kan hjälpa den vanliga människans vardagliga liv. Varje människa är värdefull.
4. Jag är medlem i evangelisk-lutherska kyrkan och vill föra politik med kristna värderingar.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Mitro Repo, SDP
1. Genom att garantera medborgerliga friheter som religionsfriheten är EU ett stabilt stöd också för kyrkan. De aspekter som hänför sig till den sociala rättvisan är centrala ur ett kristet perspektiv. EU behandlar inte direkt konfessionella frågor, men värdegrunden har ett starkt kristet ursprung.
2. Den kristna tron ger en värdegrund som jag baserar mina värderingsval på. Många lagstiftningsfrågor inom EU är rent tekniska och kommersiella frågor som det inte finns något entydigt etiskt svar på. Men man måste alltid försäkra sig om att man till exempel inte trampar ner de svaga i samhället genom en logik som gäller i affärslivet.
3. Min livserfarenhet och -övertygelse är den kristne prästens. Över 70 000 medborgare valde in mig i parlamentet senaste val väl medvetna om att min kristna övertygelse styr mitt arbete. Man kan ta ställning till många saker utgående från den kristna tron, till exempel att hjälpa de svaga och skydda minoriteterna. Under mina resor i landskapen träffar jag regelbundet människor som är i en sämre position, bland andra personer som rehabiliteras efter psykisk sjukdom? Om man träffar endast biskopar och kommundirektörer fjärmas man från livet.
4. Jag är en ortodox präst, men jag har vuxit upp i ett till 99-procentigt lutherskt land. Jag känner mig därför nära den lutherska kyrkan och jag uppskattar dess kristna traditioner. Med alla krafter befrämjar jag den ekumeniska samarbetet mellan kyrkorna och jag fungerar gärna som en bro till de cirka åttio mep:ar som sitter i parlamentet.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Kaarin Taipale, SDP
1. Endast religionsfriheten.
2. De mänskliga rättigheterna och till exempel hälsofrågorna. Vem kan säga, att det finns en enad kyrklig eller kristen front?
3. Nej. Politik är politik, och tro är tro.
4. Varför skulle kyrkan ha nytta av vad jag gör? Jag betalar kyrkoskatt oberoende.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Li Andersson, VF
1. Alla EU-medlemsländer har förbundit sig att trygga religionsfriheten som en del av de mänskliga grundrättigheterna. I övrigt är jag för en separation av kyrka och stat. Jag ser inte något skäl att behandla trosfrågor på ett politiskt forum.
2. För mig går nog andra värderingar och intressen före en enad kyrklig front i alla politiska frågor. En enad kristen front är till för kristna. En gemensam värdegrund som bygger på att allas mänskliga rättigheter tryggas är något som alla människor, oberoende av trossamfund kan ha.
3. Jag är inte medlem i kyrkan.
4. Jag försvarar starkt rätten till religionsfrihet, liksom alla andra grundrättigheter. Jag har via mina studier och mitt politiska engagemang erfarenhet att jobba med människorätts- och flyktingfrågor. I samband med det arbetet har samarbetat med kyrkan.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Antero Eerola, VF
1. Jag anser att religion, politik och stat inte ska sammanblandas inom EU eller dess medlemsstater. Offentliga, statliga och religiösa institutioner ska verka separat. Religionen är en privatsak. Samtidigt måste staten ändå respektera folks religiösa känslor.
2. Jag hänvisar till föregående svar. Jag anser att religiösa uppfattningar inte ska blandas in i politiken.
3. Religiösa frågor och folks möjliga gudsrelation är privatsaker. Därför anser jag att EU-valets kandidater inte har skäl att redogöra för sådana frågor.
4. Knappast någon. Jag vill påminna om att det också finns en annan stark kristen tradition i Finland som upprätthålls av den ortodoxa folkkyrkan.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Annika Lapintie, VF
1. Religionsfriheten är en grundrättighet i likhet med yttrandefriheten och åsiktsfriheten som måste tryggas inom hela EU. Alla borde ha rätt att utöva sin egen religion men också ha rätt att inte oskäligt utsättas för andras religioner. Europa blir mångkulturellt och de här frågorna måste lösas så att alla behandlas lika oavsett ursprung eller världsåskådning.
2. För mig hör religionen först och främst till privatlivet. När människornas grundbehov är uppfyllda, man är välmående och känner sig trygg, har man också möjlighet att utöva religion, eller annars ägna sig åt ideella, intellektuella och andliga ärenden.
3. Jag tror på människornas likvärdighet och jämnlikhet oavsett kön, etnisk ursprung, hudfärg eller ekonomisk och social bakgrund. De här värderingarna är centrala i den politik som jag vill föra fram.
