I sitt arbete som ungdomsledare i Finström-Geta församling möter Katarina Gäddnäs ofta frågor om sexualitet. (Foto: Johan Sandberg)
I sitt arbete som ungdomsledare i Finström-Geta församling möter Katarina Gäddnäs ofta frågor om sexualitet. (Foto: Johan Sandberg)

Fascineras av 300 år gammalt kvinnoöde

I femton år har berättelsen om Maria Johansdotter från Föglö fascinerat Katarina Gäddnäs. Av berättelsen har hon skrivit librettot till operan Magnus-Maria som har premiär i Mariehamn den 15 juli. Om ett år blir det en roman. 9.5.2014 kl. 09:40

– Historien bygger på en sann berättelse, säger Gäddnäs. Den är väldokumenterad i de rättegångsprotokoll som finns bevarade. Håkan Skogsjö har forskat i dem och skrivit tidningsartiklar i ämnet.


Historien handlar om Maria Johansdotter från Föglö som under ofärdsåren i början av 1700-talet tog sig till Stockholm. Där klädde hon sig till man och började kalla sig Magnus Johansson. Utklädd till man verkade hon som Sveriges första kvinnliga kantor.
I operan är Magnus-Maria homosexuell. Gäddnäs ser inga problem i det. Men samtidigt ser hon Magnus-Maria som en mera komplicerad person än så.


– Man vet inte om hon var homosexuell eller inte. Min syn på sexualitet är mera komplicerad är så. Jag tror att det finns folk som är födda homosexuella. Men jag tror också att det finns de som tillfälligt lever som sådana till exempel i fängelse- eller armémiljö. Jag tror att hon var pragmatisk, praktisk och konstnärlig. Det var ett sätt för henne att överleva och syssla med sin musik.
Även om hennes andel av operan, librettot – alltså manus och sångtexterna – är färdigt så kommer Katarina Gäddnäs inte att släppa taget om Magnus-Maria. Berättelsen fascinerar så pass mycket att hon planerar att ge ut en roman om henne nästa år.


– I romanen får hon nödvändigtvis inte etiketten homosexuell. Där får också prästen i församlingen där hon verkade en annan profil. Av dramatiska orsaker är prästen en ondsint person i operan. Jag tycker inte om att prästerna så ofta porträtteras som skurkar. Mina barn har också frågat mig varför prästerna är så elaka i populärkulturen. Jag vill också ändra på uppfattningen som finns bland många att homosexuella lever ett promiskuöst liv. Även om Magnus-Maria inte var den trogna typen.


Maria Johansson växte upp på Föglö på Åland under ofärdsåren i slutet av 1600-talet. Kungen hade tagit ut männen i krig och kvinnorna fick ta över deras arbete på hemmaplan.


– Det var svält och nöd och miljontals människor dog i Sverige och Finland. År 1703 följde 19-åriga Maria med sin styvfar på en vedskuta till Stockholm. Vintern kom tidigt det året och båten frös in i Stockholm. Styvfadern återvände till Åland men Maria stannade i Stockholm.


Maria fick först tjänst som piga och på kvällarna spelade hon nyckelharpa på krogarna.
– Hon vantrivdes som piga. Pigorna fick hälften mindre betalt än drängarna och Maria var van att arbeta hårt. Hon hade hellre dragit stockar i skogen än passat barn.


Maria blev Magnus
Det var vanligt att kvinnor som rörde sig ensamma ute i Stockholm om kvällarna blev antastade av män. För att undgå det klädde många ut sig till män. Även Maria blev antastad då hon spelade på krogen. Då hon beklagade sig för en gäst föreslog han att hon skulle klä sig som en karl.


– På stående fot bytte hon kläder till en båtsmansdräkt, säger Gäddnäs. Vid den stunden lovade hon att aldrig älska en man. Det var farligare att vara utklädd till man och ha en relation till en annan man än att vara kvinna och har en relation till en kvinna, säger Gäddnäs.


Hon började kalla sig Magnus Johansson och skaffade ett förfalskat pass med det namnet.
Magnus-Maria blev skomakarlärling och sjöng i kyrkan i Lovö församling om söndagarna. Då församlingens kantor dog erbjöd kyrkoherden henne tjänst som kantor.


– Hon visste hur en kvinna skulle tas och många kvinnor föll för Magnus. Magnus besökte en prästgårdspiga åtta nätter. Vid den tiden räknades man som trolovad efter tre besök. Kyrkoherden uppmanade dem att gifta sig men det ville inte Magnus. Pigan tog det så hårt att hon gick ut för att hänga sig medan folk sökte efter henne. Den natten utbröt ett oväder som blir ett dramatiskt inslag i operan.


Det hela sprack då kyrkoherden granskade Magnus pass.


– Magnus-Maria hamnade inför rätta för att ha skapat förvillelse genom att klä ut sig till man, inte för att hon haft en relation till en kvinna. Under rättegången frågade domaren av Magnus-Maria om hon var man eller kvinna. Hon svarade både och, men mera man. Då undersökningen visade att hon var kvinna till varje lem insisterade hon på att hon var man till sinnet.
År 1706 dömdes hon till åtta dagar på vatten och bröd.


– Magnus-Maria var inget offer. Hon utnyttjade andra och gjorde dem illa genom att leka med deras känslor.


Även om berättelsen är 300 år gammal så har den en aktualitet än i dag.


– Den är en manifestation för både kvinnors och homosexuellas rättigheter, säger Gäddnäs. I många fall tvingar kyrkan dem som är födda homosexuella obarmhärtigt in i ett liv i celibat. Ingen väljer att bli homosexuell för att det är en modefluga. Homosexualitet innebär både sorg och kamp.


Gäddnäs tror att det kommer att ta hundra år innan vi kommit till rätta med homosexualiteten inom kyrkan.


– Vi kommer ingenvart om vi bara står på barrikaderna och skriker. Vi måste föra en dialog och lyssna på varandra.
Att skriva librettot har varit en lärorik resa för Gäddnäs.


– För mig har det här varit en otrolig skola att få jobba med Suzanne Osten. Hon spelar i en helt annan division. Det första librettot jag skrev var på rim och det förkastade hon. Men hon trodde på mig och jag har skrivit om det tre gånger. Jag har också fått hjälp av Ann-Sofie Bárány.


Osten har valt kvinnor att göra operan, kvinnor står också för de manliga rollerna. Det kan ses som ett motdrag till den mansdominerande operavärlden.


– Än i dag är operavärlden otroligt sexistisk. Kvinnor far illa och förväntas ibland ligga sig till arbete, säger Gäddnäs.

Johan Sandberg



Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56