Areopagrådet sammanträdde på den här kalkstensklippan i Aten. Här talade Paulus till filosoferna.

Teologisk spetsforskning

Det finns forskare som sett stora likheter mellan Jesus undervisning och kynisk filosofi. Paulus tog avstånd från världslig kunskap men använde sig ändå av sin kunskaper i grekisk filosofi när han talade till atenarna. Hur grekisk filosofi eventuellt påverkat kristendomen och vice versa, är något som teologerna funderar mycket över i dag. 29.4.2014 kl. 09:00

”Vad har Aten och Jerusalem med varandra att göra?” frågade sig kyrkofader Tertullianus(160–225 e.Kr.) Aten står för filosofin och Jerusalem för den kristna tron.

– Tertullianus fråga är retorisk. Han håller det för självklart att svaret är ”Ingeting alls.” Många i kyrkan har velat göra en skarp åtskillnad mellan filosofi och kristendom, säger Niko Huttunen som är docent i nytetestamentlig exegetik vid Helsingfors universitet. Han har forskat i hur kristen teologi och den grekiska filosofin påverkat varandra.

– Det här är just nu teologisk spetsforskning både hos oss och ute i världen.

För att förstå varför frågan om kristendomens relation till den antika filosofin är både intressant och viktig, måste man gå långt tillbaka i tiden, till flera hundra år innan Jesus föddes.

– Ända sedan Alexander den store erövrade Jerusalem år 322 före Kristus har judendomen och senare kristendomen influerats av grekisk filosofi och grekiskt tänkande. Staden Alexandria grundades samma år (nuvarande Egypten) och dit flyttade ett stort antal judar som etablerade en livskraftig församling.

Gamla testamentet översattes till grekiska av församlingen i Alexandria på 200-talet f. Kr.

– Den översättningen kallas för Septuaginta och användes av judar överallt i Alexander den stores rike och senare i Romarriket. Nya Testamentet hänvisningar till GT är oftast från just Septuaginta.

De flesta judar levde utanför Israel i diasporan utspridda i hela medelhavsområdet.

– Det finns judiska texter, apokryfer från Gamla testamentet som skrivits enbart på grekiska och som aldrig funnits i hebreisk version. De fanns judar som inte längre talade hebreiska och som hade grekiska som sitt vardagsspråk.

Jesus och den kyniska filosofin

Judarna och judisk religion hade redan levt länge under inflytande från grekiskt tänkande när Jesus föddes. Herodes Antipas som var tetrark över Galilén i början av vår tideräkning hade låtit bygga staden Sepphoris, den största grekiska staden i Israel som låg på bara en dagsresas avstånd från Nasaret där Jesus växte upp.

– Varför Sepphoris inte alls nämns i Nya testamentet är ett mysterium. Många forskare antar ändå att Jesus troligen arbetade i staden med byggnadsarbete innan han inledde sin aktiva tid som kringvandrande profet och lärare.

Den judiska överklassen och olika inflyttade folkslag gjorde allt för att leva enligt grekiska ideal. Om Jesus har vistats i Sepphoris måste han ha kommit i närkontakt med den grekiska tankevärlden både direkt och indirekt.

Läs hela artikeln i KP 19.

Tomas von Martens



KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00