4. Jag tror det är till kyrkans fördel att samhället är rättvist och välmående, att man minskar fattigdomen och att människorna inte diskrimineras.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Eija-Riitta Korhola, Saml.
1. Även om europaparlamentet har ganska lite makt i utrikespolitiken är religionsfriheten en av de viktigaste frågorna i den ”urgencies”-grupp jag deltar i. Gruppen behandlar akuta brott mot de mänskliga rättigheterna. EU har också utrikespolitiska riktlinjer om religionsfriheten. En del av den europeiska utvecklingsbudgeten är också riktad till kyrkliga eller religiösa organisationer och det borde värderas i politiken. Andra teman där religiösa värderingar ofta spelar en roll är sociala frågor, miljöfrågor samt hållbar utveckling och flyktingpolitik. Därför är det också viktigt att lyssna på kyrkorna i den sociala dialogen.
2. EPP-gruppen som jag är en del av består av många kristliga partier och har därför flera kristna värderingar. Det märker man oftast i sociala frågor där EU inte har mycket kompetens. EPP-gruppens nyckelvärden är omsorg om människor och individens värdighet. Det främjar vi i ekonomiska, miljö- eller utrikespolitiska frågor. Subsidiaritetsprincipen bottnar också i katolsk sociallära. Man kan här inte riktigt särskilja på kristet och sekulärt tankesätt.
3. Tanken att bygga ett fridsamt, humant och socialt medvetet Europa som baserar sig på rättvisa, tolerans och frihet har följt mig sedan jag lärde jag känna den europeiska kristdemokratin som ung studerade i Wien. Då var jag någon slags aktivist och smugglade Biblar till det kommunistiska Östeuropa. Den kristna människosynen betyder att fattigdom och sjukdom inte är individernas fel och vi alla ska hjälpa dem som behöver hjälp. Mitt behov att förändra världen härrör sig från denna princip.
4. Som före detta anställd i kyrkan förstår jag kyrkans mål och utmaningarna i driftsmiljön. Jag uppmuntrar kyrkan att vara i kontakt med mig regelbundet. Under denna period har jag träffat pastorer i Bryssel och organiserat evenemang med religiösa teman. Jag deltar i EPP-gruppens interreligiösa dialoger. Jag är också ordförande i organisationen First Step Forum som kämpar för religionsfrihet. Jag har kämpat för den positiva religionsfriheten i allt mitt arbete: religionsfrihet är inte frihet från religion.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Sirpa Pietikäinen, Saml.
1. Den europeiska unionen bör inte vara en organisation för vare sig kristen eller annan övertygelse, utan varje organisation eller samfund bör vara fri och självständig, bara lagstiftningen i landet följs. Unionen bör trots allt garantera religionsfrihet och rätt till åsiktsfrihet utan diskriminering för alla till exempel genom att tillämpa direktivet för lika behandling. Även på europeisk nivå är det ekumeniska samarbete utmärkt och den öppna religiösa dialogen präglar på sitt eget sätt samhällsdebatten.
2. De värderingar som den kristna livsåskådningen omfattar är inte fristående eller i strid med andra värderingar, utan de är delar av människornas världsbild. Omsorgen om nästan, nåd, ånger, ödmjukhet och måttlighet ingår eller saknas i människans världsbild. Värderingar är bundna till varandra och sker i tid och rum. Vi kan inte välja mellan värderingarna, utan det är hela tiden fråga om att fortlöpande anpassa dem till olika politiska lösningar. Värderingarna kan inte kopplas på och ifrån beslutsprocessen, utan de följer hela tiden med människorna och påverkar verksamheten, Filosofen O’Hear talar om ”värdelantisar” och ”värdeänglar” där den förstnämnda gruppen inte är medveten om sina värderingar och därför inte kan använda dem konsekvent. ”Värdeänglarna” beskrivs som ett idealtillstånd som vi borde uppnå. De är medvetna om sina värderingar och deras mångfald och kan därför tillämpa dessa. ”Värdeänglarna” vet vad de gör och varför. Mellan dessa två ytterligheter hittas människorna och vi agerar utgående från våra värderingar antingen ytterst logiskt eller något sämre.
3. De kristna värderingar är en del av människan och de påverkar varje stund alla beslut som görs. De ovannämnda värderingarna som kärleken till medmänniskan följer med mig varje dag i mitt arbete.
4. Jag är medlem i kyrkans delegation för EU-frågor samt deltar i annat liknande samarbete. Jag tror att kyrkan har nytta av att ta del av frågorna och av diskussionen samt på förmågan av att anamma de tidigare nämnda kristna värderingarna.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Lisa Sounio-Ahtisaari, Saml.
