Areopagrådet sammanträdde på den här kalkstensklippan i Aten. Här talade Paulus till filosoferna.

Teologisk spetsforskning

Det finns forskare som sett stora likheter mellan Jesus undervisning och kynisk filosofi. Paulus tog avstånd från världslig kunskap men använde sig ändå av sin kunskaper i grekisk filosofi när han talade till atenarna. Hur grekisk filosofi eventuellt påverkat kristendomen och vice versa, är något som teologerna funderar mycket över i dag. 29.4.2014 kl. 09:00

”Vad har Aten och Jerusalem med varandra att göra?” frågade sig kyrkofader Tertullianus(160–225 e.Kr.) Aten står för filosofin och Jerusalem för den kristna tron.

– Tertullianus fråga är retorisk. Han håller det för självklart att svaret är ”Ingeting alls.” Många i kyrkan har velat göra en skarp åtskillnad mellan filosofi och kristendom, säger Niko Huttunen som är docent i nytetestamentlig exegetik vid Helsingfors universitet. Han har forskat i hur kristen teologi och den grekiska filosofin påverkat varandra.

– Det här är just nu teologisk spetsforskning både hos oss och ute i världen.

För att förstå varför frågan om kristendomens relation till den antika filosofin är både intressant och viktig, måste man gå långt tillbaka i tiden, till flera hundra år innan Jesus föddes.

– Ända sedan Alexander den store erövrade Jerusalem år 322 före Kristus har judendomen och senare kristendomen influerats av grekisk filosofi och grekiskt tänkande. Staden Alexandria grundades samma år (nuvarande Egypten) och dit flyttade ett stort antal judar som etablerade en livskraftig församling.

Gamla testamentet översattes till grekiska av församlingen i Alexandria på 200-talet f. Kr.

– Den översättningen kallas för Septuaginta och användes av judar överallt i Alexander den stores rike och senare i Romarriket. Nya Testamentet hänvisningar till GT är oftast från just Septuaginta.

De flesta judar levde utanför Israel i diasporan utspridda i hela medelhavsområdet.

– Det finns judiska texter, apokryfer från Gamla testamentet som skrivits enbart på grekiska och som aldrig funnits i hebreisk version. De fanns judar som inte längre talade hebreiska och som hade grekiska som sitt vardagsspråk.

Jesus och den kyniska filosofin

Judarna och judisk religion hade redan levt länge under inflytande från grekiskt tänkande när Jesus föddes. Herodes Antipas som var tetrark över Galilén i början av vår tideräkning hade låtit bygga staden Sepphoris, den största grekiska staden i Israel som låg på bara en dagsresas avstånd från Nasaret där Jesus växte upp.

– Varför Sepphoris inte alls nämns i Nya testamentet är ett mysterium. Många forskare antar ändå att Jesus troligen arbetade i staden med byggnadsarbete innan han inledde sin aktiva tid som kringvandrande profet och lärare.

Den judiska överklassen och olika inflyttade folkslag gjorde allt för att leva enligt grekiska ideal. Om Jesus har vistats i Sepphoris måste han ha kommit i närkontakt med den grekiska tankevärlden både direkt och indirekt.

Läs hela artikeln i KP 19.

Tomas von Martens



folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02

BÖNESVAR. En liten röst viskade i örat att hon inte ska återvända till Stockholm. Men Anne Holm-Haavisto lyssnade inte på rösten. Hennes längtan tillbaka var så stark. 9.6.2022 kl. 11:19

MISSIONÄRSBARN. Som barn till Afrikamissionärer bodde både Åsa A Westerlund och Stefan Vikström på internat i flera år då de växte upp. "Man blir slängd i sjön, och så måste man simma." Det har varit ett livsprojekt för båda att bearbeta vad de varit med om, och försonas med det. 8.6.2022 kl. 16:24

BORGÅ. Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd. 9.6.2022 kl. 10:46

vigsel. Församlingsrådet i Esbo svenska församling öppnar sina lokaler för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. I går kväll fattade församlingsrådet beslutet med rösterna 12–3 att öppna upp kyrkor och övriga lokaler inom Esbo svenska församling för vigsel av samkönade par. Två avvikande meningar anmäldes. 8.6.2022 kl. 10:13

kallelse. Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren. 8.6.2022 kl. 08:53

FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00

kyrkoherdeval. Sara Grönqvist, tf kyrkoherde i Väståbolands svenska församling, fick en överväldigande majoritet av rösterna när Väståboland valde ny kyrkoherde idag. 5.6.2022 kl. 21:04

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42