Areopagrådet sammanträdde på den här kalkstensklippan i Aten. Här talade Paulus till filosoferna.

Teologisk spetsforskning

Det finns forskare som sett stora likheter mellan Jesus undervisning och kynisk filosofi. Paulus tog avstånd från världslig kunskap men använde sig ändå av sin kunskaper i grekisk filosofi när han talade till atenarna. Hur grekisk filosofi eventuellt påverkat kristendomen och vice versa, är något som teologerna funderar mycket över i dag. 29.4.2014 kl. 09:00

”Vad har Aten och Jerusalem med varandra att göra?” frågade sig kyrkofader Tertullianus(160–225 e.Kr.) Aten står för filosofin och Jerusalem för den kristna tron.

– Tertullianus fråga är retorisk. Han håller det för självklart att svaret är ”Ingeting alls.” Många i kyrkan har velat göra en skarp åtskillnad mellan filosofi och kristendom, säger Niko Huttunen som är docent i nytetestamentlig exegetik vid Helsingfors universitet. Han har forskat i hur kristen teologi och den grekiska filosofin påverkat varandra.

– Det här är just nu teologisk spetsforskning både hos oss och ute i världen.

För att förstå varför frågan om kristendomens relation till den antika filosofin är både intressant och viktig, måste man gå långt tillbaka i tiden, till flera hundra år innan Jesus föddes.

– Ända sedan Alexander den store erövrade Jerusalem år 322 före Kristus har judendomen och senare kristendomen influerats av grekisk filosofi och grekiskt tänkande. Staden Alexandria grundades samma år (nuvarande Egypten) och dit flyttade ett stort antal judar som etablerade en livskraftig församling.

Gamla testamentet översattes till grekiska av församlingen i Alexandria på 200-talet f. Kr.

– Den översättningen kallas för Septuaginta och användes av judar överallt i Alexander den stores rike och senare i Romarriket. Nya Testamentet hänvisningar till GT är oftast från just Septuaginta.

De flesta judar levde utanför Israel i diasporan utspridda i hela medelhavsområdet.

– Det finns judiska texter, apokryfer från Gamla testamentet som skrivits enbart på grekiska och som aldrig funnits i hebreisk version. De fanns judar som inte längre talade hebreiska och som hade grekiska som sitt vardagsspråk.

Jesus och den kyniska filosofin

Judarna och judisk religion hade redan levt länge under inflytande från grekiskt tänkande när Jesus föddes. Herodes Antipas som var tetrark över Galilén i början av vår tideräkning hade låtit bygga staden Sepphoris, den största grekiska staden i Israel som låg på bara en dagsresas avstånd från Nasaret där Jesus växte upp.

– Varför Sepphoris inte alls nämns i Nya testamentet är ett mysterium. Många forskare antar ändå att Jesus troligen arbetade i staden med byggnadsarbete innan han inledde sin aktiva tid som kringvandrande profet och lärare.

Den judiska överklassen och olika inflyttade folkslag gjorde allt för att leva enligt grekiska ideal. Om Jesus har vistats i Sepphoris måste han ha kommit i närkontakt med den grekiska tankevärlden både direkt och indirekt.

Läs hela artikeln i KP 19.

Tomas von Martens



bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00