1. Kyrkan och staten måste hållas separat. Det finns inget behov att besluta om kyrkliga och kristna frågor på EU-nivå. Individens frihet och religionsfriheten är viktiga för mig.
2. Det finns inget entydigt svar. Tänk bara på alla kriser där endast kyrkan kunnat hjälpa när andra aktörer har fastnat i stormaktspolitik och affärsintressen. Kyrkans styrka är i att hjälpa fattiga, utslagna och krisdrabbade när ingen annan kan hjälpa.
3. Jag tror att godheten kommer ur alla människor när omständigheterna är de rätta. Min uppgift är att jobba för de bästa möjliga förutsättningarna under sådana omständigheter.
4. Vår viktigaste kyrkliga rörelse är på god grund och jag har stor respekt för den. Kyrkan är i grund och botten en positiv rörelse som alltid hittar stöd i samhället. Jag stöder kyrkans rätt att beskatta församlingsmedlemmarna för det garanterar kyrkans ekonomi och framtid.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Tarja Cronberg, De gröna
1. Religionsfrihet är en viktig fråga. Kyrkliga ärenden lyser dock med sin frånvaro i parlamentet. En dialog mellan parlamentet och kyrkan om etiska värden och värderingar vore trots allt viktig i frågor som globalt ansvar, fred, utvecklingssamarbete, klimatförändring och invandrare. Det är mycket bra att kyrkan är aktiv i ansvarsfrågor och frågor som till exempel klimatet.
2. Ansvarsfrågor handlar oftast om allmän etik och moral. Därför går det sällan att dra en skarp skiljelinje mellan olika fronter. Jag stöder solidaritet och ansvar på alla samhällsområden. Det är spörsmål som mer aktivt måste lyftas fram i vårt samhälle.
3. Mitt politiska engagemang bygger på allmän etik och moral som allt som oftast måste bedömas från fall till fall, det vill säga vad som är moraliskt riktigt och hållbart i olika situationer.
4. Jag är ursprungligen fredsforskare och nordist och anser att EU i grund och botten är ett fredsprojekt. Just därför är det vanskligt att sätta EU:s utveckling i gungning genom att exempelvis välja en alltför stark federativ utveckling mellan länderna i eurozonen och lämna de övriga utanför. Det kan leda till att hela EU, och därmed också freden, omintetgörs. Däremot tror jag på ett bredare samarbete inom till exempel försvaret samt utrikes- och säkerhetspolitiken. Med gemensamma försvarsanskaffningar skulle vi inom EU, på motsvarande sätt som i Norden, få klart mer trygghet för mindre pengar än om vi skulle gå med i Nato, vilket jag inte stöder. Dessutom uppskattar jag och stöder varmt Kyrkans utlandshjälp och det fina och osjälviska arbete som utförs inom dess ramar.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Sakari Puisto, Sannfinländarna
1. –
2. Personligen anser jag att det inte finns några grundläggande skillnader. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde vara mer kritisk mot Europeiska Unionen och maktpolitik i allmänhet.
3. Bland annat mänskliga rättigheter i socialpolitik.
4. Min världsåskådning är baserad på en kristen-social värdegrund. Jag vill representera dessa värderingar även i Europaparlamentet.
1. Vilka kyrkliga eller kristna frågor bör och kan behandlas på EU-nivå?
2. I vilka frågor går andra värderingar eller intressen före en enad kyrklig eller kristen front?
3. Finns det något i ditt politiska engagemang som bottnar i din tro?
4. Vad har den evangelisk-lutherska kyrkan för nytta av att du blir invald?
Björn Månsson, SFP
1. Inga kyrkliga frågor som sådana. i EU-området finns ju flera kyrkor och samfund, börjande med de kristna såsom den katolska kyrkan, de evangelisk-lutherska och andra protestantiska i olika nationella tappningar, ortodoxa kyrkor, den anglikanska kyrkan, kristna frikyrkosamfund, och så judiska församlingar, stora muslimska trosgemenskaper med flera. EU kan och ska inte befatta sig med deras inre angelägenheter.
Däremot ger ju kristendomen många värdefulla riktlinjer för EU:s agerande, framför allt det kristna kärleksbudskapet som bör omsättas i mänskliga rättigheter, social rättvisa och inte bara tolerans utan respekt för alla – även för andra religioner.
2. Jag tror inte att det finns någon ”enad kyrklig eller kristen front” i EU-sammanhang – observera den mångfald jag beskrev i svar 1 – som skulle kunna köras över av något annat.
3. Naturligtvis. Se den senare delen av svar 1: kärleken och hänsynen till min nästa, och min nästa är alla andra människor. Som prästson har jag från början fostrats och vuxit upp i just den andan.
4. Vår – min – kyrka får en av sina medlemmar invald bland 750 andra.
